Bostäder, lokaler och byggande
En kraftig minskning av användandet av fossila bränslen har inneburit att utsläppen av växthusgaser från uppvärmning i bostäder och lokaler har minskat med 90 procent sedan 1990. Klimatbelastningen från byggprocessen och produktionen av byggmaterial är fortfarande betydande.
Minskade utsläpp från uppvärmning
Utsläppen av växthusgaser från uppvärmning i bostäder och lokaler, inklusive jord- och skogsbrukets byggnader, stod år 2018 för 2 procent av de totala utsläppen i Sverige. Utsläppen har minskat med 90 procent sedan 1990. Detta beror främst på en övergång från olja till fjärrvärme, värmepumpar och pelletspannor. Minskningen kan också delvis förklaras med att energianvändningen per kvadratmeter effektiviserats.
I "Relaterad information" finns en länk till Naturvårdsverkets webbsida om Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser, som bland annat beskriver utsläppen från uppvärmning av bostäder och lokaler.
Byggmaterial står för betydande utsläpp
Produktion av byggmaterial och av den el och fjärrvärme som förbrukas i byggnaderna genererar dock betydande utsläpp. Klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn sett ur ett helt livscykelperspektiv är betydande. Bygg- och fastighetssektorn släppte ut motsvarande ungefär 19 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser år 2017. Sektorn bidrar dessutom till nästan lika stora utsläpp utomlands genom import av byggmaterial från andra länder.
I "Relaterad information" finns en länk till Boverkets information om miljöindikatorerna, som beskriver ingående om klimatbelastningen från byggprocessen. Här hittar du också rapporten Miljö- och klimatanpassade byggregler - Förstudie (Boverket Rapport 2016:14).
Val av byggmaterial spelar roll
År 2015 publicerades en studie av ett lågenergihus i betong, Blå Jungfrun, som visade att byggprocessens klimatpåverkan (350 kg koldioxidekvivalenter/kvadratmeter) var ungefär lika stor som klimatpåverkan från byggnadens energianvändning under 50 års drift bortsett från hushållselen. Produktionen av byggmaterial stod för 85 procent av utsläppen under byggprocessen (produktskede + byggskede), varav merparten kom från produktionen av cement till betongen och cementbaserade byggskivor. En lägre andel av fossila energislag vid energianvändningen kan sänka klimatpåverkan ytterligare.
En liknande studie för två nyproducerade flerbostadshus med massiv stomme av trä (Bostadsrättsföreningen Strandparken) publicerades i april 2016. I detta fall stod byggprocessen, inklusive materialproduktion, byggtransporter och byggproduktion, för knappt 40 procent av den studerade träbyggnadens totala klimatpåverkan över 50 år (exklusive hushållsel), då energiförsörjningen baseras på nordisk elmix och ett svenskt genomsnitt för fjärrvärme. Vid låg andel fossila energislag beräknas klimatpåverkan från byggprocessen bli 65 procent av totala påverkan.
Klimatpåverkan från byggprocessen beräknades till 265 kg koldioxidekvivalenter/kvadratmeter. Strandparken byggdes dock med källare och garage i betong. Om husen skullen byggts utan källare och garage, d.v.s. mer jämförbart med Blå Jungfrun, skulle utsläppen ligga på strax över 160 kilo koldioxidekvivalenter/kvadratmeter. Alltså mindre än hälften av betonghusets 350 kilo koldioxidekvivalenter/kvadratmeter.
Det är viktigt att poängtera att jämförelsen enbart är gjord i ett snävt klimatperspektiv. Andra viktiga frågor som brand, fukt, effektreduktion, ekonomi et cetera har inte beaktats mellan Strandparken och Blå Jungfrun och att inga andra slutsatser kan dras. Syftet har enbart varit att lyfta frågan om byggprocessens klimatpåverkan för att öka kunskapen hos byggsektorn, myndigheter och politiker.
Vi kan konstatera att det är av stor vikt att optimera materialval från klimat- och resurssynpunkt, välja rätt material för rätt tillämpningar, använda material med lång livslängd och minska energianvändningen vid planering av nya hus. Även översikts- och detaljplanering har betydelse för klimatpåverkan, genom att de ger förutsättningar för markarbeten, transporter med mera.
I "Relaterad information" finns en länk till IVL Svenska miljöinstitutets rapport Byggandets miljöpåverkan, Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong.
I "Relaterad information" finns en länk till Sveriges byggindustriers rapport Byggandets klimatpåverkan. Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus med massiv stomme av trä.
Stora utsläpp vid byggprocessen
En färdig byggnad orsakar i sig obetydliga utsläpp av växthusgaser. De utsläpp som kan relateras till bebyggelsen i ett konsumtionsperspektiv sker framför allt vid tillverkningen av byggmaterial, och då främst cement och järn- och stålprodukter. Både när det gäller tillverkning av cement och järn- och stål är det svårt att reducera utsläppen av växthusgaser, åtminstone på kort sikt.
Användningen av fossila bränslen vid produktion av el och fjärrvärme kommer med all sannolikhet successivt att minska som en följd både av en allmän omställning till förnybara energikällor, och av att allt fler konsumenter medvetet väljer sådan energi. Därmed kommer klimatpåverkan från driften att närma sig noll.
Kunskapsnivån blir allt högre när det gäller klimatpåverkan från driftsfasen för byggnader men när det gäller klimatbelastningen från själva byggprocessen, från materialutvinning till färdig byggnad eller anläggning behöver kunskapen öka. De båda studierna av ett nybyggt betonghus (Blå Jungfrun) och ett liknande bygge med stomme i trä (Strandparken) indikerar dock att en större andel trähus skulle kunna bidra till en avsevärd minskning av klimatpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen.