Standardiserade egenskaper och egenskaper att bedöma
Byggprodukter och material i bärande konstruktioner ska ha kända, lämpliga och dokumenterade egenskaper. Denna sida syftar till att beskriva de krav som ligger till grund för de egenskaper som ska bedömas vid återbruk. I de flesta fall finns inget krav på CE-märkning av återbrukade produkter för att deklarera egenskaper. Verifiering av lämpliga egenskaper behöver då göras genom provning.
Bedömning av egenskaper för återbrukade bärverksdelar
Bärverksdelar ska ha kända, lämpliga och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för deras användning. För återbrukade bärverksdelar är oftast provning det enda möjliga sättet att göra egenskaperna kända så att de kan värderas avseende lämplighet. I vissa fall har standarder tagits fram för hur provning ska gå till inför återbruk och fler är påbörjade. I dessa standarder beskrivs de egenskaper som ska bedömas och hur de ska säkerställas vid återbruk. Saknas standard kan hjälp och inspiration i processen att bedöma egenskaper fås av standarder för liknande bärverksdelar, via branschorganisationer, från standarder framtagna av andra europeiska länder eller med hjälp av sakkunniga inom provning och material.
Handel med återbrukade bärverksdelar kan därtill spela roll för vilka egenskaper som behöver bedömas. Om samma byggherre demonterar och återbrukar en bärverksdel är den nya användningen känd och endast egenskaper relevanta för den specifika användningen behöver bedömas och verifieras. Exempelvis behöver en bärverksdel som kommer att vara utsatt för rent tryck inte bedömas avseende egenskaper relevanta för drag. Detsamma gäller om en byggherre demonterar, bedömer och verifierar en bärverksdel avsedd för en specifik användning och sedan säljer den vidare så länge som nästa byggherre inte ändrar användningen. Ändras användning kan fler egenskaper behöva bedömas.
För att sälja en bärverksdel när slutlig användning inte är känd behöver alla egenskaper som skulle kunna bidra till de grundläggande kraven för all tillåten användning deklareras. Detta för att skapa förutsättningar för försäljning i större skala med rimlig risk och ekonomi så att den återbrukade bärverksdelen ska kunna likställas vid att köpa en nytillverkad. I samtliga fall är det byggherrens ansvar att bärverksdelen har lämpliga egenskaper för dess användning.
Du kan läsa mer om krav på byggnadsverk på sidan Krav på byggnadsverk.
Kontroll av skador
Utöver att bedöma och säkerställa en bärverksdels egenskaper behöver även förekomsten av skador hos återbrukade bärverksdelar bedömas. Bärverksdelar kan ha skadats under drift, demontering eller transport. Därför räcker det inte att bestämma nödvändiga egenskaper enbart enligt harmoniserad standard då provningen i dessa är begränsade både rumsligt och kategoriskt tillverkningsdefekter. Det krävs att inga skador konstaterats överskrida förutbestämda acceptanskriterier för att bärverksdelen ska kunna anses verifierad för återbruk.
Kvarvarande livslängd och beständighet
En central fråga att beakta vid återbruk är livslängd och beständighet. Dessa begrepp är kopplade till att bärverksdelens önskade funktion över tid kan degradera, något som kan vara viktigt att beakta vid återbruk.
Krav på beständighet beskrivs i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS 12.
16 § Byggnadsverksdelar och material som ingår i bärande konstruktioner ska antingen vara naturligt beständiga eller göras beständiga genom skyddsåtgärder och underhåll så att kraven i brottgräns- och bruksgränstillstånd uppfylls under byggnadsverkets livslängd. Är permanent skydd inte möjligt ska förväntade förändringar av egenskaperna beaktas vid dimensioneringen. Konstruktionen ska vid förutsatt underhållsbehov utformas så att de påverkade delarna blir åtkomliga för återkommande skyddsåtgärder och underhåll. (BFS 2015:6).
Allmänt råd Ytterligare krav rörande material eller skyddsåtgärder med avseende på påverkan på inomhusmiljö, närmiljö och mikrobiell tillväxt finns i avsnitten 6:11 och 6:5 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6). (BFS 2015:6).Vid dimensionering får avsedd livslängd huvudsakligen endast påverkan på betongkonstruktioners geometriska utformning (täckande betongskikt, tillåten sprickbredd) och vid utmattningsdimensionering. För trä, stål och murverk får den avsedda livslängden ingen explicit påverkan på geometrin, däremot på behovet av skyddsåtgärder. Övrig påverkan från yttre miljö faller under beständighetsbegreppet.
Skyddsåtgärder för att uppnå tillräcklig beständighet är byggherrens ansvar och väljs för tänkt användning. Om en bärverksdel i trä, stål eller tegel har varit korrekt skyddad under hela sin livslängd har denna inte försämrade egenskaper avseende bärförmåga på grund av materialets åldrande. Behov av att förnya eventuellt befintligt skydd ska dock bedömas av byggherren.