Avväg ekosystemtjänster mot andra intressen
På den här sidan kan du läsa om hur man tar fram beslutsunderlag som beskriver konsekvenserna av ekosystemtjänsternas nyttor och värden för olika lösningar för att hitta hållbara avvägningar.
Konsekvensbedömningar
Konsekvensbedömningar av strategier och markanvändning är en viktig del i översiktsplaneringen. Olika planförslag för översiktsplanen kan medföra olika konsekvenser för och behov av ekosystemtjänster. Under avvägningen behöver det tas ställning till vilka ekosystemtjänster som ska bevaras, utvecklas eller skapas och vilka som kan undvaras till förmån för andra intressen.
Kommunen ska analysera konsekvenserna av olika planlösningar för allmänna intressen och tydligt redogöra för planens konsekvenser. Omfattningen av konsekvenserna för ekosystemtjänster kan vara svåra att beskriva på ett entydigt sätt. Här är det lämpligt att redovisa tänkbara konsekvenser som behöver beaktas och utredas vidare i efterföljande planerings- och byggskeden (Prop. 2009/10: 170 s 178).
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
2 §
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .
6 §
Översiktsplanen ska utformas så att innebörden av den tydligt framgår.
Planen får för en viss del av kommunen redovisas med en annan detaljeringsgrad än för kommunen i övrigt. Lag (2020:76) .
6 a §
Kommunen ska i översiktsplanen redovisa planens väsentliga konsekvenser. Lag (2020:76) .
6 b §
Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i översiktsplanen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.
Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket, ska kommunen i planen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan. Lag (2020:76) .
Konsekvensbedömningar i översiktsplaneringen.
Vad ingår i ett beslutsunderlag
Ett beslutsunderlag förtydligar konsekvenserna av olika planalternativ för den som ska fatta beslut om förslaget. En konsekvensbeskrivning tar sin utgångspunkt i kunskaps- och planeringsunderlagen och de värden och kvaliteter som där har identifierats. I beslutsunderlaget jämförs hur väl dessa har tagits omhand i det färdiga förslaget. Även yttranden, samrådsredogörelser och remissvar kan vara delar av ett beslutsunderlag. De flesta översiktsplaner kräver även en miljöbedömning enligt 6 kap. i miljöbalken. Miljöbedömningen dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning som är en del av planförslaget.
I beslutsunderlaget beskrivs hur förutsättningar, värden och nyttor av ekosystemtjänster har beaktats i avvägningen mellan olika intressen och planlösningar. Beslutsunderlaget är ett viktigt stöd för hållbarhetsbedömningar av utvecklingsstrategier och för ställningstaganden enligt Boverkets förslag till ÖP-modell. I beslutsunderlaget kan det också tas ställning angående eventuell ekologisk kompensation för betydande påverkan av till exempel viktiga ekosystemtjänster.
Beslutsunderlaget integreras sedan i själva översiktsplanen där det ska vara möjligt att läsa ut planens innebörd och konsekvenser för att underlätta tillämpningen av planen och förståelsen för kommunens bedömningar (Prop. 2009/10: 170 s 178).
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Miljöbedömningar i översiktsplanen
Läs Naturvårdsverkets vägledning om miljöbedömning under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".
Avvägning mellan olika intressen
Ibland behöver översiktsplanen medge en utveckling där ekosystemtjänster får stå tillbaka till förmån för andra intressen eller att det skapas ett större behov av ekosystemtjänster än de som finns tillgängliga idag. En hållbar avvägning mellan ekosystemtjänster och andra intressen kan göras enligt en skadelindringshierarki.
Skadelindringshierarkin innebär att:
- I första hand undvika att ianspråkta områden som levererar viktiga ekosystemtjänster genom god planering.
- I andra hand utforma den tänkta markanvändningen så att den minimerar skadan på ekosystemtjänster.
- I tredje hand kan det behövas andra avhjälpande åtgärder på plats för att mildra de negativa effekter som uppstår, till exempel ställningstaganden angående grönytefaktorer på kvartersmark eller utvecklandet av befintliga ekosystemtjänster.
- I fjärde och sista hand kan kompensation för värden och ekosystemtjänster bli aktuellt. Det kan handla om när viktiga områden för ekosystemtjänster måste ianspråktas och som riskerar medföra en betydande påverkan, trots att samtliga ovan nämnda åtgärder har vidtagits. Kommunen kan då göra ställningstaganden angående kompensation i översiktsplanen. I beslutsunderlaget redovisas de hänsynstaganden som har legat till grund för att minska negativ påverkan på ekosystemtjänster och eventuella ställningstaganden och förslag angående ekologisk kompensation.
Du kan läsa mer om frivillig kompensation och hur olika kommuner arbetar med kompensation på sidan frivillig ekologisk kompensation.
Frivillig ekologisk kompensation
- Konsekvenser av olika planalternativ för ekosystemtjänster som är av värde för allmänna intressen som till exempel människors hälsa, klimatanpassning, miljön, risken för naturolyckor med mera. Det kan handla om barriäreffekter, störningszoner mot naturområden eller ianspråktagande av mark som är viktig för ekosystemtjänster.
- Möjligheter till mångfunktionella lösningar.
- Behovet av områdesvisa ställningstaganden och principer för att bevara, utveckla och skapa ekosystemtjänster.
- Behov av eventuell ekologisk kompensation.