Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Cirkulär ekonomi i byggsektorn i dag

Granskad:

I den svenska handlingsplanen för Sveriges omställning till en cirkulär ekonomi pekas bygg- och fastighetssektorn ut som ett prioriterat område. På senare år har åtgärder genomförts för att minska uppkomsten av avfall samt minska byggsektorns påverkan på klimatet och miljön, men mer behöver göras. På denna sida ger vi en överblick av arbetet i dag. Vi kommer att uppdatera sidan under regeringsuppdragets gång.

Varför är omställningen viktig?

Den svenska byggsektorn ger upphov till stora mängder avfall. År 2020 var det 14,2 miljoner ton. Det motsvarar ca 40 procent av allt avfall i Sverige (utom gruvavfallet). Mycket av detta material skulle kunna användas längre.

Om vi kan återbruka fler byggnader, mer byggprodukter och återvinna mer material, kan vi minska byggsektorns klimatpåverkan. Detta eftersom utvinning av råmaterial och tillverkning av byggprodukter är en stor del av en byggnads klimatpåverkan. Vi kan också minska risken för att det blir brist på viktiga byggprodukter.

Alla inbyggda material är däremot inte lämpliga att återcirkulera. År 2020 stod byggsektorn för 19 procent av allt farligt avfall i Sverige. Detta behöver identifieras och fasas ut.

Återbruk av byggprodukter

Intresset för återbruk av byggprodukter ökar, men faktiskt återbruk sker fortfarande endast i begränsad omfattning. Återbruk ska här uppfattas synonymt med återanvändning.

Marknaden för återbrukade byggprodukter är ännu omogen. Det är oklart hur mycket som faktiskt återbrukas. Oftast är det enklare byggprodukter, som tegel eller dörrar, som blir återbrukade i dag. Ibland återbrukas murtegel som har fogats ihop med kalkbruk. Träreglar, limträ och fackverksbalkar av stål kan återbrukas i sin helhet, vilket görs i viss utsträckning. Betongelement återbrukas inte lika ofta, men återvinns ibland genom krossning till ballast vilket är en etablerad metod.

Återbruk i större skala begränsas av flera faktorer. Återbruk innebär för många en ny process som förutsätter nya arbetssätt och nya samarbeten. Det är dock viktigt att betona att de krav som ställs på återbrukade byggprodukter i mångt och mycket är samma som för nya produkter, även om processen för att återbruka skiljer sig något. Du kan läsa mer om att använda byggprodukter under relaterad information.

Stommen i en byggnad har oftast stor klimatpåverkan och kräver mycket resurser. Det finns alltså mycket att vinna om bärverksdelar kan återbrukas. Korrekt skyddat trä och stål har normalt inte försämrad livslängd över tid, och skyddet kan förnyas för att förlänga livslängden. Betong däremot har en aktiv kemi som påverkar livslängden, så den kvarvarande livslängden behöver noga bedömas inför återbruk. Möjligheten att återbruka tegel beror till stor del på om murbruket kan avlägsnas utan att skada stenen. Cementbruk är ofta svårare att avlägsna än kalkbruk.

För mer information om återbruk av bärverksdelar har Boverket tagit fram en vägledning. Du kan läsa mer under relaterad information.

Fotografi på byggarbetsplats med vy över landskap.
Byggarbetsplats med vy över landskapet. Foto: Scandinav

Återvinning, förbränning och deponering

Material i byggsektorn har många potentiella användningsområden om de återvinns, och deras kretslopp är komplexa. Det vanligaste är att bygg- och rivningsavfall återvinns som konstruktionsmaterial. Vilka material som återvinns varierar dock stort. Stål och andra metaller har etablerade återvinningsindustrier. Plast och glas återvinns i lägre utsträckning.

Bygg- och rivningsavfall kan uppstå även i verksamheter som inte ingår i den nationella statistiken, vilket gör det svårt att skapa sig en helhetsuppfattning om vart resurserna tar vägen och hur mycket som faktiskt återvinns.

Cirkulära affärsmodeller och cirkulärt byggande

En central del av omställningen till en cirkulär ekonomi är utveckling av nya affärsmodeller som kan skapa lönsamhet i att arbeta med förebyggande av rivning, återbruk och återvinning. Det saknas idag en entydig definition av cirkulära affärsmodeller, och generell kunskap om hur cirkulär ekonomi ska integreras i verksamheter inom bygg- och fastighetssektorn. Med det sagt sker det en utveckling och goda exempel finns. Du kan läsa mer om goda exempel på Boverkets webbsida.

Vissa krav finns redan i dag

Krav som stödjer omställningen till en cirkulär ekonomi finns i miljöbalken (1998:808), plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och avfallsförordningen (2020:614).

Vid rivning eller ombyggnad ska byggherren enligt PBL (10 kap, §6) upprätta en kontrollplan med uppgifter om bland annat

  • vilka byggprodukter som kan återanvändas
  • hur dessa ska tas omhand
  • vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till
  • hur det ska tas omhand, särskilt hur man avser möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet.

Avfallsförordningen (3 kap, §10) ställer sedan 2020 krav på att den som producerar bygg- och rivningsavfall ska sortera ut och separera åtminstone

  • gips
  • glas
  • metall
  • mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten
  • plast
  • trä.

Byggherrens roll

Byggherren ska enligt PBL (10 kap, §6) se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd med uppgifter om vilka byggprodukter som kan återanvändas, vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur detta ska tas omhand. Hanteringen ska särskilt beakta hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och på ett säkert sätt avlägsna farliga ämnen.

Myndigheter med ansvar för cirkulär ekonomi

Följande myndigheter har ansvar som är viktiga för omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn. Myndigheterna anges i bokstavsordning.

Vem gör vad?

Arkitektur- och designcentrum, ArkDes

ArkDes, är Sveriges nationella centrum för arkitektur och design. ArkDes är ett museum, ett kunskapscenter och en arena för debatt och diskussion om framtidens arkitektur och design. ArkDes tar upp olika aspekter av cirkulär ekonomi i byggsektorn.

ArkDes – Sveriges nationella centrum för arkitektur och design

Boverket

Boverket arbetar för ett hållbart samhälle med bra boende i livskraftiga miljöer. Boverket arbetar bland annat med att ta fram föreskrifter och vägledningar till PBL och ansvarar för vägledning och tillsyn av reglerna om klimatdeklarationer. Boverket har ett regeringsuppdrag att främja och utveckla arbetet med cirkulär ekonomi inom byggsektorn.

Uppdrag om cirkulär ekonomi i byggsektorn

Energimyndigheten

Energimyndigheten leder samhällets omställning till ett hållbart energisystem och arbetar bland annat med energi- och resurseffektiv bebyggelse. Energimyndigheten finansierar även beställar- och leverantörsnätverk som i samverkan med staten driver fram teknik, metoder och verktyg som minskar energianvändningen i byggnader.

Energimyndigheten

Formas

Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Formas finansierar forskning och innovation inom bland annat miljö och samhällsbyggande. Myndigheten genomför och medverkar i både nationella och internationella utlysningar med inriktning mot cirkulär ekonomi, och tar dessutom in forskarinitierade ansökningar i den årliga öppna utlysningen. Myndigheten är också medverkande finansiär i de strategiska innovationsprogrammen Re:Source, Smart Built Environment och Viable Cities, som allesammans uppehåller sig vid omställningen till en mer cirkulär ekonomi på olika sätt.

Formas

Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen arbetar med att minska risken för att människor och miljön ska skadas av kemikalier. Kemikalieinspektionen utvecklar lagstiftning och andra styrmedel inom området och kontrollerar företag följer reglerna för kemiska produkter och kemikalier i varor. Kemikalieinspektionen har vägledning till bland annat återvinnare eller användare av återvunna material.

Kemikalieinspektionen

Kommunen

Kommunen har ansvar för planläggning enligt PBL. Kommunen har också en viktig roll när det gäller att översätta nationella och regionala miljömål till lokala mål och åtgärder. Den har även ansvar för insamling, hantering och behandling av det kommunala avfall som inte omfattas av producentansvar.

Byggnadsnämnden i kommunen har enligt PBL ansvar för prövning och hantering av lov och förhandsbesked. Byggnadsnämnden ansvarar även för att ge startbesked och slutbesked, fastställa kontrollplaner, besluta om kontrollansvariga samt anordna tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd under byggprocessen.

Flera kommuner arbetar aktivt med cirkulär ekonomi i byggsektorn.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har ett ansvar i planeringsprocessen för att företräda och samordna statens intressen och tillhandahålla planeringsunderlag. Som regional myndighet har länsstyrelsen också en viktig roll att överblicka och ha en helhetssyn på mellankommunala och regionala frågor till exempel vid granskning av översiktsplaner. Länsstyrelsen har ansvar att granska kommunernas avfallsplaner, förebygga avfallsbrottslighet samt att i prövning, tillsyn och tillsynsvägledning hantera cirkulära frågor. Cirkulärt byggande kan också komma in i länsstyrelsens främjandeuppdrag kopplat till miljömål, energi- och klimat och Agenda 2030.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har i sitt uppdrag att verka för en samhällsekonomiskt effektiv omställning till en cirkulär ekonomi. Giftfria resurseffektiva kretslopp och en hållbar avfallshantering inklusive avfallsförebyggande är också viktiga frågeställningar. Naturvårdsverket arbetar med vägledning om hur miljöbalken ska tillämpas. Delegationen för cirkulär ekonomi har sin hemvist hos Naturvårdsverket. 

Naturvårdsverket

Regionen

Regionen ansvarar för uppgifter som är gemensamma för flera kommuner och som ofta kräver stora ekonomiska resurser. Det kan bland annat handla om att stärka regionens tillväxt och utveckling. Regionen är också ofta en stor fastighetsägare och byggherre. Flera regioner arbetar med cirkulär ekonomi i byggsektorn.

Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet är den nationella myndighet i Sverige som leder och stöder arbetet med att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Det innebär bland annat främjande av traditionella kunskaper och tekniker som kan bidra till ett mer ansvarsfullt användande av resurser.

Riksantikvarieämbetet

Statens fastighetsverk

Statens fastighetsverk är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som ansvarar för att förvalta en viss del av statens fasta egendom.

Statens fastighetsverk

Tillväxtverket

Tillväxtverket främjar hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt i alla delar av landet, samt genomför delar av den europeiska sammanhållningspolitiken. Tillväxtverket erbjuder kunskap, nätverk och finansiering för bland annat cirkulär ekonomi.

Tillväxtverket

Trafikverket

Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket arbetar med cirkulär ekonomi inom statlig transportinfrastruktur, bland annat genom klimatkrav som gynnar återanvändning eller återvinning samt utfasning av särskilt farliga ämnen.

Trafikverket

Vinnova

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Uppdraget är att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att främja innovationsförmåga och internationell uppkoppling för hållbar tillväxt.

Vinnova

Upphandlingsmyndigheten

Upphandlingsmyndigheten ger stöd för offentlig upphandling genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder. Målet är att utveckla den goda offentliga affären, med fokus på hållbara, innovativa och effektiva upphandlingar. Upphandlingsmyndigheten har ett pågående regeringsuppdrag om cirkulär och fossilfri offentlig upphandling.

Upphandlingsmyndigheten

Andra organisationer och nätverk

Ett urval av organisationer och nätverk som arbetar för att utveckla cirkulär ekonomi presenteras nedan i bokstavsordning. Det finns också andra intresseorganisationer, till exempel Avfall Sverige, och konsulter som gör betydande insatser på området. Flera universitet och högskolor arbetar också med att utveckla metoder och arbetssätt för att bidra till en cirkulär ekonomi.

Vem gör vad?

Centrum för cirkulärt byggande

Centrum för cirkulärt byggande är byggbranschens portal för cirkulär ekonomi i byggsektorn. Plattformen erbjuder nätverk, kunskap och digitala tjänster som stärker marknaden för cirkulära produkter och tjänster i bygg- och fastighetssektorn.

Centrum för cirkulärt byggande

Circular Sweden

Circular Sweden är ett företagsforum som driver utvecklingen av cirkulära materialflöden framåt. Circular Sweden driver utveckling och politik framåt inom fyra områden:

  • design för cirkulär ekonomi
  • hållbar konsumtion
  • ökad tillgång och användning av återvunnet material
  • cirkulära värdekedjor.
Circular Sweden

Cradlenet

Cradlenet grundades 2009, då inspirerade av den snabbt växande rörelsen “Cradle to cradle”. I dag är Cradlenet ett nätverk som hjälper företag och organisationer med omställningen till cirkulär ekonomi.

 

Cradlenet - Accelerating Circular Economy

Delegationen för cirkulär ekonomi

Delegationen är ett rådgivande organ till regeringen med uppdrag att bidra till näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi. I uppdraget ingår att identifiera hinder och kommunicera näringslivets möjligheter att ställa om. Delegationen för cirkulär ekonomi har Naturvårdsver-ket som värdmyndighet.

Delegationen för cirkulär ekonomi

Ellen MacArthur Foundation

Ellen MacArthur Foundation är en stiftelse som lanserades 2010 för att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi. Med stöd av sina strategiska partners fokuserar stiftelsens arbete på fem sammanlänkade områden:

  • inlärning
  • näringsliv och regering
  • insikt och analys
  • systemiska initiativ
  • kommunikationer.
How to build a circular economy, Ellen MacArthur Foundation

IVL, Svenska miljöinstitutet

IVL, Svenska miljöinstitutet, är ett fristående oberoende forskningsinstitut inom miljö och hållbarhet. IVL arbetar med tillämpad forskning och konsultuppdrag som bidrar till att uppfylla såväl de globala hållbarhetsmålen som de svenska miljömålen. IVL har drivit frågan om cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetsbranschen i många år och fungerar som rådgivare och utbildare inom området. De har samlat information om cirkulär ekonomi på sin webbplats.

Cirkulära flöden - IVL

RISE

RISE (Research Institutes of Sweden) är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner. RISE arbetar med forskning, utveckling och stöd till näringslivet. Inom cirkulär ekonomi i byggsektorn finns expertis för bland annat områdena resurseffektivitet, cirkulära affärsmodeller och design av produkter och system för cirkulära affärsmodeller. RISE tar fram kunskap genom tillämpad forskning, utvärderar och provar ny teknik i egna testbäddar och bidrar med kunskapsöverföring.

RISE

Sveriges kommuner och regioner, SKR

Sveriges kommuner och regioner, SKR, är en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner. I sin intressebevakning av styrmedel och genom att lyfta goda exempel verkar SKR för en resurseffektiv energiförsörjning och material- och avfallshantering i byggsektorn.

Sveriges kommuner och regioner
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen