På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Indelning i byggnadsklass och verksamhetsklasser

Granskad: 

För att avgöra vilket brandskydd som behövs i en byggnad ska den först indelas i en byggnadsklass och en eller flera verksamhetsklasser. Därefter kan man i de olika delarna av BBR avsnitt 5 få reda på vilka krav som gäller för utrymningsvägar, brandceller, sprinklersystem m.m.

Byggnadsklasser

Byggnader ska delas in i byggnadsklasser (Br) utifrån byggnadens skyddsbehov. Vid bedömningen av skyddsbehovet ska hänsyn tas till troliga brandförlopp, möjliga konsekvenser av en brand samt byggnadens komplexitet. Med möjliga konsekvenser och byggnadens komplexitet avses bland annat antal våningar samt vilka verksamhetsklasser som finns i byggnaden.

Följande byggnadsklasser finns:

  • Br0 – Byggnader med mycket stort skyddsbehov
  • Br1 – Byggnader med stort skyddsbehov
  • Br2 – Byggnader med måttligt skyddsbehov
  • Br3 – Byggnader med litet skyddsbehov
5:22 Byggnadsklasser

Byggnader ska delas in i byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet.

  • -   Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0.
  • -   Byggnader med stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br1.
  • -   Byggnader med måttligt skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br2.
  • -   Byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3.

Vid bedömningen av skyddsbehovet ska hänsyn tas till troliga brandförlopp, potentiella konsekvenser vid en brand och byggnadens komplexitet. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Klassindelningen bör beakta faktorer som är relaterade till utrymning och konsekvensen av att byggnaden störtar samman. Byggnader med fler än 16 våningsplan, större byggnader med verksamhetsklass 5C, byggnader med verksamhetsklass 5D och byggnader med vissa typer av samlingslokaler bör utformas i byggnadsklass Br0. Med vissa typer av samlingslokaler avses:
  • -   Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 1 000 personer.
  • -   Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som ligger i bottenvåningen, och som är avsedda för fler än 600 personer.
  • -   Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 300 personer.
Byggnader med tre eller fler våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br1. Småhus med högst tre våningsplan kan dock utformas i lägst byggnadsklass Br2. Följande byggnader med två våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br1:
  • -   Byggnader avsedda för verksamhetsklasserna 4, 5A, 5B eller 5C.
  • -   Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C på andra våningsplanet.
Följande byggnader med två våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2:
  • -   Byggnader avsedda för fler än två bostadslägenheter och där bostads- eller arbetsrum finns i vindsplanet.
  • -   Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C i bottenvåningen.
  • -   Byggnader som har en byggnadsarea större än 200 m2 och som inte delas in i brandsektioner av högst denna storlek genom brandväggar i brandteknisk klass enligt avsnitt 5:562.
Byggnader med ett våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2 om de inrymmer:
  • -   samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C i eller under bottenvåningen,
  • -   bostäder och lokaler i verksamhetsklasserna 5B eller 5C.
Övriga byggnader kan utformas i byggnadsklass Br3. Vid klassificering av byggnad bör entresolplan inom en byggnad räknas som ett eget våningsplan om arean för entresolplanet utgör mer än 50 % av golvarea på underliggande plan. Arean bör dock inte överstiga 100 m2 för byggnader i byggnadsklass Br1 och Br2 eller 200 m2 för byggnader i byggnadsklass Br3. För lager eller industrier i verksamhetsklass 1 i byggnader i byggnadsklass Br3 kan dock en area på högst 500 m2 accepteras. (BFS 2011:26).

Verksamhetsklasser

Utrymmen i en byggnad ska utifrån avsedd verksamhet delas i en eller flera verksamhetsklasser (Vk). Verksamhetsklassernas indelning beror på följande faktorer:

  • Om personer kan förväntas ha kännedom om byggnaden
  • Om personer kan förväntas vara vakna
  • Om personer kan förväntas utrymma på egen hand
  • Om det finns stor risk för brand

En byggnad kan innehålla flera verksamhetsklasser (Vk) men kan bara tillhöra en byggnadsklass (Br). Till exempel så kan en skolbyggnad som innehåller både skola och förskola klassificeras i byggnadsklass Br2 men innehålla verksamhetsklass 2B (skola för mer än 150 personer i en brandcell) och verksamhetsklass 5A (förskola).

Det finns gråzoner för vissa verksamheter där det kan vara svårt att klassificera vilken verksamhetsklass som verksamheten tillhör. I de fallen får man göra bedömningar och motivera i det enskilda fallet varför en verksamhet tillhör den ena eller andra verksamhetsklassen med utgångspunkt i de fyra faktorer som listas ovan. I denna vägledning ges också en rad exempel och stöd i bedömningen av verksamhetsklass.

5:21 Verksamhetsklasser

Utrymmen i byggnader ska, utifrån avsedd verksamhet, delas in i verksamhetsklasser (Vk). (BFS 2011:26).

Allmänt råd Indelningen beror på
  • -   vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter,
  • -   om personerna till största delen kan utrymma på egen hand,
  • -   om personerna kan förväntas vara vakna, samt
  • -   om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp.
Samma byggnad kan delas in i flera verksamhetsklasser. (BFS 2011:26).

Verksamhetsklass 1 – Industri kontor m.m.

Verksamhetsklass 1 omfattar utrymmen där personer förväntas vara vakna, har god lokalkännedom, och har förutsättningar att sätta sig själv i säkerhet.

Kontor, industrilokaler och lager är lokaler som vanligtvis placeras i verksamhetsklass 1. Ofta utgör lokaler i verksamhetsklass 1 olika typer av arbetsplatser som allmänheten normalt inte har tillträde till. Det finns inget hinder för att man tar emot besökare i denna typ av lokaler, men den huvudsakliga användningen bör vara en arbetsplats eller liknande utrymme där personer som vistas där har god lokalkännedom och där man huvudsakligen är vaken.

5:211 Verksamhetsklass 1 – Industri, kontor m.m.

Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Exempel på lokaler som omfattas av föreskriften är industribyggnader, lager och kontor. (BFS 2011:26).

Verksamhetsklass 2 – Samlingslokaler m.m.

Verksamhetsklass 2 omfattar lokaler där personer förväntas vara vakna, har förutsättningar att sätta sig själv i säkerhet, men inte kan förväntas ha god lokalkännedom. Verksamhetsklass 2 består av 3 olika klasser; 2A, 2B och 2C beroende på personantal och typ av samlingslokal.

Butiker, restauranger och biografer är exempel på lokaler som normalt tillhör verksamhetsklass 2. Men även vårdcentraler, tandläkarmottagningar och likande verksamheter som är avsedda för att emot besökare tillhör verksamhetsklass 2. Dessa lokaler kan betraktas som verksamhetsklass 2 även om de är förlagda inom ett sjukhus som i övrigt tillhör verksamhetsklass 5C.

Vilken av underklasserna, 2A, 2B eller 2C, som lokaler ska tillhöra avgörs utifrån det förväntade personantalet och om alkohol serveras i mer än begränsad omfattning eller inte. Ibland kan det vara svårt att avgöra hur många människor som förväntas vistas i lokalen och i vilken utsträckning alkohol kommer att serveras. I följande avsnitt kan du få stöd i bedömningen av verksamhetsklass för parkeringshus och större pubar vilka visat sig vara svåra att klassificera.

Publika parkeringshus

Det kan vara svårt att bedöma hur många personer som samtidigt kan förväntas vistas i ett publikt parkeringshus vilket påverkar om utrymmet ska dimensioneras för verksamhetsklass 2A eller 2B. Det finns flera aspekter som påverkar, framförallt antalet parkeringsplatser men också vilka typer av verksamheter som parkeringshuset är tänkt att betjäna.

Ett parkeringshus som är avsett för olika typer av evenemang där många personer förväntas parkera eller hämta sina bilar samtidigt behöver dimensioneras för fler personer än ett publikt parkeringshus som är avsett för arbetsplatser med varierande arbetstider eller butiker. För evenemangsparkeringar kan det därför vara nödvändigt att dimensionera för att nästan samtliga personer som har sin bil parkerad befinner sig i parkeringsgaraget samtidigt. Om då fler än 150 personer förväntas befinna sig i garaget samtidigt är verksamhetsklass 2B lämplig. Annars kan verksamhetsklass 2A tillämpas.

För ett parkeringshus i anslutning till ett kontor eller bostäder kan det vara rimligt att anta att alla inte hämtar eller lämnar sina bilar samtidigt. Beroende på garagets storlek kan därför verksamhetsklassen vara 2A eller 2B och behöver bedömas i varje enskilt fall. Garage som tillhör enskilda kontor eller bostadshus och inte är avsedda för allmänheten kan även vara möjliga att projektera enligt verksamhetsklass 1 eller verksamhetsklass 3.

Större pubar m.m.

Om en verksamhet med alkoholservering ska tillhöra verksamhetsklass 2B eller 2C avgörs av om alkohol förväntas serveras i mer än begränsad omfattning eller inte. Som stöd i bedömningen om en verksamhet ska tillhöra verksamhetsklass 2C kan följande punkter användas. Det kan vara rimligt att anta att alkohol kommer att serveras i mer än begränsad omfattning om:

  • verksamhetens huvudsakliga försäljning utgörs av alkoholservering eller

  • verksamheten kan förväntas ha ordningsvakt.

Exempel på lokaler avsedda för fler än 150 personer och som normalt betraktas som verksamhetsklass 2C är nattklubb och sportpub. Exempel på lokaler med fler än 150 personer och alkoholservering som normalt kan anses vara 2B (ringa alkoholservering) är restauranger och teater med möjlighet till alkoholservering i foajén innan föreställning och i pauserna.

5:212 Verksamhetsklass 2 – Samlingslokaler m.m.

Verksamhetsklassen omfattar samlingslokaler och andra lokaler där det vistas personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna. Med en samlingslokal avses varje lokal eller varje grupp av lokaler inom en brandcell som är avsedd för ett större antal personer.

Utrymmen ska delas in i verksamhetsklasserna 2A, 2B eller 2C.

Verksamhetsklass 2A avser en lokal för högst 150 personer.

Verksamhetsklass 2B avser en samlingslokal för fler än 150 personer.

Verksamhetsklass 2C avser en samlingslokal som är avsedd för fler än 150 personer och där alkohol serveras i mer än begränsad omfattning. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Exempel på lokaler som kan tillhöra verksamhetsklass 2A eller 2B är skolor, butiker, vårdcentraler, konferensanläggningar, hörsalar, biografer, aulor, restauranger, reseterminaler, sporthallar, varuhus, detaljhandelsanläggningar samt lokaler för teater, konserter, dans, studier och fritidsaktiviteter. Exempel på samlingslokaler som kan tillhöra verksamhetsklass 2C är diskotek, större pubar och nattklubbar . (BFS 2011:26).

Verksamhetsklass 3 – Bostäder

Verksamhetsklass 3 omfattar bostäder där personer förväntas ha god lokalkännedom, har förutsättningar att sätta sig själv i säkerhet, men inte alltid kan förväntas vara vakna. Verksamhetsklass 3 består av två olika klasser, 3A och 3B.

Bostäder som normalt betraktas som verksamhetsklass 3A är vanliga lägenheter, småhus, fritidshus, seniorboenden och trygghetsboenden. Behovsprövade trygghetsboenden bör dock utföras i verksamhetsklass 5B om de boende inte har förmåga att sätta sig själv i säkerhet. Till verksamhetsklass 3B hör gemensamhetsboenden som HVB-hem, hem för ensamkommande flyktingbarn och vissa typer av studentboenden. Verksamhetsklass 3B kan även användas för kollektivboenden om man vill dra nytta av den typ av planlösningar som verksamhetsklass 3B medger.

Brandskyddet för bostäder i verksamhetsklass 3 är utformat utifrån att du som boende inte kan påverka vilka som är dina grannar. Du ska därför kunna förvänta dig ett skydd mot brandspridning mellan bostäder. Kännetecknande för bostäder i verksamhetsklass 3 är att det är en ur upplåtelsehänseende självständig enhet.

Det är möjligt att ha inneboende i en bostadslägenhet utan att det för den skull ställs krav på brandavskiljning mellan inneboende och hyresvärd eftersom man då gemensamt har valt att bo inom samma bostad. Om samtliga rum i en bostad hyrs ut till olika hyresgäster, utan att hyresvärden själv bor i bostaden, är det däremot snarare att betrakta som enskilda bostäder som var för sig ska utformas enligt verksamhetsklass 3A eller 3B. Är sådan uthyrning att betrakta som tillfällig är verksamhetsklass 4 lämplig.

Gemensamhetsboende i verksamhetsklass 3A?

Verksamhetsklass 3B utgör en anpassning av kraven av mer traditionella boenden för att bland annat kunna tillåta att boenderummen ansluter till gemensamma utrymmen istället för direkt till en utrymningsväg. Krav ställs då på bland annat automatiskt brandlarm. Ett gemensamhetsboende kan ändå klassificeras som verksamhetsklass 3A om det uppfyller kraven som ställs för denna verksamhetsklass. Det innebär bland annat att man behöver tillgång till utrymningsväg direkt från boenderummet och att samtliga boendeenheter utförs som egna brandceller i brandteknisk klass EI 60.

Uthyrning av fritidshus

Ett fristående fritidshus tillhör normalt verksamhetsklass 3A eftersom ett fritidsboende inte skiljer sig nämnvärt från ett småhus. Även om fritidshuset ibland hyrs ut är det att betrakta som verksamhetsklass 3A eftersom byggnaden primärt är avsedd att användas som fritidshus av ett hushåll.

Om ett fritidshus däremot ingår i yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfälligt möblerad bostad bör byggnaden istället tillhöra verksamhetsklass 4, hotell m.m. Stugor i en stugby som hyrs ut stora delar av året är andra exempel på byggnader som normalt tillhör verksamhetsklass 4.

5:213 Verksamhetsklass 3 – Bostäder

Verksamhetsklassen omfattar bostäder där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna.

Verksamhetsklass 3A omfattar boenden som avses i första stycket och inte omfattas av verksamhetsklass 3B. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Exempel på utrymmen som ingår i verksamhetsklass 3A är vanliga bostadslägenheter såsom bostäder i flerbostadshus och småhus, trygghetsboende, seniorboende, familjedaghem, fritidsbostäder och liknande. (BFS 2014:3).

Verksamhetsklass 3B omfattar gemensamhetsboenden. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Exempel på gemensamhetsboenden är hem för vård och boende (HVB), hem för ensamkommande flyktingbarn och liknande. Verksamhetsklass 3B kan även tillämpas för exempelvis bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen som avses i avsnitt 3:227. (BFS 2016:6).

Verksamhetsklass 4 – Hotell m.m.

Verksamhetsklass 4 omfattar utrymmen där personer har förutsättningar att sätta sig själv i säkerhet, men inte förväntas ha god lokalkännedom eller alltid vara vakna.

Utrymmen som normalt tillhör verksamhetsklass 4 är olika former av tillfälliga boenden som hotell, vandrarhem och bed and breakfast. Även enskilda byggnader eller grupper av byggnader som ingår i yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfälligt möblerad bostad enligt lag (1966:742) om hotell och pensionatrörelse tillhör verksamhetsklass 4, till exempel stugor i en stugby. Även om verksamheten är så pass liten att tillstånd inte krävs, det vill säga färre än 5 rum och 9 gäster, så kan den tillhöra verksamhetsklass 4. I det fallet ställs då något lägre krav på utformningen av brandlarmet.

I vissa fall, som för asylboenden eller kursverksamhet med internat, kan personer bo under längre perioder och därmed efterhand få en god lokalkännedom. Det innebär i sig inte att man då kan göra avkall på brandskyddet i byggnaden. Brandskyddets utformning är gjord utifrån förutsättningen att det kan vara en stor omsättning av personer och att det kan komma nya personer som stannar kortare perioder och har sämre lokalkännedom. För boenden med internat kan däremot verksamhetsklass 3A eller 3B tillämpas, till exempel bostäder i folkhögskolor.

När det gäller arbetsplatser där arbetstagarna övernattar, till exempel jourrum och brandstationer kan de vara svårt att entydigt placera in dem i någon särskild verksamhetsklass. Även om personerna som övernattar kan förväntas ha god lokalkännedom har man inte samma möjlighet att påverka sin säkerhet som i en vanlig bostad. Olika personer kan även placeras i olika rum vid olika arbetspass och tillfällig personal kan också förväntas övernatta. Verksamhetsklass 4 kan många gånger vara den verksamhetsklass som bäst motsvarar situationen på en arbetsplats som är avsedd för övernattning, särskilt om samtliga arbetstagare sover samtidigt.

Utifrån byggnadens och verksamhetens förutsättningar kan dock analytisk dimensionering tillämpas för att anpassa utformningen av brandskyddet till vad som är lämplig i det enskilda fallet.

5:214 Verksamhetsklass 4 – Hotell m.m.

Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Verksamheter som omfattas av föreskriften är hotell, vandrarhem, bed and breakfast, och andra typer av tillfälligt boende. Regler om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar ges även ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (BFS 2014:3).

Verksamhetsklass 5 – Vårdmiljöer m.m.

Verksamhetsklass 5 omfattar utrymmen där det förväntas vistas personer som har begränsade eller inga förutsättningar att sätta sig själv i säkerhet. Verksamhetsklass 5 består av fyra olika klasser; 5A, 5B, 5C och 5D.

Verksamhetsklass 5A omfattar lokaler som till exempel förskolor och dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453). Men även förskoleverksamhet som bedrivs nattetid, så kallade nattis, omfattas av verksamhetsklass 5A. I det senare fallet ställs däremot något högre brandskyddskrav.

Verksamhetsklass 5B utgörs av olika typer av behovsprövade boenden där behovsprövningen sker mot lagstiftning. Exempel på lagstiftningar som behovsprövning kan ske mot är:

  • socialtjänstlagen (2001:453), SoL,
  • lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS,

  • lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM,

  • lagen om vård av unga (1990:52), LVU och

  • lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603), LSU.

Verksamhetsklass 5C omfattar lokaler för hälso- och sjukvård som bedriver sådan vård att personer som befinner sig där har begränsad eller ingen möjlighet att själv sätta sig i säkerhet. Exempel på lokaler är sjukhuslokaler med sängliggande patienter eller patienter som av andra anledningar inte har möjlighet att utrymma själva. Verksamhetsklass 5C behöver inte gälla hela sjukhusbyggnaden där andra verksamheter som till exempel vårdcentraler (verksamhetsklass 2A/B) och kontor (verksamhetsklass 1) också kan förekomma.

Hälso- och sjukvårdsverksamhet förlagd inom andra byggnader som i övrigt inte betraktas som sjukhus kan också tillhöra verksamhetsklass 5C. Det kan till exempel röra sig om mindre kliniker där patienter är nedsövda eller sängliggande.

Verksamhetsklass 5D omfattar lokaler avsedda för personer som hålls inlåsta. Exempel på lokaler i denna verksamhetsklass är häkten, fängelser, anstalter, arrestlokaler eller verksamheter där personer kan vara frihetsberövade.

Verksamhetsklass 5D omfattar även slutna avdelningar med behovsprövning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM, lagen om vård av unga (1990:52), LVU, eller lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603), LSU.

5:215 Verksamhetsklass 5 – Vårdmiljöer m.m.

Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som har begränsade, eller inga, förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet.

Utrymmen ska delas in i verksamhetsklasserna 5A, 5B, 5C eller 5D.

Verksamhetsklass 5A omfattar utrymmen avsedd för verksamhet som bedrivs under dagtid och som uppfyller föreskriftens första stycke. Verksamhetsklassen omfattar även liknande verksamhet som bedrivs nattetid. (BFS 2016:6).

Allmänt råd Exempel på sådana utrymmen som ingår i verksamhetsklass 5A är förskola eller dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Exempel på liknande verksamhet är förskola som bedrivs nattetid. (BFS 2016:6).

Verksamhetsklass 5B omfattar behovsprövade särskilda boenden för personer

  • -   med fysisk eller psykisk sjukdom,
  • -   med funktionsnedsättning,
  • -   med utvecklingsstörning,
  • -   med demens eller
  • -   som på annat sätt har en nedsatt förmåga att själva sätta sig i säkerhet. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Behovsprövning kan ske mot lagstiftning såsom socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Verksamhetsklass 5B omfattas även av öppna avdelningar med behovsprövning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM, lagen om vård av unga (1990:52), LVU, eller lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603), LSU. (BFS 2011:26).

Verksamhetsklass 5C omfattar lokaler för hälso- och sjukvård. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Exempel på lokaler som avses i föreskriften är sjukhus. (BFS 2011:26).

Verksamhetsklass 5D omfattar lokaler avsedda för personer som hålls inlåsta. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Exempel på lokaler som omfattas av föreskriften är häkten, fängelser, anstalter, arrestlokaler eller verksamheter där personer kan vara frihetsberövade enligt smittskyddslagen (2004:168), lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Verksamhetsklass 5D omfattas även av slutna avdelningar med behovsprövning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM, lagen om vård av unga (1990:52), LVU, eller lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603), LSU. (BFS 2011:26).

Verksamhetsklass 6

Verksamhetsklass 6 omfattar lokaler med hög risk för uppkomst av brand och där en brand kan få ett snabbt och omfattande förlopp.

Karakteristiskt för lokaler i verksamhetsklass 6 är att det ska föreligga en förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand, till exempel träindustri och andra lokaler där lättantändligt damm kan anhopas. En lokal med mycket hög brandbelastning behöver nödvändigtvis inte placeras i verksamhetsklass 6 om det inte också föreligger en förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand.

5:216 Verksamhetsklass 6

Verksamhetsklass 6 omfattar lokaler med förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Lokaler som omfattas av föreskriften är främst sådana där lättantändligt material tillverkas och bearbetas i mer än ringa omfattning eller där lättantändligt damm kan anhopas. Exempel på sådana lokaler är kvarnar, pappersindustri, textilindustri, produktionsbyggnader inom jordbruk och utrymmen för yrkesmässig bearbetning av trä. Regler om hantering av brandfarliga och explosiva varor ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (BFS 2011:26).

En byggnadsklass, flera verksamhetsklasser

Varje byggnad ska tilldelas endast en byggnadsklass. Eftersom BBR ställer olika krav vad gäller brandspridning inom byggnad och mellan byggnader kan det ibland vara väsentligt att avgöra om en byggnad är att betrakta som en och samma byggnad eller två sammanbyggda byggnader. Kraven som avser brandspridning inom byggnad i BBR 5:5 skiljer sig åt från kraven på brandspridning mellan byggnader i BBR 5:6. Det är därför viktigt att känna till om det är en byggnad eller flera sammanbyggda byggnader. Byggherren bör normalt känna till om det är en eller flera byggnader som denne planerar att uppföra, men vid ändring kan följande vara till hjälp i bedömningen:

  • Finns gemensamma funktioner, till exempel gemensamt trapphus, loftgång eller gemensamt garage under mark, kan det vara rimligt att betrakta det som en och samma byggnad.

  • Finns gemensamma konstruktioner är det rimligt att anta att det är en och samma byggnad.

  • Är det oberoende konstruktioner utan gemensamma funktioner inom byggnaden är det troligtvis olika byggnader.

  • Ser det ut som olika byggnader kan det vara rimligt att betrakta dom som olika byggnader.

  • Är det olika tomter eller fastigheter är det mer troligt att det är flera byggnader.

  • Finns gemensam teknisk försörjning i form av el, vatten, värme, ventilation är det mer troligt att det är en byggnad.

Utifrån dessa kriterier får man göra en samlad bedömning. Särskilt om skillnaden mellan en- och tvåbostadshus kontra flerbostadshus finns på kunskapsbankens sidor om OVK.

En byggnad kan däremot innehålla flera verksamhetsklasser. Det innebär att olika brandskyddskrav kan gälla inom olika delar av en byggnad. Till exempel kan det krävas utrymningslarm i en del av byggnaden som används som samlingslokal i Vk2B, medan det enbart är krav på vanliga brandvarnare i en annan del av byggnaden som används som bostäder (Vk3A). Detta förutsätter att de olika verksamhetsklasserna är brandteknisk avskilda från varandra med en brandcellsgräns.

Om flera verksamhetsklasser ryms inom samma lokaler och det inte finns någon brandteknisk avskiljning mellan verksamheterna bör enligt allmänt råd till BBR 5:53 de högst ställda brandskyddskraven för respektive verksamhetsklass i hela den gemensamma delen av byggnaden tillämpas.

5:53 Brandcellsindelning

Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas.

För mindre byggnader med en verksamhet där konsekvenserna av en brand är ringa behövs inga brandceller.

Brandcellsindelning får helt eller delvis ersättas av brandtekniska installationer. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Utrymmen i olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller. Som alternativ kan samtliga utrymmen i olika verksamhetsklasser inom brandcellen utformas så att kraven på brandskydd som gäller för varje ingående verksamhet uppfylls. Utrymningsvägar bör utgöra egna brandceller. Andra utrymmen som bör utgöra egna brandceller anges i avsnitt 5:54. Utrymmen i byggnader med verksamhet som medför stor sannolikhet för uppkomst av brand och där en sådan kan få stora konsekvenser för utrymningssäkerheten bör delas in i egna brandceller. Sådana utrymmen kan vara lokaler där man utför heta arbeten, garage, avskilda pannrum, storkök, avfallsrum och liknande. Brandceller bör avskilja rum med hög brandbelastning (>1 600 MJ/m2) eller lokaler i verksamhetsklass 6 från övriga utrymmen. Samma brandcell bör inte – med undantag av bostäder i verksamhetsklass 3A, trapphus, schakt och öppna garage – omfatta utrymmen inom fler än två plan. Regler om brandtekniska installationer finns i avsnitt 5:25. (BFS 2014:3).

När byggnader delas in i brandceller ska dessa utformas så att ett tillfredsställande skydd mot spridning av brand och brandgas erhålls. Utformningen av brandcellen ska begränsa spridning av brand och brandgas till intilliggande brandcell under en bestämd tid. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Genomföringar, upplag och förband bör särskilt beaktas så att brandcellen upprätthåller sin avskiljande funktion. (BFS 2011:26).

Veta mer

I webbutbildningen "Brandskydd i PBL " kan du fylla på dina kunskaper om brandskydd. Ta del av utbildningen under rubriken "Webbutbildningar" i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen