På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Utveckla skolors och förskolors fysiska miljö för att lyfta hela samhället

Granskad: 

Barn och unga tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskolans och skolans inom- och utomhusmiljöer. Väl planerade, gestaltade och förvaltade kan dessa miljöer göra stor skillnad för barns och ungas lärande, hälsa och välbefinnande.  Boverket har därför fått i uppdrag att ta fram en vägledning för kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av skolors och förskolors fysiska miljö.

Illustration som visar alla avsnitt i vägledning om skolor och förskolor.
Boverkets kommande vägledning om skolors och förskolors fysiska miljö är indelad i sex avsnitt. Delarna om strategiska vägval, politiska mål, lagar och regler, samt en exempelsamling finns publicerade här på Boverkets webbplats. Arbetet pågår med övriga tre delar – byggnad och utemiljö, lärmiljöer som en del av samhällsbygget samt planera, bygga och förvalta. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Barn och unga utgör ungefär en femtedel av Sveriges befolkning (Statistiska centralbyrån, 2019). Den fysiska miljön i förskolan eller skolan är ofta den första miljö som barnet möter på egen hand utanför hemmets sfär. Det är kanske vårt första och mest intensiva möte med arkitektur, och dessa miljöer lämnar livslånga avtryck i oss. I arbetet med att skapa god kvalitet i samhällets olika miljöer är förskolor och skolor prioriterade områden där det offentliga ska agera föredömligt. (Politik för gestaltad livsmiljö, prop. 2017/18:110, s. 56) Dessa fysiska miljöer behöver ständigt utvecklas och förbättras för att främja lärande, hälsa och välbefinnande.

Barn och unga tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskolans och skolans inom- och utomhusmiljöer, och miljöerna behöver därför vara ändamålsenliga utifrån deras perspektiv. Barn och ungas sätt att röra sig skiljer sig från vuxnas, deras behov och deras preferenser är annorlunda. De är även känsligare för exempelvis buller, föroreningar och stress.

Illustration som visar människans fysiska utveckling från 1 till 18 år.
Människans fysiska utveckling de första 18 levnadsåren. Skol- och förskolemiljöerna behöver vara välfungerande och stimulerande vardagsmiljöer under hela denna tid. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Sett till hur många personer som vistas i förskolans och skolans miljöer varje dag handlar det dessutom om landets största arbetsplats. Barn är beroende av vuxna för sin trygghet och utveckling, och förskolans och skolans fysiska miljöer behöver vara bra arbetsmiljöer även för lärare, pedagoger och övrig personal.

Gestaltning av skolor och förskolor

För att skapa hållbara och tillgängliga skol- och förskolemiljöer av hög kvalitet i hela landet, som främjar utveckling, lärande och välbefinnande, ser Boverket det som angeläget att:

  • Utformningen av byggnaden och utemiljön utgår från verksamhetens behov och stödjer lärandet.
  • Anpassningsbara miljöer för olika lek- och lärsituationer skapas med hjälp av universell utformning och robusta, hälsosamma material.
  • Det finns plats för såväl fri lek som för rörelserika raster med en mångfald av aktiviteter.
  • Gården har inslag av natur och erbjuder möjlighet att vistas i såväl solljus som i skugga.
  • Skolans eller förskolans lokalisering gör att den kan nås till fots eller med cykel, och att den kan få en tillräckligt stor utemiljö.
  • Skolan gestaltas så att den kan bli en inkluderande mötesplats för hela lokalsamhället.
  • Barn och unga, liksom deras lärare, pedagoger och övrig personal, är delaktiga i processen att planera, bygga och förvalta byggnaden och utemiljön.

Utformningen utgår från verksamhetens behov

Enligt skollagen ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning (1 kap. 8 § skollagen [2010:800]). Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. Skolan ska främja alla barns och elevers utveckling, lärande och livslånga lust att lära (1 kap. 4 och 9 §§ skollagen). Hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov, och de ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt (1 kap. 4 § skollagen).

Satsningar på kvalitet i den fysiska miljön bidrar till att skolans och förskolans mål nås. En god inomhusmiljö och utomhusmiljö och en bra verksamhet hänger ihop. Den fysiska miljön i skolor och förskolor behöver stödja det pedagogiska arbetet och skapa förutsättningar för att uppnå målen i läroplanen. För både förskola och skola innebär det att det behöver finnas rum som främjar koncentration, återhämtning, samarbete, kreativitet och fysisk aktivitet. Detta oavsett kommunens eller ortens storlek och geografiska placering.

Anpassningsbara miljöer för olika lek- och lärsituationer

Barn och unga behöver rum som är gestaltade för att passa deras kroppar och förmågor. Anpassningsbarhet och valmöjlighet främjar såväl inlärning som trivsel och trygghet, och gör det möjligt att möta både individuella och framtida behov. Stora skolor och förskolor med plats för många barn kräver särskilt omsorgsfull gestaltning för att främja inlärning och välmående.

En gynnsam utvecklings- och arbetsmiljö skapas också med universell utformning – en utformning som gör att miljöerna kan användas av alla, utan behov av anpassning eller specialutformning – och robusta material – material som är såväl slitstarka som hälsosamma och har en låg klimatpåverkan.

Foto på stolar i olika färger som står i ett stort rum.
Landamäreskolan i Göteborg är till stor del byggd av trä – ett slitstarkt och miljömässigt hållbart material - och har en interiör som går att anpassa till olika lärsituationer. Foto: Åke E:son Lindman

Plats för fri lek och rörelserika raster

Foto på ungdomar som spelar basket på en skolgård.
Gården behöver erbjuda aktiviteter som lockar även äldre barn att gå ut och röra på sig under rasterna. Foto: Eva Ahlin Scandinav/Bildbyrå

Barn och unga behöver minst en timmes måttlig till intensiv fysisk aktivitet per dag. Skolan och förskolan har en viktig roll i att stimulera till rörelse över hela dagen. Storleken på och utformningen av inomhus- och utomhusmiljön har då en avgörande betydelse.

Leken är viktig för barns utveckling under hela uppväxten. Den utvecklar både deras fysik och tränar deras sociala kompetens, men kan också ge möjlighet till mental återhämtning och ökat välbefinnande där den fysiska miljön tillåter det. En skol- eller förskolegård kan med fördel utformas såväl med platser för specifika lekar och aktiviteter, som med platser där fantasin får flöda fritt.

Skolgårdar behöver gestaltas på ett sådant sätt att de tillgodoser behoven hos olika åldrar, och det behöver finns miljöer som även lockar äldre barn och ungdomar till rörelse. Det kan vara sportplaner, miljöer för parkour, dans med mera. En promenadslinga och bänkar i behagliga gröna miljöer kan locka ut högstadieelever som annars väljer att stanna inne på rasten. Mångfald och valmöjlighet utgör ledord för gestaltningen.

Gårdar med inslag av natur och solljus

Det är fördelaktigt om gården har inslag av natur och ger möjlighet att vistas i såväl solljus som i skugga. Naturliga, gröna miljöer stimulerar till olika sorters fysisk aktivitet. Grönska och natur har inte sällan en topografi och variationsrikedom i material och höjd som gör det oemotståndligt för barn att springa och klättra. Vistelse i gröna miljöer bidrar också till återhämtning.

Gröna, naturliga partier på skol-och förskolegårdar fungerar som platser för socialt umgänge, fantasilek och utforskande, och tillhör ofta barnens favoritplatser. Med naturen som lekplats får barnen själva hitta på vad pinnar och stenar ska föreställa till skillnad från färdiga lekredskap. Studier av gröna utemiljöer visar att de även underlättar samspelet mellan barn tvärs över ålder, kön och eventuella funktionsvariationer.

Skolans och förskolans lokalisering

Det behöver finnas plats för verksamhet utifrån det planerade barn- eller elevantalet i byggnader och utemiljön. Stora skolor och förskolor med många barn och elever kräver stora friytor för lek och rörelse, vilket kan vara utmanande att hitta i en tät bebyggelse.

Barn och vuxna kan få mycket av sin dagliga fysiska aktivitet genom att ta sig mellan olika målpunkter i sin vardagsmiljö. Det finns stora miljö- och hälsovinster att göra om skolor och förskolor kan nås till fots eller med cykel. Såväl lokaliseringen som färdvägarnas utformning har stor betydelse för vilket färdsätt som väljs.

Skolan som mötesplats för hela lokalsamhället

Skolan och förskolan har en nyckelfunktion inom samhällsbyggandet. Rätt lokaliserade, byggda och förvaltade har de stor potential att främja integration och jämlikhet och på så sätt bidra till att utjämna sociala skillnader. Skolan och förskolan är en naturlig mötesplats för barn, elever, personal och vårdnadshavare – för personer med olika ålder, kön, religion, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och socioekonomisk bakgrund.

Om vissa delar av en skola – exempelvis bibliotek, matsal, gymnastiksal eller sportplaner – kan öppnas upp och samnyttjas med andra verksamheter efter skoltid för att möta behovet av idrottsytor, lokaler och mötesplatser, kan skolan bli ett viktigt nav för hela lokalsamhället.

Foto på personer som dansar i en gymnastiksal.
Rätt lokaliserade, byggda och förvaltade kan skolan bli ett viktigt nav för hela lokalsamhället. Exempelvis kan en gymnastiksal nyttjas av föreningslivet efter skoltid. Foto: Franz Feldmanis

Delaktighet i gestaltningsprocessen

De arbetsprocesser inom vilken arkitektur tar form och förändras kan delas in i planering, byggande och förvaltning. Hela gestaltningsprocessen, liksom vem som involveras i de olika skedena, är avgörande för den fysiska miljöns kvalitet. Såväl användarnas som beställarens och fastighetsförvaltarens behov och önskemål behöver tillgodoses. Många olika kompetenser behövs längs vägen för att skapa hållbara och tillgängliga skolor och förskolor av hög kvalitet. Politiker, skolhuvudmän, planerare, arkitekter, byggföretag och driftspersonal, men även användarna – det vill säga barn och unga, liksom deras lärare, pedagoger och övrig personal – är viktiga att ha med när miljöerna utvecklas.

Barn och unga behöver ges goda förutsättningar att medverka i gestaltningen av sin uppväxtmiljö, där förskola och skola, liksom färdvägarna dit, är viktiga bitar. Vid bedömning av barnets bästa i ärenden som rör barn är det väsentligt att barn kan komma till tals och att deras åsikter tillmäts betydelse i förhållande till ålder och mognad. (Artiklarna 3 och 12, Barnkonventionen).

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen