På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Analysera förutsättningarna

Granskad:

När en detaljplan antas ska marken vara lämplig för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att ordna bland annat vattenförsörjning. Under planarbetets gång behöver därför analyser göras av hur förutsättningarna för vattenförsörjning ser ut för det som planeras. Det finns mycket kunskap och information att dra nytta av inom den kommunala organisationen.

Analysera förutsättningar för dricksvattenförsörjning

När en detaljplan tas fram är det viktigt att analysera platsens förutsättningar sett till markens beskaffenhet och tillgång till dricksvatten. Det kan finnas flera olika underlag kopplat till dricksvattenförsörjning som är användbara när kommunen ska detaljplanera ett område. De viktigaste utgångspunkterna är om det finns ställningstaganden i kommunens översiktsplan som rör dricksvattenförsörjningen och om det finns en kommunal vatten- och avloppsplan, VA-plan, som beskriver förutsättningarna för det aktuella området. Övriga relevanta underlag kan vara regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner, regionplan och regional utvecklingsstrategi.

När en detaljplan antas ska det vara utrett och säkerställt att marken blir lämplig för det som planerats. Under detaljplanarbetet är det därför viktigt att försäkra sig om att kapaciteten på vattenverk, pumpar och ledningsnät är tillräckligt stor och att det finns förutsättningar för att vid behov upprätta nya ledningsnät och annan infrastruktur. Om bebyggelsen inte planeras anslutas till kommunalt VA behöver kommunen bedöma om det finns lokala vattenresurser med tillräcklig kvalitet och kapacitet för enskild vattenförsörjning. Om vattenförsörjningen inte går att lösa är marken sannolikt inte lämplig för den föreslagna bebyggelseutvecklingen.

Utbyggnad av infrastruktur för kommunal vattenförsörjning och avloppshantering är tidskrävande och kräver god framförhållning. Här behövs en förvaltningsövergripande dialog med kommunens VA-huvudman och tekniska förvaltning så att planeringen av utbyggnad av vatten och avlopp sker samordnat med planeringen av bebyggelseutveckling.

Här följer en sammanställning med exempel på användbara planer och planeringsunderlag som kan finnas tillgängliga. Det finns inget krav på att kommunen ska ta fram dessa underlag. De är inte heller juridiskt bindande men kan utgöra ett gott stöd för planeringen.

Kommunal vattenförsörjningsplan
Allt fler kommuner har tagit fram en vattenförsörjningsplan som behandlar vattenförsörjning på längre sikt. Kommunala vattenförsörjningsplaner omfattar ofta både kommunal vattenförsörjning och enskild vattenförsörjning för hushåll. Ibland behandlas även vattenbehov hos andra intressenter med enskild vattenförsörjning. För identifierade dricksvattenresurser kan det också finnas analys av sårbarhet och kartläggning av befintliga riskfaktorer.

Kommunal vatten- och avloppsplan, VA-plan
En kommunal VA-plan beskriver planering för hur VA-försörjningen ska ordnas i kommunen. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten. Avloppsvatten innefattar i detta sammanhang ofta spillvatten och dagvatten. VA-planer kan se ut på många olika sätt. Många gånger omfattas både kommunalt VA och enskilt VA för hushåll.

Ställningstaganden i översiktsplanen

Genom tydliga ställningstaganden om lämplig markanvändning och hänsynsbehov kan översiktsplanen bidra till en långsiktigt trygg vattenförsörjning. Det är fördelaktigt om kommunen har så tydliga ställningstaganden som möjligt i anslutning till identifierade dricksvattenresurser genom att ha en hög detaljeringsgrad om vilken mark- och vattenanvändning som är lämplig. Exempel på ställningstaganden som skapar förutsättning för detaljplanearbetet är bland annat:

  • Vilken mark- och vattenanvändning är mest lämplig inom området med avseende på vattenförsörjning och risk för påverkan på dricksvattenresurser?
  • Planeras området anslutas till kommunala vatten- och avloppsnätet eller behöver enskild dricksvattenförsörjning och avloppshantering ordnas?
  • Finns det angivet vilken volym som är möjlig, till exempel antal hushåll om det är bostäder eller hur stort vattenuttag som kan göras om det är verksamheter?
  • Om en generell avvändning har angetts, till exempel mångfunktionell bebyggelse, finns det beskrivet vilken hänsyn som behöver tas för att inte dricksvattenresursen ska påverkas negativt? Är det någon mark- eller vattenanvändning som inte är lämplig?
  • Finns behov av särskild hänsyn för att skydda en dricksvattenresurs mot påverkansrisker? Exempel på hänsyn kan vara restriktioner för borrning och pålning eller att byggnader inte får utföras med källare.
  • Anges behov av särskilda utredningar kopplat till dricksvattenförsörjningen?
  • Behöver dagvattenhantering säkerställas på särskilt vis?

Förutsättningar i kommunal VA-plan

I den kommunala VA-planen beskrivs planeringen för hur VA-försörjningen ska ordnas i kommunen. Många gånger omfattas både kommunalt VA och enskilt VA för hushåll. Utgångspunkter för detaljplaneringen kan bland annat vara:

  • Finns det ställningstaganden om området ska anslutas till kommunala vatten- och avloppsnätet eller om det behöver ordnas enskild dricksvattenförsörjning och avloppslösning?
  • Behöver dagvattenhantering säkerställas på särskilt vis?
  • Anges krav på särskilda utredningar kopplat till dricksvattenförsörjningen?

Kommunal eller enskild dricksvattenförsörjning?

Gammaldags vattenpump vid en brunn.
Vid planering för bebyggelseutveckling i områden som inte planeras anslutas till kommunalt VA behövs bedömning av förutsättningarna för enskild vattenförsörjning. Foto: Cecilia Näslund/ Boverket

Oavsett vad som anges i den kommunala översiktsplanen och VA-planen är det viktigt att samverka med VA-huvudmannen i ett tidigt skede av detaljplaneprocessen, för att skapa klarhet i om området kan anslutas till det kommunala ledningsnätet eller om det är aktuellt med enskild vattenförsörjning. Frågor att hantera är exempelvis om det redan finns ett kommunalt verksamhetsområde för VA, eller om det är lämpligt att inför exploateringen inrätta ett nytt verksamhetsområde och ansluta till det kommunala vattennätet.

Om kommunen inte avser att bestämma ett kommunalt verksamhetsområde behöver det bedömas om det finns lokala vattenresurser med tillräckligt god kapacitet och kvalitet för enskild vattenförsörjning. Med stöd av kartor över verksamhetsområden för kommunalt VA går det att utläsa vilka delar av kommunen som inte ingår, utan istället har enskild vattenförsörjning. Kartor med befintliga verksamhetsområden och planerad utbyggnad finns hos kommunens VA-ansvariga.

Kommunens VA-huvudman har god kompetens kring vattenbehov och tillgångar inom den kommunala vattenförsörjningen. VA-huvudmannen har ofta goda kunskaper om förhållanden även utanför det kommunala VA-nätet. 

Om planeringen berör bebyggelseutveckling i landsbygdsområden utanför verksamhetsområden för kommunalt VA måste kommunen vara medveten om det ansvar som följer av lagen om allmänna vattentjänster, LAV. Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för befintlig eller blivande bebyggelse ska kommunen bestämma ett verksamhetsområde för de vattentjänster som behövs och se till att behovet snarast tillgodoses genom en allmän VA-anläggning.

6 §
  Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
   1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
   2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-
anläggning.

Om de lokala vattenresurserna i ett område med enskild vattenförsörjning skulle bli oanvändbara till dricksvatten, och vattenförsörjning behöver ordnas i ett större sammanhang, kan det bli kostsamt för kommunen att ordna vattenförsörjning. Även små dricksvattenresurser kan vara mycket värdefulla i sådana sammanhang.

Det kan finnas många orsaker till att behovet av hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön gör att kommunal vattenförsörjning behöver anordnas. En orsak till problem med vattentillgång eller vattenkvalitet kan vara att det byggts för många bostäder på för liten yta. Om vattenbehovet är större än den lokala vattentillgången uppstår vattenbrist. För dricksvattenbrunnar i kustnära områden finns risk för kvalitetsproblem till följd av saltvatteninträngning i grundvattnet.

Förvaltningen av kommunala VA-anläggningar kan vara organiserad på olika sätt och ansvaret för planering och drift kan ibland vara uppdelat. Den som äger VA-anläggningen kallas VA-huvudman. Det kan vara en kommunal förvaltning, ett kommunalt bolag, regionalt bolag eller kommunalförbund. Dessutom kan flera kommuner samverka inom delar av VA-verksamheten.

I kommuner där ansvaret för VA-frågor delas mellan en förvaltning och extern VA-huvudman kan båda behöva involveras i arbetet med analys av vattenbehov, tillgångar och sårbarhet för påverkan.

Utredningar som kan behövas

Det kan behövas utredningar av olika slag för att säkerställa en lämplig anslutning till det kommunala VA-nätet. Exempelvis behöver det göras en dimensionering och lämplig dragning av vatten- och avloppsledningar för området, inklusive placering av pumpstationer och liknande som påverkar reglering i detaljplan. Det kan även finnas ställningstaganden i översiktsplanen som anger behov av vissa utredningar.

I områden med enskild dricksvattenförsörjning kan tillgången på dricksvatten behöva utredas genom hydrologiska och geohydrologiska utredningar. Även vattenkvalitén kan behöva undersökas. Både mänskligt orsakade föroreningar och naturliga egenskaper hos berggrund och jordarter kan leda till problem med dricksvattenkvalitén.

Mellankommunal samverkan

För många kommuner kan mellankommunal samverkan kring vattenförsörjning vara nödvändig. I den regionala vattenförsörjningsplanen kan länsstyrelsen inom respektive avrinningsområde peka ut de områden där en samverkan mellan grannkommuner är särskilt viktig. Exempelvis kan en ås eller ett vattendrag sträcka sig utanför den egna kommunen och kommunen är därmed beroende av hur andra kommuner inom tillrinningsområdet planerar för sin fysiska miljö. Det kan också handla om hur stora vattenuttag andra intressenter gör och hur mycket föroreningar som släpps ut uppströms kommungränsen.

Det kan även handla om en kommun som inte har tillräckliga vattenresurser för att försörja kommunens vattenbehov, utan behöver samverka med en grannkommun för att få tillgång till dricksvatten. En framtida vattenförsörjning ur ett mellankommunalt perspektiv kan också behöva utredas. I detaljplanearbetet kan kommunen behöva tillvarata möjligheten att använda gemensam vattentäkt och beakta grannkommunens vattentäkter och ledningsnät i planeringen.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen