På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Kontroll av fuktsäkerheten

Granskad:

Byggherren ska vid projektering och utförande se till att föreskrifterna om fukt i Boverkets byggregler, BBR, blir uppfyllda.

Inför startbeskedet kan egenkontroll och dokumentation från projekteringsskedet behöva redovisas för byggnadsnämnden. Kontrollplanen innehåller kontrollpunkter som kan omfatta fukt och byggnadsnämnden kan ställa krav på redovisning av egenkontroll och dokumentation från både projekteringen och utförandet.

6 §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

7 §
  Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att
   1. alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls,
   2. förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och
   3. kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls. Lag (2011:335) .

8 §
  Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:795) .

Byggherren ska alltid se till att de krav som gäller för det aktuella byggprojektet är uppfyllda. Det gäller oavsett om egenkontrollen ska redovisas enligt kontrollplanen eller inte.

Kontroll av fuktsäkerheten i projekteringen

Inför startbeskedet bör resultatet av fuktsäkerhetsprojekteringen kunna redovisas till byggnadsnämnden som en kontroll av projekteringen.
Byggherren bör då kunna redovisa

  1. vilka delar av byggnaden som bedöms få högst fuktbelastning och vilka fukttillstånd som kan förväntas där,
  2. högsta tillåtna fukttillstånd i de känsligaste och mest utsatta materialen på de ställena,
  3. att fukttillstånden inte förväntas överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för materialen eller produkterna i dessa delar, samt
  4. väsentliga uppgifter om byggnadsdelen, ingångsdata, samt de metoder som använts i kontrollen av högsta tillåtna fukttillstånd.

Byggnadsnämndens handläggare eller den kontrollansvarige bör med det underlaget normalt kunna bedöma om fuktsäkerhetsprojekteringen är relevant och tillräcklig.

6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd

Högsta tillåtna fukttillstånd är den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa.

Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd ska kritiska fukttillstånd användas varvid hänsyn ska tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar eller mätmetoder.

För material och produkter där mögel och bakterier kan växa ska man använda kritiska fukttillstånd som är väl undersökta och dokumenterade. Vid bestämning av kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet eller produkten. Om det kritiska fukttillståndet inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Vid bestämning av kritiska fukttillstånd för ett material eller en produkt kan hänsyn behöva tas till
  • -   när tillväxt av mögel och bakterier börjar,
  • -   när oacceptabla kemiska och elektrokemiska reaktioner sker,
  • -   när oacceptabla fuktrörelser sker,
  • -   när transportprocesser för fukt, joner och andra vattenlösliga ämnen påverkas i oacceptabel omfattning,
  • -   förändringar av mekaniska egenskaper,
  • -   förändringar av termiska egenskaper,
  • -   angrepp av rötsvamp, och
  • -   angrepp av virkesförstörande insekter.
En metod för bestämning av kritiskt fukttillstånd finns i rapporten Bestämning av kritiskt fukttillstånd för påväxt av mögel på byggnadsmaterial. (BFS 2014:3).
6:53 Fuktsäkerhet

Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för hygien och hälsa.

Fukttillståndet ska bestämmas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. (BFS 2014:3).

Allmänt råd I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras
  • -   kvantitativ bestämning,
  • -   beprövad lösning,
  • -   kvalitativ bedömning.
Gemensamt för de tre sätten är att fuktsäkerhetsarbetet bör genomföras på ett systematiskt sätt genom hela byggprocessen. Kvantitativ bestämning innebär att kontrollera byggnadsdelen med beräkningar eller provningar. Beräkningar visar förväntade fuktfördelningar och fukttillstånd i byggnadsdelen. Beräkningsresultatens rimlighet bör bedömas. Provningar utförs genom mätningar och kontrollerade observationer på material och produkter, byggnadsdelar eller byggnader. Provresultaten visar exempelvis fuktfördelning, fukttillstånd och om vatten på ett oförutsett vis kan tränga in i en byggnadsdel under de förutsättningar som provningen genomförs. Hänsyn bör tas till provningsresultatens mätosäkerhet. Beprövad lösning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot dokumenterad och verifierad erfarenhet från liknande byggnadsdelar med jämförbar klimatpåverkan. En beprövad byggnadsdel bör vara kontrollerad och dokumenterad under tillräckligt lång tid (normalt minst 10 år) och ha fungerat utan problem. Ingående material och produkter bör under den tiden inte ha åldrats på ett oförutsägbart sätt. Kvalitativ bedömning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot tillämpbara anvisningar och utförandeexempel från branschanvisningar, handböcker och provningsresultat. Dessa bör vara kontrollerade genom kvantitativ bestämning eller utvärderade som beprövade lösningar. I projekterandet och utförandet bör hänsyn tas till de kombinationer av material, skarvar och anslutningsdetaljer som ingår i byggnaden. Detta för att fukttillståndet i material och i materialgränser inte på ett oförutsägbart sätt ska kunna överskrida det högsta tillåtna fukttillståndet under så lång tid att skador kan uppstå. Det kan ibland ta lång tid för en byggnadsdel eller konstruktionsdetalj att bli fuktig. Detta bör beaktas då man jämför det beräknade eller uppskattade fukttillståndet med det högsta tillåtna fukttillståndet. Vissa byggnadsdetaljer är placerade så att mikrobiell tillväxt normalt inte kan påverka hygien och hälsa och de omfattas inte av kravet på högsta tillåtna fukttillstånd. Exempel är väl ventilerade och dränerade fasadbeklädnader och yttertaksbeläggningar, samt takutsprång och andra detaljer utanför fasadlivet. Exempel på fuktkällor som har betydelse för fukttillståndet i byggnadsdelarna är
  • -   nederbörd,
  • -   luftfukt, utomhus och inomhus,
  • -   vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark,
  • -   byggfukt,
  • -   vatten från installationer m.m.,
  • -   fukt i samband med rengöring.
Ytterligare uppgifter om fuktkällor finns i Svensk Byggtjänsts handbok Fukthandbok – praktik och teori, utgåva 4, avsnitt 2.1.(BFS 2019:2).

Kontroll av fuktsäkerheten i byggskedet

I byggskedet bör kontroller göras av att fuktsäkerhetskraven är uppfyllda. Innan fuktkänsliga material och produkter byggs in, kan fukttillstånden kontrolleras genom mätning kombinerat med besiktning. Fukttillstånden ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden.
Ett exempel på kontroller i produktionen som kan redovisas är följande:

  1. kontrollmätning som visar uppmätt fukttillstånd och att detta inte överskrider högsta tillåtna fukttillstånd,
  2. kontroll av om det finns fuktskador på materialen, samt
  3. bedömning av om förutsättningen för fortsatt uttorkning ser bra ut, eller att mätvärden visar att de kontrollerade fukttillstånden i projekteringen har uppnåtts.

Kontroll av betongens uttorkning före golvläggning eller annan ytbehandling kan göras genom fuktmätning av betongens relativa fuktighet. Det finns fuktkontrollanter som är auktoriserade av Rådet för byggkompetens, RBK. Läs mer om detta under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd

Högsta tillåtna fukttillstånd är den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa.

Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd ska kritiska fukttillstånd användas varvid hänsyn ska tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar eller mätmetoder.

För material och produkter där mögel och bakterier kan växa ska man använda kritiska fukttillstånd som är väl undersökta och dokumenterade. Vid bestämning av kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet eller produkten. Om det kritiska fukttillståndet inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Vid bestämning av kritiska fukttillstånd för ett material eller en produkt kan hänsyn behöva tas till
  • -   när tillväxt av mögel och bakterier börjar,
  • -   när oacceptabla kemiska och elektrokemiska reaktioner sker,
  • -   när oacceptabla fuktrörelser sker,
  • -   när transportprocesser för fukt, joner och andra vattenlösliga ämnen påverkas i oacceptabel omfattning,
  • -   förändringar av mekaniska egenskaper,
  • -   förändringar av termiska egenskaper,
  • -   angrepp av rötsvamp, och
  • -   angrepp av virkesförstörande insekter.
En metod för bestämning av kritiskt fukttillstånd finns i rapporten Bestämning av kritiskt fukttillstånd för påväxt av mögel på byggnadsmaterial. (BFS 2014:3).
6:53 Fuktsäkerhet

Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för hygien och hälsa.

Fukttillståndet ska bestämmas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. (BFS 2014:3).

Allmänt råd I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras
  • -   kvantitativ bestämning,
  • -   beprövad lösning,
  • -   kvalitativ bedömning.
Gemensamt för de tre sätten är att fuktsäkerhetsarbetet bör genomföras på ett systematiskt sätt genom hela byggprocessen. Kvantitativ bestämning innebär att kontrollera byggnadsdelen med beräkningar eller provningar. Beräkningar visar förväntade fuktfördelningar och fukttillstånd i byggnadsdelen. Beräkningsresultatens rimlighet bör bedömas. Provningar utförs genom mätningar och kontrollerade observationer på material och produkter, byggnadsdelar eller byggnader. Provresultaten visar exempelvis fuktfördelning, fukttillstånd och om vatten på ett oförutsett vis kan tränga in i en byggnadsdel under de förutsättningar som provningen genomförs. Hänsyn bör tas till provningsresultatens mätosäkerhet. Beprövad lösning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot dokumenterad och verifierad erfarenhet från liknande byggnadsdelar med jämförbar klimatpåverkan. En beprövad byggnadsdel bör vara kontrollerad och dokumenterad under tillräckligt lång tid (normalt minst 10 år) och ha fungerat utan problem. Ingående material och produkter bör under den tiden inte ha åldrats på ett oförutsägbart sätt. Kvalitativ bedömning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot tillämpbara anvisningar och utförandeexempel från branschanvisningar, handböcker och provningsresultat. Dessa bör vara kontrollerade genom kvantitativ bestämning eller utvärderade som beprövade lösningar. I projekterandet och utförandet bör hänsyn tas till de kombinationer av material, skarvar och anslutningsdetaljer som ingår i byggnaden. Detta för att fukttillståndet i material och i materialgränser inte på ett oförutsägbart sätt ska kunna överskrida det högsta tillåtna fukttillståndet under så lång tid att skador kan uppstå. Det kan ibland ta lång tid för en byggnadsdel eller konstruktionsdetalj att bli fuktig. Detta bör beaktas då man jämför det beräknade eller uppskattade fukttillståndet med det högsta tillåtna fukttillståndet. Vissa byggnadsdetaljer är placerade så att mikrobiell tillväxt normalt inte kan påverka hygien och hälsa och de omfattas inte av kravet på högsta tillåtna fukttillstånd. Exempel är väl ventilerade och dränerade fasadbeklädnader och yttertaksbeläggningar, samt takutsprång och andra detaljer utanför fasadlivet. Exempel på fuktkällor som har betydelse för fukttillståndet i byggnadsdelarna är
  • -   nederbörd,
  • -   luftfukt, utomhus och inomhus,
  • -   vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark,
  • -   byggfukt,
  • -   vatten från installationer m.m.,
  • -   fukt i samband med rengöring.
Ytterligare uppgifter om fuktkällor finns i Svensk Byggtjänsts handbok Fukthandbok – praktik och teori, utgåva 4, avsnitt 2.1.(BFS 2019:2).
6:5323 Grundkonstruktion och bjälklag

Kryputrymmen ska kunna inspekteras i sin helhet.

Allmänt råd En grundkonstruktion bör utformas med ett kapillärbrytande system. Särskild uppmärksamhet bör iakttas så att högsta tillåtna fukttillstånd inte överskrids i uteluftsventilerade krypgrunder. I avsnitt 3:4 behandlas driftutrymmen. Den slutliga kontrollen av att betongen torkat tillräckligt, t.ex. före golvbeläggning, bör ske med fuktmätning. Vägledning om hur fuktmätning i betong kan utföras finns i Sveriges Byggindustriers handbok Manual – Fuktmätning i betong. Regler för användning av tryckimpregnerat virke ges ut av Kemikalieinspektionen.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen