På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Hänsyn och god helhetsverkan

Granskad:

Vid planering och vid prövning av bygglov och förhandsbesked ska kommunen bedöma hur utformning och placering av bebyggelse och byggnadsverk påverkar och tar hänsyn till omgivningen ur flera olika aspekter. Detta krav på lämplighet med hänsyn till omgivningen gäller även vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver bygglov. Kravet handlar i hög grad om bedömningar och tillämpas genom en bedömningskedja från planeringen ner till det enskilda byggandet. Tillämpningen underlättas om kommunen har aktuella underlag för de olika bedömningarna.

Krav på placering och utformning

Bebyggelse och byggnadsverk ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till:

  • stads- och landskapsbilden,
  • platsens natur- och kulturvärdena, och
  • intresset av en god helhetsverkan.

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Detta krav på lämplighet med hänsyn till vissa uppräknade aspekter ska tillämpas av kommunen vid såväl översiktsplanering som detaljplanering samt vid prövning av bygglov och förhandsbesked.

Kravet gäller för:

  • uppförande av nya byggnader och ändring av byggnad oberoende av om åtgärden är bygglovspliktig eller anmälningspliktig eller ingetdera,
  • bygglovspliktiga åtgärder avseende andra anläggningar än byggnader, och
  • bygglovspliktiga åtgärder avseende skyltar och ljusanordningar.

När det gäller byggnader är kravet generellt gällande oberoende av om åtgärden är bygglovspliktig eller inte. Det innebär att kravet även gäller för till exempel friggebodar och utvändiga ändringar av byggnader utanför detaljplanelagt område. I ett bygglov prövar byggnadsnämnden om kravet uppfylls, men när bygglov inte krävs måste byggherren göra den bedömningen på egen hand.

Anpassning eller hänsyn

Kravet på hänsyn och god helhetsverkan enligt 2 kap. 6 § 1 plan- och bygglagen, PBL, kallas ofta för anpassningskravet. Ibland används begreppet anpassningskrav även för att hänvisa till olika bestämmelser om tillvaratagande av kulturvärden. Kravet handlar dock inte bara om anpassning till befintliga värden. Det kan även handla om att tillskapa nya värden. Detta gäller inte minst kravet på lämplighet med hänsyn till intresset av en god helhetsverkan. I denna vägledning används begreppet kravet på hänsyn och god helhetsverkan, eller hänsynskravet.

Flera överlappande begrepp

Hänsynskravet innehåller i sig flera överlappande begrepp. Till exempel kan frågor om stadsbilden respektive kulturvärden sammanfalla i bedömningen. Dessutom innehåller plan- och bygglagen, PBL, flera andra krav som delvis överlappar hänsynskravet. Det gäller kravet på att byggnader ska ha en god form-, färg- och materialverkan samt varsamhetskravet och förvanskningsförbudet, där det ställs krav på att byggnaders kulturvärden ska tas tillvara vid ändringar.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

17 §
  Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Trots att kraven överlappar har de till viss del olika syften. Hänsynskravets syfte är att pröva en åtgärds påverkan på den omgivande miljön, medan de övriga kraven riktar sig mot den enskilda byggnadens värden och egenskaper. I bedömningen som görs i ett enskilt bygglovsärende gäller dock kraven tillsammans och det kan vara svårt att särskilja de olika aspekter som ingår i bedömningen. Att exempelvis bedöma en byggnads form-, färg- och materialverkan låter sig knappast göras utan att ta hänsyn till vilken plats den är tänkt att uppföras på. Även om det görs en samlad bedömning i ärendet är det önskvärt att de olika aspekterna i möjligaste mån analyseras var för sig och att det för den sökande tydligt framgår vad beslutet grundar sig på.

Här kan du läsa mer om kravet på en god form-, färg- och materialverkan

De olika begreppen i hänsynskravet

Hänsynskravet innehåller ett antal olika aspekter som det ska tas hänsyn till vid utformning och placering av byggnadsverk och bebyggelse. De olika aspekterna överlappar delvis varandra, men beskriver tillsammans det breda spektrum av värden och egenskaper som kan tillskrivas en plats eller ett område.

Stads- och landskapsbild

Stads- och landskapsbilden kan avse hur en byggd miljö eller ett mer öppet landskap kan uppfattas på olika avstånd och i förhållande till varandra, men kan också avse exempelvis hur enskilda gaturum är utformade. Begrepp som kan användas för att beskriva stads- och landskapsbilden är till exempel plant/kuperat, högt/lågt, tätt/glest och enhetligt/varierat.

I ett öppet landskap kan det exempelvis vara naturligare att placera en byggnad invid ett skogsbryn än fritt på åkermarken. På motsvarande sätt kan det i ett kuperat landskap vara olämpligt att placera en byggnad på de högsta partierna där den kan bryta landskapets konturer. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 481)

Naturvärden

Enligt förarbetet kan naturvärden utgöras av till exempel värdefull naturmiljö eller kulturlandskap. Enligt Boverkets tolkning avser naturvärden främst olika upplevelsemässiga värden i ett landskap. Det kan då avse platser som är attraktiva för besök, rekreation eller har speciella skönhetsvärden, men även vyer och utblickar. Byggnader och bebyggelse kan påverka naturvärdena direkt, men även indirekt genom att de till exempel påverkar känslan av avskildhet, ro och tystnad. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 481)

Kulturvärden

För att ta kunna ta hänsyn till en plats kulturvärden krävs det att man har tydliggjort vilka värdena är och vilka av platsens egenskaper det är som åstadkommer dessa värden. Består värdet i enhetlig och väl sammanhållen bebyggelse eller i att bebyggelsen representerar en viss tidsepok, kan platsen vara känslig för avvikande tillskott. I andra fall kan ett modernt tillskott berika en miljö, exempelvis om värdet i ett område ligger i dess sammansättning av byggnader från skilda epoker uppförda med hög arkitektonisk kvalitet i sin tids ideal. Där kan hänsynskravet medföra att en ny byggnad ska uppföras med motsvarande höga kvalitet utifrån nutida ideal. På samma sätt så kan ett nytt tillskott i ett verksamhetsområde med lång kontinuerlig utveckling bli en ny årsring i utvecklingskedjan.

Här kan du läsa mer om kulturvärden

Här kan du ta del av Boverkets webbutbildning om kulturvärden i PBL

Helhetsverkan

Helhetsverkan handlar om hur olika element i miljön samspelar med varandra. En god helhetsverkan kan handla om hur byggnader längs en gata ska placeras för att skapa ett trivsamt och sammanhållet gaturum, eller att ett exponerat taklandskap behöver hålla sig inom en viss färgskala. Utifrån ett områdes karaktär kan god helhetsverkan ligga såväl i variation som enhetlighet. Ett medvetet utformat avbrott kan också bidra till en god helhetsverkan.

Hänsyn – en bedömningskedja

Kravet på hänsyn ska tillämpas i processen från översiktsplan till detaljplan och bygglov. Beroende på var i processen man befinner sig är det olika frågor som aktualiseras och normalt bör ställningstaganden som gjorts i ett skede stå fast även i nästa. I en översiktsplan hanteras naturligt mer övergripande frågor om till exempel en ny bebyggelses inplacering i landskapet och om stadssiluetter. Där kan även finnas generella riktlinjer om hur bebyggelsen inom vissa områden bör utformas och placeras. I en detaljplan kan bebyggelsens utformning styras mera i detalj och placering och utformning av enskilda volymer prövas. Vilka frågor som kvarstår att bedöma i bygglovsskedet är beroende av hur detaljerad detaljplanen är. Har planen detaljerade utformningsbestämmelser är bedömningsutrymmet i bygglovet litet, är bestämmelserna mera generellt utformade är bedömningsutrymmet betydligt större.

Här kan du läsa mer om hänsynskravet i prövningen av bygglov

Hänsynskravets framväxt

När kravet på en god helhetsverkan infördes i den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, skedde det i samma bestämmelse som dåvarande krav på god färg-, form- och materialverkan. I propositionen behandlas de bägge kraven också i ett sammanhang. Avsikten var att ge byggnadsnämnden en mer aktiv roll och möjlighet att ställa krav på en sådan placering, utformning och färgsättning av byggnader att den yttre miljön får en god estetisk kvalitet. Med den yttre miljön menas de rum som formas av de enskilda byggnaderna och av gator, torg och parker, men också den miljö som skapas när byggnader placeras fritt i landskapet. Miljövärdet skapas inte enbart av byggnaderna, utan även av vägar, broar, parkanläggningar och det omgivande naturlandskapet. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 480-481)

I förarbetet konstateras också att speciellt stora krav kan ställas inom eller i anslutning till områden med stora kulturhistoriska eller miljömässiga värden. Det går också att ställa krav på att nya byggnader ska utformas med hänsyn till lokal tradition i fråga om både byggnadens form i stort, till exempel gällande planmått, höjd och takform, eller mer i detalj gällande exempelvis materialval, färgsättning och fönsterformer. Det framhålls dock att anpassning till omgivning och befintlig bebyggelse inte ska drivas så långt att de nya byggnaderna saknar ett eget värde. De ska också kunna spegla sin tid. Sammantaget blir hänsynskravet en sammanvägning mellan anpassning, tekniska förutsättningar och dagens formspråk, samt byggherrens och arkitektens vilja att ge byggnaden en egen form. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 480-481)

I senare förarbeten bibehålls samma synsätt och det framhålls att ny arkitektur ska berika och förnya den befintliga miljön men samtidigt utgå från den äldre bebyggelsens värden, de naturgivna förutsättningarna och helhetsmiljön. Samspelet mellan naturmiljön, det kulturhistoriska bevarandearbetet och den nyskapande arkitekturen är av stor betydelse för kvaliteten i den miljö vi lever i. Betydelsen av vardagslandskapets värden ska lyftas fram och ges ökad tyngd, vilket sammantaget leder till en förstärkning av de kulturhistoriska och estetiska värdena. (jfr prop. 1997/98:117 sid. 13)

Utgångspunkten är enligt förarbetet att åtgärder som ska vidtas ska tillföra helhetsbilden positiva värden och inte förvanska egenskaper som kan anses vara värda att bevara. Vid en sådan bedömning kan det vara relevant att ta hänsyn till hur byggnader eller bebyggelse samspelar med sin omgivning genom sin färgsättning, storlek och skala, materialval, fasadutformning, yttre rumsbildningar och markanslutning. Samspel med omgivningen behöver dock inte betyda att all utformning måste följa omgivningens mönster. Respekt för omgivningen utesluter inte nyskapande. (jfr prop. 1997/98:117 sid. 16)

Hänsynskravet enligt rättspraxis

I ett förhållandevis stort antal mål har Mark- och miljööverdomstolen bedömt innebörden av hänsynskravet och då framförallt i ärenden om bygglov. Av rättspraxis går det att uttyda att stor vikt läggs vid kommunens bedömning när domstolen i ett enskilt fall bedömer om hänsynskravet är uppfyllt. Det gäller särskilt i de fall då kommunens bedömningar har tydligt stöd i olika former av underlag.

Här du kan läsa rättsfall om hänsynskravet

Hänsyn i praktiken

Att ta hänsyn innebär att medvetet förhålla sig till en plats och hur den påverkas av en viss åtgärd. För att göra detta behöver det tydliggöras vilka värden som finns och hur de kommer till uttryck, vilka värden man vill tillskapa, samt vilka egenskaper det är som ger upphov till dessa värden.

Hänsyn behöver inte vara liktydigt med anpassning. Hänsyn kan också vara att genom nytillskott skapa nya värden eller åtgärda brister. Det behövs dock ett medvetet förhållningssätt till i vilka situationer tillägg och ändringar kan stå i kontrast och sticka ut och när de i högre utsträckning behöver underordna sig sin omgivning. Det är viktigt att ta ställning till vilka byggnader och vilken typ av byggnader som ska tillåtas sticka ut och ta plats i stads- och landskapsbilden och när det är rimligare att underordna sig det befintliga.

Granskningen av det som sticker ut

Tillämpningen av hänsynskravet innebär att uppseendeväckande skalbrott och starkt avvikande färgsättning eller formgivning behöver utsättas för en mer kritisk granskning än mindre synliga tillägg. Ju mer iögonfallande en föreslagen byggnad är desto högre krav går det att ställa på utformningen och att den bidrar till sin omgivning. Även mindre förändringar såsom utbyte av fönster, fasadbeklädnad eller takbeläggning kan få avgörande betydelse för en enskild byggnads utseende och för helhetsintrycket av bebyggelsen. (jfr prop. 1997/98:117 sid. 16)

I samspråk med det befintliga

Hänsyn handlar sällan om att kopiera det befintliga, men på motsvarande sätt blir det sällan bra att helt bryta med det befintliga. Dialogen mellan det nya och det befintliga kan dock ske på många olika sätt. Många gånger handlar det om grundläggande karaktärsfrågor som val av färger och material eller att anpassa olika proportioner. Det kan exempelvis vara av större betydelse att välja fönster av ett stående format än att förse det med spröjs.

Analys

Att pröva om kravet på hänsyn till omgivningen uppfylls handlar till stor del om bedömningar. Det är då viktigt att bedömningarna grundar sig på en saklig analys och att grunderna för bedömningarna tydliggörs. En utgångspunkt i en analys är att identifiera de viktiga karaktärsdragen i den befintliga miljön och förhålla sig till dem på ett medvetet sätt.

Det finns olika metoder att analysera en bebyggelses karaktärsdrag.

Här kan du läsa mer om en metod för att analysera god form-, färg- och materialverkan

Här kan du läsa om en metod för analysera karaktärsdrag i en befintlig miljö

Ett landskap kan beskrivas på många olika sätt. Här kan du läsa om en metod som har utarbetats av Trafikverket för att analysera förändringar i större landskapsavsnitt. Syftet med denna metod är att kunna samordna gestaltningsfrågor med en helhetssyn på natur- och kulturlandskapet. Ta del av Trafikverkets planeringsmodell Landskap i långsiktig planering i Relaterad information.

Vilket område påverkas

Vilket område som påverkas av en åtgärd behöver bedömas i det enskilda fallet. Ibland sker påverkan bara i den absoluta närmiljön, i andra fall påverkas betydligt större områden. I en stad med stora nivåskillnader kan exempelvis en förändring i taklandskapet vara synlig på långt håll. Motsvarande gäller byggnader som uppförs i exponerade lägen som till exempel i ett högläge eller vid en strandkant. En åtgärd kan även påverka viktiga siktlinjer som ibland är långt bortom platsen för åtgärden. Höga byggnader påverkar ofta mycket stora områden och hela stadssiluetter.

Bilden föreställer en parkmiljö med träd, planteringar och grusgångar samt en äldre träbyggnad.
Höga hus kan dyka upp i oväntade perspektiv. Även om det görs fotomontage i till exempel ett detaljplanearbete kan det vara svårt att finna alla aktuella vyer, och fotomontage kan även vara svåra att tolka för allmänheten. Alternativt kan det övervägas att illustrera volymen på plats genom till exempel en mobilkran. Foto: Otto Ryding

Kommunens bedömning är grundläggande

Genom hänsynskravet ges kommunen möjlighet att aktivt ställa krav på bebyggelsen utifrån de olika aspekter som räknas upp i bestämmelsen. Avsikten är att det ska finnas stor möjlighet för lokala bedömningar. Det är alltså kommunens ansvar att inom de ramar som hänsynskravet ger avgöra vilka värden som är relevanta. Kommunen behöver också avgöra vilket underlag som behövs för att hantera dessa värden i sin handläggning av ärenden om planering, lov eller förhandsbesked. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 96 och prop. 2009/10:170 sid. 387)

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden har en särskild roll i kommunen och ska bland annat verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Nämnden har genom sitt ansvar för prövning av bygglov, rådgivning och upplysning stora möjligheter att med stöd av hänsynskravet verka för dessa frågor och även ställa krav på utformning och placering av byggnadsverk och bebyggelse.

2 §
  Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden
   1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads-
och landskapsmiljö,
   2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning,
   3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet.

Arkitekturstrategier

Det finns inget krav på att kommunen i förväg har tydliggjort innebörden av hänsynskravet. Kravet ska tillämpas oberoende av om det finns ett sådant underlag eller inte. Det underlättar dock för såväl den enskilde som för kommunens detaljplanering och bygglovsprövning om kommunen i förväg har arbetat fram och spridit olika sorts underlag om värden i olika miljöer. Detta ökar även den allmänna förståelsen för värdena. Vid ett flertal tillfällen har lagstiftaren också understrukit vikten av att kommunerna tar fram sådana underlag. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 231 och 482-483, prop. 2009/10:170 sid. 166 och 416 och MÖD 2017-05-16 mål nr P 9218-16)

En arkitekturstrategi är ett framåtsyftande och övergripande dokument som uttrycker kommunens långsiktiga ambition och vilja för den gestaltade livsmiljön. En väl genomarbetad arkitekturstrategi kan därför vara ett bra stöd för bedömning av hänsynskravet.

På Boverkets webbplats kan du läsa mer om kommunala arkitekturstrategier

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen