Utsläpp av partiklar från bygg- och fastighetssektorn
Bygg- och fastighetssektorn svarade 2020 för inhemska utsläpp av partiklar till luften på 15 tusen ton, vilket motsvarade 26 procent av Sveriges totala utsläpp av partiklar. Sektorn bidrar dessutom till utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 19 tusen ton.
Mindre partiklar bildas främst vid all typ av förbränning, främst vid värmeproduktion och trafik. Även omgivande länder bidrar väsentligt till partikelhalterna i södra Sverige. Större partiklar bildas främst i gatumiljö i tätorter vid slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand. Slitaget uppstår oftast vid användning av dubbdäck. Från bygg- och fastighetssektorn kommer utsläppen av partiklar huvudsakligen från värmeproduktion och transporter men också i ökande grad från hushållssektorn via vedeldning.
De partikelhalter som förekommer i utomhusluften i tätorter i dag har allvarliga effekter på människors hälsa, även vid låga nivåer och i synnerhet för känsliga personer. Partiklar i utomhusluft har visat sig vara en bidragande orsak till ökad sjuklighet och ökad risk för förtida död. Kopplingar har bland annat gjorts till hjärt-kärlsjukdomar samt sjukdomar i luftvägarna. Hos barn kan exponering för partiklar dessutom försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling.
Tidsserie 2008–2020
Totala utsläpp av partiklar till luft (TSP – totala mängden luftburna partiklar) från bygg- och fastighetssektorn
Under 2020 var de totala utsläppen av partiklar till luften från bygg- och fastighetssektorn 35 tusen ton, när utsläpp från importerade varor inkluderades. Av dessa släpptes cirka 16 tusen ton ut i Sverige. Detta motsvarar 26 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av partiklar.
Bygg- och fastighetssektorns emissioner av partiklar, både från inhemska utsläpp och från importen, uppgår i genomsnitt till 32 tusen ton mellan åren 2008 och 2020. Mellan 2019 och 2020 har utsläppen av partiklar minskat med mindre än 1 procent. Utsläppen från produktionen i Sverige minskade med 2 procent mellan 2019 och 2020, medan utsläpp från importerade varor ökade med 1 procent under samma period. Sysselsättningen kopplad till bygg- och fastighetssektorn ökade med 0,6 procent i 2020 jämfört med 2019. Förädlingsvärdet i sektorn och dess värdekedja ökade med knappt 1 procent under samma period. Utsläpp utomlands står för cirka 56 procent av totalt partikelutsläpp och utsläpp i Sverige står för 44 procent.
Mellan 2008 och 2020 har inhemska partikelutsläpp från Sveriges bygg- och fastighetssektor minskat med 18 procent. Under samma tidsperiod har partikelutsläpp för hela Sveriges ekonomi minskat med drygt 20 procent.
Vad gäller partikelutsläpp från produkter som Sveriges bygg- och fastighetssektor importerar har de ökat med 28 procent mellan 2008 och 2020. Partikelutsläpp för hela världen har under samma tidsperiod ökat med 8 procent.
Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av partiklar har beräknats utifrån ett underlag från SCB. Utsläppsberäkningen från importerade varor och tjänster för denna indikator tar hänsyn till andra länders produktionssätt.
Totala utsläpp av partiklar (TSP) från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher
Den delbransch som främst bidrar till mängden utsläpp av partiklar år 2020 är fastighetsförvaltning (inklusive renovering, om- och tillbyggnad och övrig fastighetsförvaltning), som står för drygt 58 procent av de totala utsläppen. Sett över tiden visar trenden att fastighetsförvaltning (inklusive renovering, om- och tillbyggnad och övrig fastighetsförvaltning) bidrag till partikelutsläpp har ökat under åren från drygt 16,2 tusen ton 2008 till drygt 20 tusen ton 2020.
Utsläppen från uppvärmning har en minskande trend från 11 tusen ton 2008 till 6 tusen ton 2020.
Sammansatt tidsserie 1993–2007 och 2008–2020
Totala utsläpp av partiklar från bygg- och fastighetssektorn
Bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av partiklar varierade mellan 14 tusen ton och 18 tusen ton under perioden 1993–2007. I genomsnitt var utsläppen cirka 16 tusen ton per år. Om uppvärmningen exkluderades var utsläppen mellan 6 tusen och 9 tusen ton per år.
Fram till 2007 har utsläpp av kväveoxider beräknats som om de importerade produkterna producerades i Sverige. Mellan 2008 och 2020 har utsläppen från import skattats med en metod som tar hänsyn till andra länders produktionssätt. Detta är ytterligare en anledning till tidsseriebrottet mellan 2007 och 2008.
För utsläppen av partiklar syns en skillnad mellan de olika tidsserierna. Detta beror också på skillnader till följd av den nya branschindelningen (SNI). Skillnaderna i metod innebär att man måste vara försiktig i analysen av utvecklingen under perioden 1993–2020.
Branschindelningen ändrades 2008
Boverkets miljöindikatorer finns framtagna för perioden 1993–2020. Det finns dock ett brott i serien på grund av ett byte av näringsgrensindelning i nationalräkenskaperna. Från 2008 och framåt gäller standarden SNI 2007. Samtidigt förbättrades statistiken för byggbranschen i nationalräkenskaperna. För perioden 1993–2007 används den tidigare näringsgrensindelningen SNI 2002. Data redovisas därför i två olika tidsserier.