På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Den politiska nämnden

Granskad:

Byggnadsnämnden består av ett antal förtroendevalda ledamöter och ersättare som representerar olika politiska partier. Byggnadsnämnden är en så kallad myndighetsnämnd  som handlägger och beslutar om enskilda ärenden.

Byggnadsnämndens arbete regleras i huvudsak i plan- och bygglagen, PBL, och kommunallagen. I kommunallagen finns bestämmelser som reglerar formerna för nämndens sammanträden, hur protokoll ska utformas och möjlighet att delegera rätten att fatta beslut. Enligt PBL ska kommunallagens bestämmelser om nämnder gälla för byggnadsnämnden. Även förvaltningslagens bestämmelser påverkar byggnadsnämndens arbete.

5 §
  Bestämmelserna i kommunallagen (2017:725) om nämnder ska gälla för byggnadsnämnden. Lag (2017:761) .

Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ

I kommunallagen finns bestämmelser om kommunernas politiska organisation. I varje kommun ska det finnas en beslutande församling: kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige ska utse en kommunstyrelse som har till uppgift att leda verksamheten. Fullmäktige ska även tillsätta de nämnder som, utöver styrelsen, behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar och för att sköta verksamheten i övrigt. Vissa så kallade obligatoriska nämnder ska finnas i alla kommuner.

1 §
  I varje kommun och i varje region finns det en beslutande församling, ett fullmäktige. Lag (2019:835) .

3 §
  Fullmäktige ska tillsätta en styrelse.

4 §
  Fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller regionens uppgifter enligt lag eller annan författning och för övrig verksamhet. Lag (2019:835) .

2 §
  Fullmäktige ska, om inte något annat anges i lag eller annan författning, bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäktige får besluta
   1. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter i hela kommunen eller regionen,
   2. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller regionen,
   3. att en nämnd ska ha hand om verksamheten vid en eller flera anläggningar, och
   4. att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd. Lag (2019:835) .

Kommunen måste ha en byggnadsnämnd

PBL är en särskild författning och enligt den ska det finnas en byggnadsnämnd i varje kommun. Med byggnadsnämnd avses i lagen den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt PBL. Det står kommunerna fritt att utifrån sina förutsättningar organisera arbetet i en eller flera nämnder eller enligt någon av de samverkansformer som kommunallagen erbjuder. Kommunfullmäktige ska, om det inte finns annat föreskrivet, bestämma nämndens verksamhetsområde.

1 §
  I varje kommun ska det finnas en byggnadsnämnd.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Byggnadsnämndens arbete

Byggnadsnämndens arbete innebär oftast ärendehandläggning. Men även andra arbetsuppgifter som är av servicekaraktär ingår i nämndens uppgifter.

Sveriges 290 kommuner har mycket olika förutsättningar och skiljer sig åt på många sätt. Det finns stora skillnader bland annat i fråga om storlek, befolkningstäthet, geografiska förutsättningar och bebyggelsetryck. De obligatoriska uppgifterna enligt PBL gäller dock för alla kommuner, oavsett förutsättningarna. Kommunerna har genom lagstiftningen fått ett stort ansvar men samtidigt också stor frihet att organisera och avsätta resurser till detta arbete. I många kommuner har byggnadsnämnden slagits samman med någon annan nämnd till exempel den som ansvarar för kommunens uppgifter inom miljöområdet.

Kommunernas verksamhet som avser plan- och byggfrågor kan hanteras i en eller flera nämnder. Det finns även några exempel på kommuner som har gått samman och har en gemensam nämnd för plan- och byggärenden. Ett exempel är Bergslagens miljö- och byggnadsnämnd som hanterar fyra kommuners uppgifter enligt PBL.

9 §
  Kommuner och regioner får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller en annan region. Lag (2019:835) .

19 §
  Fullmäktige får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller en annan region. Lag (2019:835) .

Nämndens sammanträden

Byggnadsnämnden har sammanträden ett antal gånger per år. Nämnden bestämmer själv antal möten, tid och plats för sina fasta sammanträden. Förutom de fasta sammanträdena ska möten också hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs.

23 §
  Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden.

Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.

Möjligheter för utomstående att delta vid nämndens sammanträden

Grundprincipen är att byggnadsnämndens sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Om kommunfullmäktige har medgett det får nämnden dock besluta att sammanträdena ska vara offentliga. Om det finns ett medgivande från fullmäktige får nämnden också besluta att den som har väckt ett ärende genom ett medborgarförslag kan få delta när nämnden behandlar ärendet och delta i diskussionerna men inte i beslutet. Nämndens sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning, till exempel ärenden om lov, olovligt byggande och i ärenden där det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.

25 §
  En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det.

Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och delta i överläggningar men inte i besluten.

En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden
   1. som avser myndighetsutövning, eller
   2. i vilka det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess hos nämnden.

Byggnadsnämnden får kalla andra än de som är förtroendevalda till nämnden till sina sammanträden. Det kan handla om en ledamot i fullmäktige eller från en annan nämnd, en revisor eller en anställd i kommunen eller en särskilt sakkunnig som kan lämna upplysningar. Den som har kallats till sammanträdet får, om nämnden godkänner det, delta i diskussioner och överläggningar men inte i beslutet. Det vanligaste exemplet är att tjänstemän på kommunen som har handlagt till exempel ett bygglov eller en detaljplan är med och föredrar ärendet för politikerna.

26 §
  En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller regionen eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar.

Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Lag (2019:835) .

Det finns ingen rätt för enskilda eller företrädare för ett visst intresse att delta vid byggnadsnämndens sammanträde när exempelvis ett bygglovsärende ska behandlas som den enskilde har intresse av. Möjligheten finns dock för byggnadsnämnden att kalla den enskilde som särskilt sakkunnig för att lämna upplysningar. En enskild får dock aldrig delta i beslutet.

Nämndens beslutsförhet

Det är bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande vid nämndens sammanträde som nämnden får handlägga ärenden och fatta beslut.

27 §
  En nämnd får handlägga ärenden endast om fler än hälften av ledamöterna är närvarande.

Beslut ska dokumenteras

Alla beslut som fattas av byggnadsnämnden ska dokumenteras. Det gäller oavsett om det är nämnden som tar beslutet eller om det tas på delegation. De beslut som tas på byggnadsnämndens sammanträde dokumenteras i ett protokoll. Delegationsbeslut dokumenteras i en beslutshandling. Utöver de krav som ställs i KL finns också krav på innehållet i vissa beslut i PBL respektive i FL. Dessa krav gäller både för nämnds- och delegationsbeslut.

Nämndens beslut gäller när protokollet är justerat. Delegationsbeslut gäller från den dag de är daterade.

31 §
  För varje skriftligt beslut ska det finnas en handling som visar
   1. dagen för beslutet,
   2. vad beslutet innehåller,
   3. vem eller vilka som har fattat beslutet,
   4. vem eller vilka som har varit föredragande, och
   5. vem eller vilka som har medverkat vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

35 §
  Vid ett sammanträde ska protokoll föras.

I fråga om hur protokollet ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet och hur justeringen ska tillkännages ska 5 kap. 65-67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § tillämpas.

Anmälan av delegationsbeslut

Byggnadsnämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden. Det innebär att nämnderna själva får bestämma vilken återrapporteringsskyldighet som ska krävas av de som fattat beslut efter delegation. (jfr prop. 2016/17:171 sid. 378)

Så kallade ordförandebeslut måste alltid anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

35 §
  Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 33 §
skall anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske.

40 §
  Nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 37 § ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.

Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Mer information

I webbkursen "PBL på rätt sätt - En introduktion till plan- och bygglagstiftningen för förtroendevalda" får du veta mer om hur plan- och bygglagen är uppbyggd och dess syfte samt hur du kan använda den för att fatta underbyggda beslut. Kursen riktar sig till förtroendevalda i kommun. Ta del av kursen under rubriken "På Boverket"  i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen