På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Risker med fukt från inomhusluften

Granskad:

Fuktig inomhusluft som läcker till kallare byggdelar via otätheter kan orsaka fuktskador. Här kan du läsa mer om riskerna med fukt från inomhusluft.

Fukt från inomhusluften

Illustration på vindsutrymme med frost över ett luftläckage genom vindsbjälklaget.
Vindsutrymme med frost på insida underlagstak till följd av luftläckage genom vindsbjälklaget. Illustration: Boverket/Altefur Development

När fuktig luft kyls ned ökar den relativa luftfuktigheten snabbt. Inomhusluft innehåller oftast mer vatten än luft utomhus, och därför blir det extra problematiskt när inomhusluft läcker ut till ett kallt utrymme, till exempel en kall vind eller ytterväggens kalla delar.

För att luften ska kunna läcka ut krävs att det både är ett hål i klimatskärmen och ett inre övertryck som kan pressa ut luften. Fenomenet kallas exfiltration och uppstår oftast i byggnadens övre delar. I teorin kan problemet lösas genom att man bygger helt lufttätt, men i praktiken har det visat sig svårt att genomföra fullt ut.

Exfiltrationen ökar fuktbelastningen vid läckaget i klimatskärmen vilket genererar en mängd följdproblem, till exempel isbildning samt mikrobiologiska skador när det blir varmare igen.

Vintertid är det extra riskfyllt, eftersom de yttre byggnadsdelarna är mycket kallare än byggnadsdelarna inomhus. Fukttillskottet är dessutom normalt sett större på vintern, samtidigt som sannolikheten för ett inre övertryck ökar på grund av större temperaturskillnader (så kallade termiska stigkrafter) mellan luften inomhus och utomhus.

De största riskerna uppstår där det finns stora fukttillskott och stora temperaturskillnader, till exempel i badhus, spa och gym. I industriella miljöer, till exempel bagerier och vid papperstillverkning, kan det bli ännu tuffare förutsättningar som ofta kräver specifika tekniska lösningar. I den typen av byggnader finns risken året runt.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

  • frysskador i tegelfasader
  • formförändringar i trämaterial, till exempel råspont som reser sig i
  • underlagstaket
  • mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
  • röta som kan leda till försvagningar och förändringar i trämaterial
  • rostangrepp på metaller
  • estetiska skador, till exempel fuktfläckar.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

  • besvärande lukt inomhus
  • sämre luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras ett antal faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

  • klimatskärmens lufttäthet
  • tryckbilden över klimatskärmen (som i sin tur påverkas bland annat av
  • ventilationsflöden och termisk drivkraft)
  • fukttillskottets storlek
  • läckagevägen och om luften hinner kylas ned
  • temperaturen på materialytorna som träffas direkt av exfiltrationen (välisolerade byggdelar har kallare utsida)
  • styrning av ventilationen.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

  • det kritiska fukttillståndet för ingående byggnadsmaterial
  • uppfuktningens omfattning
  • uttorkningsförmågan när temperaturen stiger på våren
  • tid i form av antal vintercykler med uppfuktning.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan göras för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

  • Utred behovet av åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen och därmed minskar risken.
  • Värdera hur verksamheten i den planerade byggnaden påverkar risken för skador till följd av exfiltration, exempelvis höga fukttillskott och stora tryckskillnader.
  • Utvärdera den tryckbild som kan uppstå över klimatskärmen. Bedöm om det finns något behov av tekniska lösningar för att kontrollera tryckbilden i drift.
  • Utvärdera det förväntade fukttillskottet när byggnaden är i drift. Bedöm om det eventuellt behövs tekniska lösningar för att kontrollera fukttillskottet i drift.
  • Detaljprojektera klimatskärmens lufttäthetslösningar, framför allt vid genomföringar och skarvar. Komplettera och riskbedöm valda detaljlösningar och värdera hur praktiskt genomförbara de är vid montage.
  • Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs:

  • Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen.
  • Arbetsbered riskfyllda moment, värdera om prefabriceringsval ger behov av fler projekterade detaljlösningar.
  • Värdera behovet av provmontage och kontroll av montage.
  • Bedöm behovet av extra åtgärder för att undvika exfiltrationsproblem innan klimatskärmen är färdig. Under produktion och innan ventilationen har driftsatts styr normalt termiska stigkrafter. I kombination med höga fukttillskott (byggfukt) och öppna schakt som inte hunnit tätas innebär det ofta risker i byggnadens övre delar vintertid.
  • Ta hänsyn till att även öppna trapphus och öppna vindsluckor under produktionen ökar luftströmmarna upp på vinden.

När byggnaden förvaltas:

  • Besiktiga utrymmen och konstruktioner så att exfiltrationsproblem upptäcks tidigt.
  • Säkerställ att vindsluckor och inspektionsluckor med anslutning till vinden hålls stängda och är tätslutande.
  • Utred vid indikationer på något problem och åtgärda vid behov.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen