Bygglovsbefriad tillbyggnad högst 15 kvadratmeter

Det krävs oftast inte bygglov för att göra högst en tillbyggnad på högst 15 m2 på ett en- eller tvåbostadshus, en så kallad attefallstillbyggnad. I de flesta fall krävs det då i stället en anmälan och ett startbesked för att få börja bygga.

Det krävs bygglov för att göra en tillbyggnad men en attefallstillbyggnad är undantagen från krav på bygglov. Inom vissa områden får en attefallstillbyggnad dock inte göras. I de flesta fall krävs det istället en anmälan för att göra en sådan tillbyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2,4b §§

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en tillbyggnad ska vara en attefallstillbyggnad:

  • den får endast byggas på ett befintligt en- eller tvåbostadshus
  • en- eller tvåbostadshuset har inte byggts till med en attefallstillbyggnad tidigare
  • den får ha högst 15,0 m2 bruttoarea
  • den får inte vara högre än bostadshusets taknockshöjd
  • den ska placeras minst 4,5 meter från gräns
  • den får inte uppföras vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla
  • den inte placeras inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret
  • att attefallstillbyggnaden inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Vad är en tillbyggnad?

I plan- och bygglagen, PBL, definieras en tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Med tillbyggnad avses alla åtgärder som ökar en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker. Det betyder att en volymökning uppåt, åt någon sida eller nedåt räknas som en tillbyggnad. Däremot bör inte en tilläggsisolering vara en tillbyggnad. Att en vind inreds inom befintlig byggnadsvolym utgör inte heller en tillbyggnad. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 501, 676 och prop. 2009/10:170 sid. 152)

I praktiken har det varit oklart om vissa åtgärder ska räknas som tillbyggnader eller inte, till exempel takkupor, balkonger och altaner. Förekomsten av tak och väggar, storlek, avstånd till mark samt visuellt intryck är faktorer som enligt MÖD kan beaktas vid bedömningen om en åtgärd är en tillbyggnad. Av flera avgöranden framgår att något absolut krav på att utrymmet ska vara omgärdat av väggar inte finns.

Här kan du läsa mer om tillbyggnad

På vilka byggnader får attefallstillbyggnaden göras?

En attefallstillbyggnad får endast göras på ett en- eller tvåbostadhus. Den får inte byggas till på en komplementbyggnad som exempelvis en friggebod eller ett fristående garage. Attefallstillbyggnaden får inte heller byggas till på ett attefallshus. Detta gäller oavsett om attefallshuset är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 29)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Vad är ett en- och tvåbostadshus?

En attefallstillbyggnad får bara göras på ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus. En attefallstillbyggnad kan alltså byggas även till ett litet bostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Fritidshus är en- och tvåbostadshus. Dock har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)

Rätten att göra en attefallstillbyggnad gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Här kan du läsa mer om vad ett en- och tvåbostadhus är

När finns ett en- och tvåbostadshus?

För att få bygga en attefallstillbyggnad måste det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten. Boverket anser att bostadshus som är uppförda med stöd av PBL måste har fått slutbesked för att det ska anses vara ett bostadshus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in från och med 2 maj 2011. Det innebär att innan ett slutbesked har meddelats är byggnaden inte ett befintligt bostadshus och någon attefallstillbyggnad får därmed inte uppföras utan bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

För bostadshus som är uppförda med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller tidigare lagstiftning anser Boverket att det är tillräckligt att bostadshuset är färdigbyggt och att det används som ett bostadshus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in före 2 maj 2011. Det beror på att det inte fanns något krav på slutbevis eller motsvarande innan dess. Detta gäller under förutsättning att bostadshuset inte är olovligt.

Vad gäller för olovliga en- eller tvåbostadshus?

Om ett en- eller tvåbostadshus har uppförts eller tagits i anspråk som bostadshus olovligt utan att det finns något bygglov får man inte göra någon attefallstillbyggnad på byggnaden.

I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (jfr RÅ 1995 ref. 42)

Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna bygga en bygglovsbefriad attefallstillbyggnad måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand. Om lov inte kan ges i efterhand för bostadshuset krävs bygglov för att göra en tillbyggnad.

Hur många attefallstillbyggnader får byggas?

Ett en- eller tvåbostadshus får byggas till med högst en attefallstillbyggnad. Det är alltså inte möjligt att först göra en tillbyggnad, och därefter ytterligare en tillbyggnad. Detta gäller även om den första tillbyggnaden är mindre än 15 m2. Detta ändras inte om byggnaden exempelvis säljs och får en ny ägare. (jfr prop. 2013/14 127 sid. 33)

Attefallstillbyggnaden får högst vara 15,0 m2

En attefallstillbyggnad får ha en bruttoarea på högst 15,0 m2. Attefallstillbyggnaden får uppföras i flera plan så länge inte begränsningen om 15,0 m2 bruttoarea överskrids. Enligt Boverkets uppfattning måste en attefallstillbyggnad ha någon bruttoarea. Det innebär att en tillbyggnad som inte medför någon bruttoarea, till exempel ett skärmtak, inte kan vara en attefallstillbyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Beräkning av bruttoarea och andra areor sker enligt standarden SS 21054:2009. Standarden ges ut av Svenska institutet för standarder, SIS. I bruttoarea ingår arean av alla våningsplan. I bruttoarea ingår inte öppenarea.

Attefallstillbyggnaden får inte överstiga bostadshusets taknockshöjd

Det finns inga begränsningar kring hur många våningar en attefallstillbyggnad får vara men den får inte överstiga bostadshusets taknockshöjd. Det innebär att ju högre det befintliga bostadshuset är, ju högre får attefallstillbyggnaden vara. Det finns inga bestämmelser i plan- och bygglagstiftningen om hur man mäter taknockshöjd.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

I en dom som gällde en friggebod ansåg domstolen att taknockshöjden ska beräknas från markens medelnivå invid byggnaden upp till dess nock. Detta borde även gälla för bostadshus där attefallstillbyggnad ska byggas. I de fall byggnaden inte har någon nock, till exempel om den har platt tak eller pulpettak, anser Boverket att taknockshöjden ska räknas upp till yttertakets högsta del. I en annan dom konstaterade domstolen att vid beräkning av markens medelnivå ska beräkningen utgå från den marknivå som är planerad när byggnadsarbetena är färdiga. (RÅ 1994 ref. 73 och RÅ 1991 ref. 94)

I okomplicerade fall när bygganden är enkel och tomten relativt plan beräknas markens medelnivå genom att räkna fram medelvärdet av marknivån vid byggnadens fyra hörn. Om tomten är kuperad ska fler mätpunkter användas i beräkningen.

I en annan dom som gällde ett attefallshus konstaterade Mark-och miljööverdomstolen, MÖD, att för beräkning av byggnadshöjd anges det i PBF att om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats ska beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten om inte särskilda skäl finns. I avsaknad av andra föreskrifter ska denna bestämmelse tillämpas även när det gäller beräkning av taknockshöjd. Detta innebär att om bostadshuset som tillbyggnaden ska göras på är placerat närmare än sex meter från allmän plats, ska beräkningen av taknockshöjd utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Får attefallstillbyggnaden ha källare, vind eller loft med mera?

Det finns inget hinder mot att bygga attefallstillbyggnaden med källare så länge det är lämpligt, främst ur geoteknisk synpunkt. Om källaren har en bruttoarea ska den också räknas in i den totala arean för tillbyggnaden. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 33)

Det borde inte heller finnas något hinder mot att bygga vind eller loft, så länge alla utformningskrav och tekniska egenskapskrav uppfylls. En attefallstillbyggnad får även utformas med exempelvis takkupor, torn, takterrass och balkong med mera, så länge alla förutsättningarna för lovbefrielse uppfylls.

Attefallstillbyggnaden ska placeras minst 4,5 meter från gräns

En attefallstillbyggnad ska placeras minst 4,5 meter från gräns. Hela attefallstillbyggnaden måste placeras minst 4,5 meter från gräns. Avståndet på 4,5 meter gäller oavsett om tillbyggnaden är ovan eller under marken. Detta innebär att om attefallstillbyggnaden är en källare eller har en källare ska även den placeras minst 4,5 meter från gräns. Det är dock möjligt att placera attefallstillbyggnaden närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det. Vilken gräns som avses kan vara olika beroende på var man bygger. Det kan till exempel vara tomtgräns eller fastighetsgräns.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Alla grannar som berörs ska lämna medgivande. Det innebär till exempel att om en grannfastighet ägs av flera, behövs medgivande från samtliga fastighetsägare. Det är inte tillräckligt att byggherren eller byggnadsnämnden ger grannarna tillfälle att yttra sig över placeringen. De berörda grannarna måste i ett grannemedgivande godkänna en placering närmare gränsen än 4,5 meter. Medgivandet måste gälla exakt den åtgärd som ska göras. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett fall som gällde en komplementbyggnad i form av garage och förråd i två våningar konstaterat att grannemedgivande saknades. Det fanns visserligen ett äldre grannemedgivande men det gällde enbart för garage. Domstolen ansåg inte att det grannemedgivandet gällde för den byggnad som skulle uppföras. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Boverkets uppfattning är att ett grannemedgivande bör vara en typ av avtal och det kan därmed inte brytas ensidigt av den ena parten. MÖD har i ett avgörande konstaterat att nuvarande fastighetsägare är bunden av ett medgivande som tidigare fastighetsägare har lämnat (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17).

