Dom om standarders omfattning
Det har kommit en dom från den så kallade Tribunalen som hör till Europeiska Unionens domstol. Domen handlar om harmoniserade standarder för byggprodukter. Domen finns att läsa på tyska och franska, se länk under relaterad information. Tyskland valde att överklaga domen. Den överklagade domen (dom C-475/19 P) är nu avgjord av Europeiska Unionens domstol (första avdelning). Överklagandet ogillades varför de slutsatser som Tribunalen kom fram till i dom T-229/17 gäller.
Bakgrund
Enligt byggproduktförordningen får inte parallella märkningar förekomma. EU-kommissionen identifierade att Tyskland ställde krav på redovisning av fler egenskaper än vad som finns i de harmoniserade standarderna.
År 2014 kom en dom från EU-domstolen som anger att systemet med de harmoniserade standarderna är uttömmande och att medlemsstaterna därför inte får komplettera dem med ytterligare krav på redovisning av byggprodukters väsentliga egenskaper. Om en medlemsstat, i det här fallet Tyskland, inte är nöjd med standardernas omfattning så får de lämna in formella invändningar mot standarderna.
År 2015 framförde Tyskland därför formella invändningar mot ett antal harmoniserade standarder. Tyskland ansåg att standarderna i fråga inte innehöll metoder för bedömning av vissa väsentliga egenskaper, såsom avgivning av farliga ämnen. I fråga om avgivning av farliga ämnen angav standarderna att nationella metoder fick användas tills vidare. Tyskland begärde att hänvisningen till dessa standarder i Europeiska Unionens Officiella Tidning skulle strykas eller begränsas för att ge medlemsstaterna möjlighet att använda nationella metoder för bedömning av prestanda i förhållande till väsentliga egenskaper för vilka det saknas harmoniserade metoder.
EU-kommissionen behöll hänvisningarna i Europeiska Unionens Officiella Tidning men fattade av tydlighetsskäl beslut om att klausuler i harmoniserade standarder som i avsaknad av harmoniserade bedömningsmetoder hänvisar till nationella metoder är ogiltiga.
År 2017 överklagade Tyskland EU-kommissionens beslut om att vissa klausuler i harmoniserade standarder är ogiltiga och krävde dels att besluten skulle upphävas, dels att hänvisningarna till de berörda standarderna skulle dras tillbaka. Detta skulle medföra att medlemsstaterna kan använda sig av nationella bedömningsmetoder för att bedöma egenskaper för vilka det saknas harmoniserade bedömningsmetoder.
Dom T-229/17 från den 10 april 2019
År 2019 fann Tribunalen att en medlemsstat ska avstå från ensidiga nationella åtgärder som begränsar den fria rörligheten för dessa harmoniserade undermåliga byggprodukter, även om medlemsstaten anser att en gällande harmoniserad standard är ofullständig. Överklagandet avslogs därför. Domen överklagades av Tyskland till mål C-475/19.
Dom C-475/19 P från den 17 december 2020
Den 17 december 2020 ogillade den Europeiska Unionens domstol (första avdelningen) Tysklands överklagande i mål T-229/17. För djupare läsning finns länk till domen i fulltext under relaterad information.