Grönplanera för människors hälsa och välbefinnande
Parker, grönområden och natur erbjuder miljöer för social samvaro, mental återhämtning och fysisk aktivitet. Foto: Anna Roström/Scandinav
Psykisk ohälsa, ökad fetma och minskad fysisk aktivitet är ett växande problem och en stor samhällsutmaning. Här har parker, grönområden och annan grönska stor potential genom att skapa hälsosamma miljöer som bidrar till att främja hälsa och förebygga sjukdomar och ohälsa
Gröna miljöer påverkar hälsan
Att grönska är viktigt för människors hälsa och välbefinnande har varit känt länge. Men det är först på senare tid som forskningen tydligt kan visa på sambandet mellan tillgång till grönområden och hur människor mår. Vistelse i gröna miljöer bidrar till att:
- blodtrycket sjunker, pulsen går ned och halterna av stresshormonet kortisol i blodet minskar.
- stärka korttidsminnet och motverkar demens.
- stimulera till fysisk aktivitet som motverkar övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa samt vissa former av cancer.
- stimulera barns lek och hälsa. (WHO, 2016)
Närhet till grönska har stor betydelse för hälsoeffekten
Närheten och tillgängligheten till ett grönområde har en stor betydelse för användningen och därmed de positiva hälsoeffekterna. Ett flertal studier visar att om grönområdet ligger längre än 300 meter från bostaden minskar användningen för den genomsnittlige brukaren snabbt. Minskningen gäller både mätt via antal besök och via antal minuter man vistas ute i grönområden per vecka. För barn, personer med funktionsnedsättning och äldre kan avståndet behöva vara ännu kortare än 300 meter.
Förutom närheten har också tillgängligheten till områdena betydelse, det vill säga om det finns säkra och trygga vägar dit. Även kvaliteten på utemiljön, det vill säga upplevelsevärden och användningsmöjligheter har också stor betydelse. (Grahn. P. et al. 2021)
Grönstrukturens olika kvaliteter och upplevelsevärden
Inom den miljöpsykologiska forskningen vid SLU Alnarp har åtta olika upplevelsevärden i grönområden identifierats. Det handlar om upplevelsen av naturlighet, rofylldhet, skyddande, diversifierad, social, kulturmiljö, öppenhet/rymd och sammanhållen. I figuren ovan är de placerade enligt två huvudaxlar med två motstående upplevelsevärden – naturlig-kultiverad, diversifierad-sammanhållen. De olika upplevelsevärdena kompletterar varandra och hänger ofta samman med de värden som är närliggande i modellen ovan. Till exempel är naturliga miljöer ofta både rofyllda och skyddande, medan kultiverade miljöer är mer öppna och sociala. Naturliga miljöer är mer återhämtande och restorativa än kultiverade och sociala. Alla upplevelsevärden behöver inte finnas inom samma grönområden, men det är eftersträvansvärt att flera av dessa värden ska vara nåbara inom 300 meter.
Läs mer i Movium Fakta under Relaterad information.
Grönområdens storlek har betydelse för funktion och upplevelse
Förutom avstånd har storleken på ett grönområde visat sig ha betydelse för vilka funktioner och upplevelsevärden som kan rymmas. För att stimulera fysisk aktivitet visar ett flertal studier att det behövs ett minimum av utrymme. Det gäller även aktiviteter och funktioner som handlar om att komma ifrån staden som sådan och känna att man befinner sig inne i ett grönområde. Flera forskningsstudier pekar på att det behövs grönområden som är minst 1-7 ha stora för att kunna bidra med flera upplevelsevärden och stimulera till fysisk aktivitet.
Det verkar dock inte finnas någon egentlig lägre storleksgräns för påverkan på hälsa, men studier visar att större områden med mer naturlig vegetation erbjuder en mer fullständig återhämtning av stressnivåer och mental trötthet, samt bättre möjligheter till fysisk aktivitet. Personer som upplever tillfälliga högre stressnivåer behöver en annan typ av återhämtning än de som under längre tid har levt med höga stressnivåer. Mindre grönområden tycks kunna fungera för att reducera dessa tillfälliga högre toppar. (Grahn et. al. 2021)
Tillgång till grönstruktur kan utjämna skillnader i hälsa
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är hjärt- och kärlsjukdomar globalt sett den största riskfaktorn för förtidig död. Omfattande studier visar att grönska i bostadsmiljön minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta gäller särskilt för socioekonomiskt svaga grupper. Gr