Om ett attefallstillbyggnaden ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad tillbyggnad. I det fallet måste bygglov sökas för en bygglovspliktig tillbyggnad.

Vad är en gräns?

Det framgår inte av plan- och bygglagen, PBL, eller av dess förarbeten vilka gränser som avses när attefallstillbyggnaden ska placeras minst 4,5meter från gräns. De vanligaste gränserna är fastighetsgräns och tomtgräns. Ibland sammanfaller dessa gränser och ibland inte. Mark- och miljödomstolen, MÖD, har i en dom konstaterat att begreppet gräns i PBL inte enbart omfattar tomtgräns mot en annan bebyggd tomt, utan även gräns mot väg eller gata. Det finns även andra sorters gränser som kan vara aktuella till exempel servitutsgräns eller arrendegräns. För attefallstillbyggnader som placeras på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter, precis som för friggeboden, räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697 och MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Vem är granne?

Det framgår inte av PBL eller av dess förarbeten vilka som är grannar och får lämna medgivande om placering närmare än 4,5 meter från gräns. En granne kan exempelvis vara en privatperson eller en juridisk person i form av en samfällighet, ett företag eller en förening. Även kommunen kan vara granne om kommunen är fastighetsägare till exempelvis skola, kontor eller äldreboende. Med granne avses inte enbart någon som är ägare utan även andra som har av rättsordningen accepterade intressen gällande markanvändningen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Vilka grannar kan lämna ett medgivande?

Det är inte alltid möjligt att placera sin attefallstillbyggnad närmare gränsen än 4,5 meter eftersom vissa grannar inte kan lämna ett grannemedgivande. Avgörande för om det finns möjlighet att lämna ett medgivande är syftet med grannens mark. Det är alltså inte ägandeformen eller huvudmannaskapet för marken som avgör.

  • För mark både inom och utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten, till exempel en tomt, är det möjligt att lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan, till exempel natur eller park, kan ingen lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan som är väg eller gata kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten borde det vara möjligt att lämna medgivande.
  • För mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten, till exempel en äng eller en skog, borde det vara möjligt att lämna medgivande.

Mark som inte är tillgänglig för allmänheten

Det är möjligt för en granne att lämna medgivande för placering nära gränsen mot mark som är inte tillgänglig för allmänheten. Den vanligaste situationen är när det är någons tomt. Tomten kan exempelvis vara till ett enbostadshus, ett flerbostadshus eller en verksamhet. Det kan även vara obebyggd mark, till exempel mark som används till ett upplag eller mark som ännu inte bebyggts. Grannen som kan ge medgivande kan vara en privatperson, en juridisk person, en kommun, ett landsting eller staten. Det här gäller oavsett om platsen ligger inom eller utanför detaljplanerat område.

Allmän plats exempelvis natur eller park

MÖD har i en dom konstaterat att allmänheten har ett berättigat intresse av användandet av markområden som är allmän plats i detaljplan. Domstolen konstaterade även att kommunen som markägare inte kan representera samtliga dessa intressenter. Detta innebär att kommunen inte kan lämna medgivande för placering nära gränsen mot en allmän plats. (MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Att medgivande inte kan ges borde gälla för alla sorters allmän plats såsom exempelvis natur, park, torg och återvinning. Detta borde även gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen.

Allmän plats som är väg eller gata

MÖD har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken och oberoende av om marken är planlagd eller inte. Detta borde enligt Boverket gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som är tillgänglig för allmänheten

I domen som gällde väg konstaterade MÖD att ingen kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg. Det finns därmed ingen som kan lämna ett medgivande nära en väg utanför detaljplanerat område. Domstolen konstaterade att detta gäller oavsett vem som äger marken. Enligt Boverkets uppfattning borde det främst gälla vägar som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på vägar som ska vara tillgängliga för allmänheten är sådana vägar som får statsbidrag. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som inte är tillgänglig för allmänheten

Boverket anser att ägare av en enskild väg som inte är tillgänglig för allmänheten borde kunna lämna ett grannemedgivande. Exempel på vägar som inte är tillgängliga för allmänheten kan vara vägar som är privata och inte får statsbidrag.

Mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten

Allmän platsmark finns bara inom detaljplanerat område. Däremot finns mark utanför detaljplanerat område där marken är tillgänglig för allmänheten. Det kan exempelvis vara nationalparker, naturreservat, skog- och ängsmark eller andra områden som är allemansrättsligt tillgängliga. Enligt Boverkets uppfattning bör sådan mark inte betraktas på samma sätt som allmän plats när det gäller grannemedgivande. Det borde vara möjligt för en ägare till ett sådant markområde att som granne lämna ett medgivande för placering nära gränsen.

Attefallstillbyggnader får inte byggas på vissa platser

På vissa platser får en attefallstillbyggnad inte byggas. Det gäller i områden som är av riksintresse för totalförsvaret och är flygplatser och övnings- eller skjutfält, i särskilt värdefulla områden och där det krävs bygglov på grund av utökad lovplikt i detaljplan.

Attefallstillbyggnader får inte byggas på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla

Bygglovsbefrielsen för attefallstillbyggnader gäller inte på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. MÖD har konstaterat att det är tillräckligt att det är fastslaget att en lovbefriad åtgärd ska utföras i ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt för att den inte ska omfattas av undantaget från lovplikten. Enligt domstolen krävs det alltså inte att åtgärden medför att området förvanskas. Det innebär att vid byggnader och inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla får inte en attefallstillbyggnad byggas även om åtgärden inte förvanskar byggnaden eller bebyggelseområdet.(MÖD 2017-05-29 mål nr P 1588-17)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs alltså inget utpekande i förväg, men för att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

När en sådan planbestämmelse inte finns kan kommun som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område. En bedömning om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt måste dock göras i varje enskilt fall.

Här kan du läsa mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde

Attefallstillbyggnader får inte byggas inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret

Attefallstillbyggnader får inte byggas inom eller i anslutning till flygplatser och övnings- eller skjutfält som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvaret.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Miljöbalk (1998:808) 3 kap 9 §

Vad som avses med i anslutning till bör i första hand motsvaras av de så kallade influensområden som Försvarsmakten ska redovisa till länsstyrelsen. Influensområdet är det område inom vilket verksamhetens omgivningspåverkan, huvudsakligen i form av buller, kan innebära olägenheter för människors hälsa och därmed ett hinder för framför allt samlad bostadsbebyggelse. Kommunerna ska i översiktsplanen redovisa vilka områden som omfattas av riksintresse. Ofta redovisar kommunerna även influensområdena i sina översiktsplaner. När det gäller flygplatser finns även influensområden för luftrum och stoppområden för höga objekt. Dessa påverkar dock inte förutsättningarna för uppförande av komplementbostadshus eller tillbyggnader. Byggnation inom sådana influensområden kan därför inte anses ske i anslutning till sådant riksintresseområde som avses. Det är endast influensområden för buller som anses berörda i detta sammanhang. Influensområden kan förändras i och med att verksamheten ändrar karaktär eller omfattning. Försvarsmakten är dock skyldig att tillhandahålla en aktuell redovisning av riksintressena. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 25-26 och Förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.)

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 4 §

Attefallstillbyggnader kan kräva bygglov

Kommunen får i vissa fall i en detaljplan bestämma att bygglov krävs för attefallstillbyggnader. Det innebär att undantaget från lovplikt för attefallstillbyggnaden inte gäller för det område som planbestämmelsen omfattar. Det krävs då bygglov för en tillbyggnad trots att den uppfyller förutsättningarna för lovbefrielse. Om det i en detaljplan som antagits före den 2 juli 2014 har beslutats om utökad lovplikt för friggebodar gäller det även för attefallstillbyggnader.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Övergångsbestämmelser Plan - och bygglagen (2014:477) pkt 3

Attefallstillbyggnad kräver anmälan

Det krävs inget bygglov för att bygga en attefallstillbyggnad, men däremot krävs en anmälan till byggnadsnämnden. Det krävs dock ingen anmälan om attefallstillbyggnaden ska placeras utanför "sammanhållen bebyggelse där det behövs en anmälan med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen". Ett startbesked krävs för att få börja bygga och ett slutbesked krävs för att få ta byggnadsdelen i bruk.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3-4 §§

Här kan du läsa mer om anmälningsplikten

Här kan du läsa mer om hur en anmälan görs

Här kan du läsa mer om vad sammanhållen bebyggelse är

Vad händer om attefallstillbyggnaden byggs utan anmälan eller startbesked?

Om en attefallstillbyggnad byggs utan att en anmälan har gjorts eller ett startbesked har getts är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att återställa, till exempel genom rivning. Byggherren kan undgå föreläggande genom att lämna in en anmälan i efterhand.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 51 §

Läs mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Kan någon överklaga en attefallstillbyggnad?

Om någon är missnöjd med attefallstillbyggnadens placering, utformning eller användning kan startbeskedet överklagas. (MÖD 2017-12-29 mål nr P 1646-17)

Här kan du läsa mer om överklagande av bygglovsbefriade åtgärder

Attefallstillbyggnaden får vara planstridig

Attefallstillbyggnaden får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att den får uppföras på prickmark eller på tomter som redan har använt hela sin byggrätt. Byggnadsnämnden får alltså inte neka startbesked på grund av att attefallshuset är planstridigt.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Om det finns planbestämmelser om exempelvis avstånd till gräns så gäller de inte för en attefallstillbyggnad. Det kan till exempel stå i planen att huvudbyggnaden får placeras 3 meter från gräns. En attefallstillbyggnad får trots detta inte placeras 3 meter från gränsen, om inte grannarna medger det. Det beror på att avståndet på 4,5 meter är en förutsättning för lovbefrielse.

Attefallstillbyggnaden ska inte heller räknas in vid bedömningen av planenlighet vid en lovprövning av andra åtgärder på tomten. Det betyder exempelvis att om det har byggts en attefallstillbyggnad ska den inte räknas in i byggnadsarean vid bedömning om en lovpliktig åtgärd är planenlig.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Om kommunen i detaljplan har bestämt att attefallstillbyggnad kräver bygglov får tillbyggnaden inte strida mot bestämmelserna i detaljplanen. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 78)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Vilka krav gäller för attefallstillbyggnaden?

Även om det inte krävs bygglov för att bygga en attefallstillbyggnad måste tillbyggnaden uppfylla de krav i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS som gäller för åtgärden.

Här kan du läsa mer om krav på bygglovsbefriade åtgärder

Vad händer om attefallstillbyggnaden inte har byggts enligt kraven?

Om en attefallstillbyggnad bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan exempelvis vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om den överstiger bostadshusets taknockshöjd. Det kan även vara om ett krav på placering, utformning eller teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Andra åtgärder och ändringar kan kräva bygglov

Om ändringar av bostadshuset ska utföras i samband med att en attefallstillbyggnad ska byggas kan dessa kräva bygglov. En bedömning om ändringen är en del av tillbyggnaden eller om det är en annan ändring måste då göras. Även ändringar av attefallstillbyggnaden som görs efter att den är färdigbyggd kan kräva bygglov trots att själva attefallstillbyggnaden inte krävde lov när den gjordes.

Inom detaljplanerat området krävs det bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på ett en- eller tvåbostadshus om åtgärden innebär att byggnaden eller områdets karaktär väsentligt förändras. Även sådana åtgärder som inte väsentligt förändrar byggnadens eller områdets karaktär kan kräva bygglov. Det gäller om kommunen i detaljplan har infört bygglovsplikt för dessa åtgärder. Inom detaljplanerat område krävs det även bygglov för en göra en annan ändring om den väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende. Det kan till exempel vara att ta upp ett fönster eller sätta in en dörr. Utanför detaljplanerat område krävs inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial. Detta gäller även om det är en väsentlig förändring av byggnaden eller områdets karaktär. Det krävs inte heller bygglov för ändringar som väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Här kan du läsa mer om lovplikten för ändring av byggnaders yttre utseende

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriad ändring av en byggnads yttre utseende

Andra tillstånd kan krävas

Även om attefallshuset inte kräver bygglov kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas

Veta mer

Boverket har tagit fram en film med knepiga frågor om bygglovsbefriade åtgärder.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej