Ersättning på grund av att bygglov vägrats

Ett vägrat bygglov kan ge rätt till ersättning i två fall. Om bygglovet söktes för att återuppföra en riven eller på annat sätt förstörd byggnad, har fastighetsägaren rätt till ersättning av kommunen om den ekonomiska skadan till följd av beslutet är betydande. Om en fastighetsägare har betalat gatukostnadsersättning och ett vägrat bygglov innebär att fastigheten inte kan användas på det sätt som förutsattes när ersättningen togs ut ska kommunen betala tillbaka ersättningen.

Ersättning när återuppförande vägras

Om bygglov vägras för att ersätta en byggnad som är riven eller förstörd genom en olyckshändelse med en i huvudsak likadan byggnad, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den ekonomiska skada som det vägrade bygglovet medför. Rätten till ersättning gäller dock endast om ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstördes.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 5 §

Denna bestämmelse bygger på att en fastighetsägare har en principiell rätt att fortsätta med den pågående markanvändningen. Men om en äldre byggnad strider mot en senare tillkommen detaljplan eller om ett återuppförande utanför detaljplanelagt område bedöms som olämpligt kan bygglov vägras. Rätten till den pågående markanvändningen medför då att fastighetsägaren är berättigad till ersättning.

Om den byggnad som ska återuppföras är förstörd genom en olyckshändelse ska ersättning betalas för fastighetens marknadsvärdeminskning och för eventuella övriga ekonomiska skador som fastighetsägaren drabbas av till följd av det vägrade bygglovet. Ersättning betalas dock inte för förväntningsvärden, det vill säga värden som beror på att marknaden förväntar sig att markanvändningen ska förändras.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 23-24 §§

Det är dock inte byggnadens värde som ska ersättas. Detta får hanteras som en försäkringsfråga. Rätten till ersättning avser den förlorade byggrätten, det vill säga fastighetens markvärde. Om ingen byggnad alls får uppföras ska hela byggrättens värde ersättas. Om en ny byggnad visserligen får uppföras, men till exempel med färre våningar än den förstörda, är det minskningen i byggrättens värde som ska ersättas.

Om den byggnad som ska återuppföras i stället är "riven" gäller rätten till ersättning för förlorad byggrätt endast om den ekonomiska skada som det vägrade bygglovet medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten. Av förarbetena till den tidigare plan- och bygglagen framgår att med "betydande skada" menas en minskning av marknadsvärdet med i storleksordningen 10–20 procent. Med "berörd del" avses den tomtplats som ska bebyggas, vilket i de flesta fall är detsamma som hela den aktuella fastigheten.

När man bedömer om det är fråga om en betydande skada ska hänsyn också tas till vissa andra beslut om restriktioner för markanvändningen enligt plan- och bygglagen, lagen om kulturminnen m.m., miljöbalken och skogsvårdslagen. Besluten ska ha meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Det saknar betydelse om rätten att begära ersättning för en äldre skada har gått förlorad. Ersättning ska alltså betalas om den sammanlagda skadan, den så kallade ackumulerade skadan, under tioårsperioden bedöms som betydande.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 22 §

Om skadan i rivningsfallet bedöms som betydande ska ersättning betalas för fastighetens marknadsvärdeminskning och för eventuella övriga ekonomiska skador som fastighetsägaren drabbas av till följd av det vägrade bygglovet. Vid bedömningen av skada och ersättning ska dock förväntningsvärden inte beaktas, det vill säga värden som beror på att marknaden förväntar sig att markanvändningen ska förändras. Dessutom ska det göras ett avdrag från ersättningen som motsvarar vad som ligger under kvalifikationsgränsen betydande skada.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 23-24 §§

Om skadan på grund av att återuppförande vägras är så stor att användningen av fastigheten synnerligen försvåras är kommunen skyldig att lösa in fastigheten om fastighetsägaren begär det.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 13 §

Det som gäller i fråga om fastighetens ägare ska gälla också den som har en särskild rätt till fastigheten, till exempel ett servitut eller ett arrende.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 12 §

Den som vill begära ersättning ska göra det inom två år från den dag då lovbeslutet vann laga kraft.

Plan- och bygglag (2010:900) 15 kap 5 §

Återbetalning av ersättning för gatukostnader

Om en fastighetsägare har betalat ersättning för gatukostnader ska kommunen betala tillbaka ersättningen om en ekonomisk skada uppkommer genom att fastighetsägaren på grund av att bygglov vägras inte kan använda fastigheten på det sätt som förutsattes när ersättningen togs ut. Kommunen ska också betala ränta enligt 5 § räntelagen från den dag ersättningen betalades till kommunen.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 4 §

Om fastighetsägaren inte alls tillåts att bebygga sin fastighet ska hela ersättningen betalas tillbaka. Om fastigheten visserligen får bebyggas, men i mindre omfattning än vad som förutsattes när ersättningen för gatukostnader betalades, kan det bli aktuellt med återbetalning av en del av ersättningsbeloppet.

Den som vill få ersättning återbetalad ska begära detta  inom två år från den dag då lovbeslutet vann laga kraft.

Plan- och bygglag (2010:900) 15 kap 5 §


Lantmäteriet ansvarar för innehållet på sidan.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej