På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Kommunens tillsyn över IMD

Granskad:

Det är byggnadsnämnden i kommunen som ansvarar för tillsynen över installation av system för individuell mätning och debitering av uppvärmning och tappvarmvatten, IMD. Förutom att bedriva tillsyn ska byggnadsnämnden också lämna upplysningar om kraven till byggnadsägaren för att denne ska kunna följa reglerna. Byggnadsnämnden avgör vilka handlingar som ska lämnas in till nämnden.

10 §
  Den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggområdet (byggnadsnämnden) har tillsyn över att de skyldigheter som anges i 2, 3 och 5-8 §§ fullgörs.

Regeringen får meddela föreskrifter om tillsyn enligt första stycket.

11 §
  Om system för individuell mätning ska installeras, ska byggnadsnämnden ge de upplysningar som behövs för att de skyldigheter som anges i 2, 3 och 5-8 §§ ska fullgöras och bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden.

Tillsynen utgår från lagen om energimätning i byggnader och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. De regler som finns om tillsyn i plan- och bygglagen (2010:900) ska alltså inte tillämpas vid tillsyn över IMD.

Kommunen får ta ut avgifter för tillsynen och får också besluta om avgifternas storlek. Avgiften tas ut av den som tillsynen riktas mot. (jfr prop. 2013/14:174 s. 141)

14 §
  Kommunen får ta ut avgifter för sin tillsyn enligt 10 §.

Kommunen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek.

Hur ska tillsynen utföras?

Byggnadsnämnden ska bedriva tillsyn från och med den 1 juli 2021 då kraven på IMD började gälla. Tillsynen riktas mot den som äger byggnaden. Från och med denna tidpunkt ska byggnadsägaren inför byggnadsnämnden kunna visa att IMD har installerats om denne omfattas av kraven eller kunna göra sannolikt att något av undantagen är tillämpligt på byggnaden. Byggnadsnämnden avgör hur tillsynen ska bedrivas.

För att kunna bedriva tillsyn över system för IMD av värme behöver byggnadsnämnden få tillgång till uppgifter om vilka flerbostadshus som har en energiprestanda över det angivna gränsvärdet. Sådana uppgifter kan i de flesta fall hämtas från energideklarationsregistret. I registret finns information om vilken energiprestanda en byggnad har, antingen i levererad köpt energi eller i primärenergi med levererad köpt energi som en tilläggsuppgift.

Byggnadsnämnden bör följa upp de byggnadsägare som hävdar undantag från krav på installation av system för IMD eller att andra energieffektiviserande åtgärder planeras. Om det inte är lönsamt att installera IMD eller tekniskt genomförbart ska byggnadsägaren kunna göra det sannolikt från den 1 juli 2021. För andra energieffektiviserande åtgärder är det tidpunkterna den 1 juli 2023 respektive den 1 juli 2026 som är utgångspunkt för byggnadsnämndens tillsyn. (Jfr promemorian "Förbättrat genomförande av direktivet om energieffektivitet" (pdf) s. 33 f, på regeringens webbplats.)

När det gäller tillsynen över system för IMD tappvarmvatten så är ett av kraven att det handlar om en ombyggnad av ett flerbostadshus som innefattar en ny installation för tappvarmvatten eller en väsentlig ändring av befintliga installationer för tappvarmvatten. I många fall föregås ombyggnaden också av en lovansökan eller anmälan enligt plan- och bygglagen. Om det i samband med detta konstaterats att kraven för IMD är uppfyllda, är det lämpligt att byggnadsnämnden efter en tid följer upp dessa lov- och anmälansärenden för att kontrollera att sådana installationer har genomförts.

4 §
  Den som för egen räkning utför eller låter utföra en ombyggnad av ett flerbostadshus som innefattar en ny installation för tappvarmvatten eller en väsentlig ändring av befintliga installationer för tappvarmvatten ska i samband med ombyggnaden installera system för individuell mätning och debitering av varje lägenhets förbrukning av tappvarmvatten.

Sådana system behöver inte installeras om det inte är tekniskt genomförbart eller om åtgärden inte är proportionell i förhållande till de möjliga energibesparingar som skulle kunna uppnås. Förordning (2019:656).

Vilka sanktioner kan riktas mot byggnadsägaren?

Byggnadsnämnden får besluta om förelägganden mot byggnadsägaren för att denne ska uppfylla kraven. Ett föreläggande måste alltid vara i form av ett beslut. De typer av förelägganden som byggnadsnämnden bedömer behövs för att byggnadsägaren ska fullgöra kraven får användas. Det kan till exempel vara föreläggande om att få in handlingar, att förmå byggnadsägaren att lämna muntliga uppgifter eller att byggnadsägaren måste installera system för IMD. Det är viktigt att föreläggande är tydligt så att det klart framgår vad som förväntas av byggnadsägaren och inom vilken tidpunkt det ska ske.

13 §
  Byggnadsnämnden får besluta de förelägganden som behövs för att de skyldigheter som följer av 2, 3, 5-8 och 12 §§ ska fullgöras.

Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Ett föreläggande får förenas med vite. I lagen (1985:206) om viten finns regler om hur viten ska tillämpas. Ett beslut om föreläggande får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. 

1 §
  Denna lag gäller viten som enligt lag eller annan författning får föreläggas av myndigheter. Vad som föreskrivs i 2--6, 9 och 10 §§
gäller dock inte sådana viten som riktar sig till var och en.

Lagen skall inte tillämpas i den mån annat följer av vad som är särskilt föreskrivet.

Allmänna bestämmelser om viten finns även i brottsbalken och bötesverkställighetslagen (1979:189).

2 §
  Ett vitesföreläggande skall vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). Om föreläggandet innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, skall det av föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden skall vidtas.

Vite får inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet.

När vite har förelagts, får nytt vite mot adressaten i samma sak inte föreläggas förrän det tidigare föreläggandet har vunnit laga kraft.

Ett vitesföreläggande skall delges adressaten.

3 §
  När vite föreläggs, skall det fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att följa det föreläggande som är förenat med vitet. Vitet skall fastställas till ett bestämt belopp, om annat inte följer av 4 §. Om vite föreläggs flera personer gemensamt, skall ett särskilt belopp fastställas för var och en av dem.

4 §
  Om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna, får vite föreläggas som löpande vite. Vitet bestäms då till ett visst belopp för varje tidsperiod av viss längd under vilken föreläggandet inte har följts eller, om föreläggandet avser en återkommande förpliktelse, för varje gång adressaten underlåter att fullgöra denna.

Om vitesföreläggandet innefattar ett förbud eller någon liknande föreskrift eller det annars är lämpligt, kan i stället bestämmas att vitet skall betalas för varje gång föreskriften överträds.

Löpande vite får inte tillämpas, om det av någon särskild föreskrift följer att vitet inte får överstiga ett visst högsta belopp.

5 §
  Har en myndighet befogenhet att vid vite förelägga eller förbjuda ägaren eller innehavaren av viss egendom att vidta en åtgärd med egendomen, får myndigheten också förelägga denne att, om hans rättsställning upphör, lämna myndigheten uppgift om den nye ägarens eller innehavarens namn och adress. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite.

6 §
  Frågor om utdömande av viten prövas av förvaltningsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet eller, om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföreläggande, av den myndighet som har prövat denna fråga i första instans. Ansökan om utdömande görs hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets myndigheten är belägen. Vad som har sagts nu gäller dock ej i fall som avses i andra stycket eller 7 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Frågor om utdömande av viten som har förelagts av regeringen prövas av Förvaltningsrätten i Stockholm på ansökan av Justitiekanslern.

Frågor om utdömande av viten som har förelagts en part eller någon annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång eller i annat motsvarande förfarande prövas utan särskild ansökan av den myndighet som har utfärdat föreläggandet. Lag (2010:11) .

7 §
  Tingsrätt prövar frågor om utdömande av viten,
   1. om vitet riktar sig till var och en,
   2. om vitet avser säkerställande av ett enskilt anspråk,
   3. om i något annat fall än som förut har angetts tingsrätten själv eller, efter talan mot rättens beslut, högre rätt har förelagt vitet.

8 §
  När allmän domstol prövar frågor om utdömande av viten efter särskild talan, skall målet i tillämpliga delar handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken som mål om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet.

9 §
  Har ändamålet med vitet förlorat sin betydelse, skall vitet inte dömas ut. Finns det särskilda skäl till det, får vitet jämkas.

Föreligger i mål om utdömande av vite som avses i 4 § andra stycket flera överträdelser av föreskriften till samtidig bedömning, får ej på en gång utdömas högre belopp än som har angetts i föreläggandet. När ett beslut i ett sådant mål har vunnit laga kraft, får vite inte dömas ut för sådana överträdelser av föreskriften som har gjorts innan målet väcktes.

Vite bortfaller, om talan om att det skall dömas ut inte har delgetts adressaten inom två år från det att förutsättningarna för att väcka en sådan talan uppkom.

10 §
  En myndighet som enligt 6 § ska föra talan vid domstol i mål om utdömande av vite får, om det är nödvändigt med hänsyn till utredningen, anlita biträde av Polismyndigheten. Lag (2014:629) .

13 §
  Byggnadsnämnden får besluta de förelägganden som behövs för att de skyldigheter som följer av 2, 3, 5-8 och 12 §§ ska fullgöras.

Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

15 §
  Byggnadsnämndens beslut om föreläggande enligt 13 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Övriga sidor i tillsynsvägledningen hittar du i menyn.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen