På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Roller och ansvar i EKS

Granskad:

Det är byggherren som ansvarar för att kraven i Boverkets konstruktionsregler EKS, uppfylls. Konstruktören är endast ansvarig gentemot byggherren enligt de avtal som upprättats mellan dem.

Det är viktigt att de olika aktörer som är inblandade i byggprocessen har kunskap om sina roller och sitt ansvar för att kunna uppfylla de krav som ställs i Boverkets konstruktionsregler, EKS. Det gäller bland annat byggherren, konstruktören, byggnadsinspektören och den kontrollansvarige.

Byggherren och byggnadsnämnden finns definierade i plan- och bygglagen.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Byggherren

Det är byggherren som är ansvarig för att alla åtgärder som utförs uppfyller de krav som ställs i Boverkets konstruktionsregler, EKS. Byggherren ska se till så att bärande konstruktioner projekteras och utförs på ett sådant sätt så att kraven på bärförmåga, stadga och beständighet uppfylls. Byggherren ansvarar också för att dimensioneringskontroll, mottagningskontroll och utförandekontroll utförs och dokumenteras. Byggherren är också ansvarig för att kontroll och provning utförs enligt den kontrollplan som är fastställd i startbeskedet. Om byggherren inte har den kompetens som behövs för att utföra dessa arbetsuppgifter får han upphandla dessa tjänster från någon konstruktör, projektör eller entreprenör. Men det fråntar inte byggherren ansvaret att uppfylla de krav som ställs enligt Boverkets konstruktionsregler, EKS.

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Byggherren är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Vem som är byggherre i ett byggprojekt framgår av bygglovet eller anmälan.

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden, eller motsvarande kommunala nämnd, beslutar bland annat om bygglov, startbesked och slutbesked. Byggnadsnämnden är också ansvarig för samhällets tillsyn över att plan- och bygglagstiftningen följs. När ett byggnadsverk ska uppföras behandlas de tekniska egenskapskraven så som bärförmåga, stadga och beständighet av byggnadsnämnden vid tekniskt samråd och startbesked.

2 §
  Om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att
   1. byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och
   2. bestämmelserna i 8 kap. 1-18 och 24-26 §§ samt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt.

3 §
  En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

Byggnadsinspektören

Byggnadsnämnden ska ha den kompetens som behövs för att fullgöra sina uppgifter. Byggnadsinspektör kallas oftast den tjänsteman som arbetar med tekniskt samråd, startbesked och slutbesked samt tillsyn över de tekniska egenskapskraven.

7 §
  Byggnadsnämnden ska ha minst en person med arkitektutbildning till sin hjälp och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Om byggnadsinspektören vill att konstruktionshandlingar ska redovisas på ett speciellt sätt eller att en viss kontroll ska utföras av material eller viss kontroll ska göras av utförandet av de bärande konstruktionerna, ska inspektören vända sig till byggherren. Byggnadsinspektören ska inte på eget initiativ vända sig direkt till konstruktören med en begäran om sådana uppgifter. Konstruktör ansvarar inför byggherren och enligt de överenskommelser som de har sinsemellan.

Konstruktören

Konstruktören utför konstruktionsarbete för byggherrens räkning. Detta regleras i civilrättsliga avtal. Konstruktören har inget direkt ansvar mot samhället att kraven i Boverkets konstruktionsregler, EKS, uppfylls. Det är alltid byggherrens ansvar att byggnadsverk projekteras och utförs enligt projekterade handlingar, att rätt material används och att de kontroller som ska göras utförs och dokumenteras. Konstruktörens ansvar omfattar det avtal som upprättats mellan konstruktören och byggherren. Avtalet kan innehålla hänvisningar till reglerna i EKS som då blir gällande mellan byggherren och konstruktören.

Krav på utförandekontroll kan ställas i kontrollplanen. Om sådan kontroll ska utföras av konstruktören ska detta framgå av kontrollplanen. Detta förutsätter att byggherren och konstruktören kommit överens om detta.

Kontrollansvarig (KA)

Många byggåtgärder kräver att byggherren anlitar en certifierad kontrollansvarig. Den kontrollansvarige ska hjälpa byggherren att ta fram ett förslag till kontrollplan som ska godkännas av byggnadsnämnden. Den kontrollansvariges ansvar är att se till att kontrollplanen följs och att de kontroller som ska göras utförs. Men det är fortfarande byggherrens ansvar att kraven i EKS uppfylls och att kontroller görs i tillräcklig omfattning.

11 §
  En kontrollansvarig ska
   1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
   2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
   3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
   4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
   5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
   6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
   7. om den kontrollansvariga lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2020:603) .

Mer information om roller och ansvar

Här kan du läsa mer om olika roller och ansvar i byggprocessen

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen