Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden

Här hittar du en översiktlig information om vad riksintressen är och varför den kommunala översiktsplaneringen har betydelse för de rättsliga beslut som sedan fattas. Här anges också hur en kommun och de som bor i kommunen kan arbeta med riksintressena och beröras av dessa. Du som har bra kunskaper om riksintressesystemet eller vill veta mer kan gå direkt till PBL kunskapsbanken genom att följa länken i "Relaterad information".

Varför har vi riksintressen?

Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Områden kan vara av riksintresse för både bevarande och exploatering men också för yrkesfiske och rennäringen. Riksintressen ska behandlas och redovisas i den kommunala översiktsplaneringen så att det blir tydligt hur dessa förhåller sig till andra intressen men också för att avvägningar mellan oförenliga riksintressen ska kunna göras. Tanken är också att riksintressena ska kunna bli föremål för diskussion och utveckling men även ifrågasättande och förändring.

Vad är ett riksintresse?

Begreppet riksintresse används om två olika typer av områden. För vissa större områden har riksdagen beslutat att de är av riksintresse. Dessa finns översiktligt redovisade i 4 kap. miljöbalken. Områden kan också vara av riksintresse för olika ändamål enligt 3 kap. miljöbalken. När det gäller dessa områden har olika nationella myndigheter angett vilka områden de bedömer är av riksintresse. Vilka områden det rör kan du finna på PBL kunskapsbanken under rubriken Riksintresse, länk hit hittar du i "Relaterad information".

Riksdagen har beslutat om riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken

Riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken gäller större områden med stora natur- och kulturvärden och värden för friluftslivet. De omfattar delar av våra kuster, fjäll och älvar. Dessa områden anges direkt i lagen. Eftersom områdena är grovt angivna i lagen kan en närmare avgränsning behöva göras i kommunens översiktsplan i en dialog med länsstyrelsen. Kommunen har också möjligheter att utveckla värdebeskrivningen och på olika sätt ta tillvara de kvaliteter som finns i områdena.

Riksintressemyndigheterna redovisar vilka områden som de anser är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken.

I förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden räknas  de 12 myndigheter upp som har ansvaret för att göra sin bedömningar av vilka områden som är av riksintresse för de olika sektorer enligt 3 kap. miljöbalken.

Tolv myndigheter bär ansvar. Illustration: Stina Envall /Boverket

De nationella myndigheternas bedömning att ett område är av riksintresse är ett anspråk som processas vidare av länsstyrelserna som samlat företräder staten.

Den kommunala översiktsplanen spelar en nyckelroll

Efter en dialog med länsstyrelsen ska kommunen i översiktsplanen tala om hur man avser att tillgodose riksintressena. Länsstyrelsen lämnar underlag till kommunens planeringsstrategi under andra halvan av tiden mellan två ordinarie val, eller när kommunen begär det.

Det är först i översiktsplaneringen som det går att få en tydlig bild av hur ett riksintresse harmonierar med andra riksintressen och den utveckling som kommunen önskar. Det är också först i den kommunala översiktsplanen som en politisk bedömning normalt görs. Kommunen har stora möjligheter att förstärka de kvaliteter som finns i de utpekade områdena och slå vakt om dessa i arbetet med kommunens utveckling. Kommunen har möjlighet att argumentera emot, ifrågasätta och föreslå ändringar i anspråket. Det är kommunens uppfattning om riksintressena som redovisas i översiktsplanen. Eftersom riksintressena är nationella intressen är det dock viktigt att det blir tydligt om kommunen och staten i form av länsstyrelsen har olika uppfattningar. Om länsstyrelsen har en annan uppfattning än kommunen så framgår det av länsstyrelsens granskningsyttrand över översiktsplanen.

De nationella havsplanerna är vägledande i havet

För vart och ett av havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska det finnas en havsplan. Havsplanerna tas fram av Havs- och vattenmyndigheten och beslutas av regeringen. Havsplaneringen börjar en sjömil ut i havet och fortsätter utåt. Den omfattar även svensk ekonomisk zon ut till mittlinjen. När havsplanerna har antagits av regeringen är de vägledande för riksintressenas tillämpning i olika beslut och för kommunernas havsplanering i större delen av territorialhavet. Se vidare under Kust- och havsplanering.

Som medborgare kan du påverka riksintressena via kommunens översiktsplanering

Som kommunmedborgare är det i den kommunala översiktsplaneringen, framförallt i eller innan samrådsskedet, som du har möjlighet att ge din syn på riksintressena i planeringen. Om du vill tränga djupare ner i frågan finns underlag från länsstyrelsen och ansvarig riksintressemyndighet.

Översiktsplanen har många intressen att ta hänsyn till. Illustration: Stina Envall /Boverket

När får riksintressena betydelse?

Att ett område är av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken eller har pekats ut som ett riksintresseanspråk enligt 3 kap. miljöbalken kan påverka förutsättningarna för till exempel bygglov. Det är bara när någon vill ändra markanvändningen, på ett sätt som kräver ett rättsligt beslut, som ett riksintresse har betydelse. Dessa rättsliga beslut fattas utifrån någon av de 12 lagar som ska tillämpa hushållningsbestämmelserna, till exempel beslut enligt plan- och bygglagen och miljöbalken.

Det är också de myndigheter som fattar beslut enligt någon av de 12 lagarna, till exempel kommuner och länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer, som vid prövningen av ett ärende bedömer om ett anspråk är ett riksintresse eller inte. Översiktsplanen tillsammans med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för dessa beslut. Om olika riksintressen påtagligt kan skada varandra bedömer de också vilket riksintresse som ska ha företräde.

Miljöbalkens 3 och 4 kapitel har setts över

En offentlig utredning har sett över bestämmelserna som främst rör 3 kap. miljöbalken och dess tillämpning. Dess betänkande "Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser", SOU 2015:99, lämnades till regeringen i december 2015. I utredningen lämnas också en fyllig bakgrund till bestämmelserna om riksintressen. Utredningen har remissbehandlats men har inte lett till något förslag från regeringen.