På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll vid strategisk miljöbedömning av detaljplaner

Om kommunen genomför en strategisk miljöbedömning medför det krav på planbeskrivningens innehåll. Planbeskrivningen ska då bland annat ha det innehåll som motsvarar kraven på en miljökonsekvensbeskrivning.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska redovisa kommunens bedömning av den påverkan på miljön som planens genomförande kan få. Det är den betydande miljöpåverkan som ska identifieras, beskrivas och bedömas i miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll

Miljöbalken reglerar vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla och att innehållet ska anpassas utifrån vad som är en rimlig omfattning och detaljeringsnivå. Plan- och bygglagen, PBL, reglerar vad planbeskrivningen ska innehålla och anger bland annat att den ska uppfylla kraven på innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning vid en strategisk miljöbedömning.

En miljökonsekvensbeskrivning i en strategisk miljöbedömning ska innehålla:

  • En sammanfattning av planens innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,
  • En identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd,
  • Uppgifter om olika aspekter av miljöförhållanden,
    • miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs,
    • miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,
    • befintliga miljöproblem som är relevanta för planen, särskilt miljöproblem som rör ett sådant område som avses i sjunde kapitlet miljöbalken eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, och
    • hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn,
  • En identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen kan antas medföra,
  • Uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter,
  • En sammanfattning av de överväganden som har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
  • En redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför, och
  • En icke-teknisk sammanfattning av punkterna ovan.

Planens innehåll, syfte och förhållande till andra relevanta planer

En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en sammanfattning av planens innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program.

Till alla detaljplaner ska det finnas en planbeskrivning. Den ska innehålla en redovisning av hur detaljplanen ska förstås och genomföras. De krav på planbeskrivningen som PBL ställer tillgodoser i huvudsak de krav som miljöbalken ställer på miljökonsekvensbeskrivningen avseende redovisning av planens innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program.

Informationen om förhållandet till andra relevanta planer och program syftar till att sätta in planen i ett bredare sammanhang. Relevanta planer och program kan alltså avse planer eller program på en annan nivå i det system som detaljplanen ingår i, eller planer och program som gäller andra sektorer men som påverkar samma eller angränsande platser. Om det är relevant avseende miljökonsekvenserna kan alltså även andra planer än översiktsplanen behöva tas upp. (jfr prop. 2003/04:116 sid 64)

Rimliga alternativ

Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd. Även motivering till varför olika alternativ har valts eller valts bort under processen ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.

Rimliga alternativ, med hänsyn till den geografiska räckvidden, innebär olika alternativa sätt att uppnå syftet med planen. Alternativen ska vara realistiska och genomförbara.

Alternativhantering på översiktsplanenivå i PBL-kedjan

När det gäller olika alternativa lokaliseringar kan den frågan ha utretts i översiktsplanen. Har en detaljplan ett tydligt stöd i en aktuell och väl genomarbetad översiktsplan kan en hänvisning till de överväganden som gjorts i miljöbedömningen av översiktsplanen vara tillräcklig för att uppfylla kraven på alternativa lokaliseringar.

Saknar översiktsplanen en redovisning av rimliga lokaliseringsalternativ måste den prövningen ske i detaljplaneprocessen. Så som planeringssystemet i PBL är konstruerat är det rimliga att alternativhanteringen av lokaliseringar sker i den översiktliga planeringen. Alternativhantering på detaljplanenivå bör fokusera på alternativ utformning och placering inom planområdet av den typ av verksamhet som man planerar för.

I ett rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen var frågan om korrekt alternativhantering i miljökonsekvensbeskrivningen uppe till prövning. I det aktuella fallet ansåg domstolen att alternativen var tillräckligt grundligt utredda i den fördjupade översiktsplanen. Domstolen ansåg därför att miljökonsekvensbeskrivningen till detaljplanen kunde godtas trots att det i detaljplanen inte fanns någon alternativhantering. (MÖD 2016-01-20 mål nr P 2134-15)

Olika aspekter av miljöförhållanden

En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en redovisning av ett antal olika miljöaspekter som planen kan förväntas ge upphov till. Det kan i flera fall vara lämpligt att behandla de här aspekterna i ett sammanhang i miljökonsekvensbeskrivningen under förutsättning att all nödvändig information kommer med.

Utveckling om planen inte genomförs, nollalternativ

En miljökonsekvensbeskrivning i en strategisk miljöbedömning ska innehålla uppgifter om miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, det så kallade nollalternativet.

Utveckling på platsen eller området om planen inte genomförs brukar kallas nollalternativ. Nollalternativet bör vara en beskrivning av vilken utveckling som är trolig om det aktuella detaljplaneförslaget inte genomförs.

Kommunen bör ta hänsyn till såväl de rådande miljöförhållandena som eventuellt gällande detaljplan, annan reglering eller givna tillstånd. Även om den gällande detaljplanen inte blivit genomförd, så finns den som ett alternativ till vad som nu råder på platsen fram tills den ändras eller upphävs.

Det är mot nollalternativet som planförslaget och övriga alternativ ska bedömas. För att göra bilden fullständig beskrivs också relevanta befintliga miljöproblem och sådana som kan förväntas om planen inte genomförs. Beskrivningarna av relevanta aspekter ska för alla alternativ vara tillräckligt omfattade för att göra meningsfulla jämförelser möjliga.

Miljöförhållanden i områden som påverkas

En miljökonsekvensbeskrivning ska även innehålla uppgifter om miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt.

En beskrivning av befintliga förhållanden inklusive miljöförhållanden ingår normalt i en planbeskrivning. Kravet på redovisning i miljökonsekvensbeskrivningen av uppgifter om miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt kan ses som en närmare specificering av nollalternativet. (jfr prop. 2003/04:116 sid. 64)

Befintliga miljöproblem

Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla uppgifter om befintliga miljöproblem som är relevanta för planen. Särskilt ska miljöproblem som rör ett område som är skyddat enligt sjunde kapitlet miljöbalken eller ett annat område av särskild betydelse för miljön tas upp.

Områden som är skyddade enligt sjunde kapitlet miljöbalken är bland annat:

  • Nationalparker enligt 7 kap. 2 § miljöbalken
  • Naturreservat enligt 7 kap. 4 § miljöbalken
  • Kulturreservat enligt 7 kap. 9 § miljöbalken
  • Biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § miljöbalken
  • Strandskydd enligt 7 kap. 13– 14 §§ miljöbalken
  • Vattenskyddsområde enligt 7 kap. 21 § miljöbalken
  • Natura 2000-områden enligt 7 kap. 27 § miljöbalken

En bedömning av befintliga miljöproblem kan göras utifrån de regler som är tillämpliga. Det innebär bland annat att de problem som följer av fysisk påverkan eller utsläpp av förorenande ämnen måste bedömas utifrån de miljökvalitetsnormer som är tillämpliga. Miljökonsekvensbeskrivningen kan därför behöva innehålla en redovisning av hur planen kan komma att påverka eller riskerar att påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormer samt vilka åtgärder som behöver vidtas för att normen ska kunna följas. (jfr prop. 2016/17:200 sid 97)

Hänsyn till miljökvalitetsmål med mera

Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla uppgifter om hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn.

Med relevanta miljökvalitetsmål avses de mål för skydd av miljön som uppställts internationellt, nationellt eller på EU-nivå. Med nationella mål avses även mål på regional och lokal nivå. Mål som uppställts internationellt eller på gemenskapsnivå inarbetas ofta i nationella, regionala eller lokala miljömål och det räcker då att ange dessa mål. Miljökonsekvensbeskrivningen behöver enbart ta upp mål som är relevanta för planen. (jfr prop. 2003/04:116 sid 65)

Information om uppställda miljömål kan ofta fås genom samråd med länsstyrelsen. (jfr prop. 2003/04:116 sid 65)

Betydande miljöeffekter av genomförandet

Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra.

Begreppet miljöeffekter är brett och omfattar flera olika aspekter. Miljöeffekter omfattar olika typer av direkta och indirekta effekter på miljön och människors hälsa. Det innebär till exempel att kumulativa effekter på kort, medellång och lång sikt ingår. Alla miljöeffekter ska dock inte beskrivas, utan endast sådana som är betydande. Det innebär att innehållet på så vis kan begränsas så att arbetet inte blir onödigt omfattande och så att fördjupning av relevanta miljöaspekter kan prioriteras. (jfr prop. 2016/17:200 sid 192)

Det är effekterna av genomförandet som ska beskrivas. Beskrivningen ska därför utgå från de aktuella förhållandena på platsen.

Åtgärder som planeras

Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter som planens genomförande skulle kunna leda till. Om några sådana åtgärder inte planeras, så ska det framgå av miljökonsekvensbeskrivningen. (jfr prop. 2016/17:200 sid 192)

De åtgärder som ska tas upp kan avse åtgärder som regleras i detaljplanen. Kommunen bör även redogöra för vilka ytterligare åtgärder som planeras och hur ansvarsfördelningen mellan kommun och exempelvis exploatör ser ut.

Sammanfattning av överväganden, skäl till olika val och eventuella problem

Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en sammanfattning av de överväganden som kommunen har gjort, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes. Problem kan till exempel vara tekniska brister eller brist på kunskap. (jfr prop. 2003/04:116 sid 65)

I en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan kan det innebära att kommunen beskriver hur den valt att utforma planen för att den betydande miljöpåverkan ska bli så begränsad som möjligt. Det kan exempelvis gälla reglering av placering, byggrättens omfattning, val av eventuella planbestämmelser om skyddsåtgärder eller villkor samt användandet av allmänna platser.

Läs mer om planbestämmelser här

Redogörelse för planerad uppföljning

Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför.

Arbetet med en redogörelse för planerad uppföljning sker lämpligen parallellt med att den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma identifieras, beskrivs och bedöms och förslagen till åtgärder för att minska miljöpåverkan tas fram.

Det kan vara svårt att föreslå exakt hur uppföljning och övervakning ska ske redan när miljökonsekvensbeskrivningen tas fram. En anpassning får ske under planens genomförande. (jfr prop. 2003/04:116 sid 65)

Det kan vara lämpligt att integrera uppföljningen av planen i redan befintliga uppföljnings- och övervakningsprogram. I 26 kapitlet i miljöbalken finns regler om verksamhetsutövares ansvar för kontroll och tillsyn, som är relevanta för uppföljningen av den faktiska miljöpåverkan.

En icke-teknisk sammanfattning

En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en icke-teknisk sammanfattning. Syftet med det är att det ska bli lättare att hitta de viktigaste momenten och slutsatserna i miljökonsekvensbeskrivningen, både för allmänheten och för beslutsfattarna. (jfr prop. 2003/04:116 sid. 65)

Redovisning på en rimlig nivå

När kommunen gör en miljökonsekvensbeskrivning till en detaljplan ska den ha en omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med hänsyn till bedömningsmetoder och aktuell kunskap, planens innehåll och detaljeringsgrad, var i en beslutsprocess som planen befinner sig i och allmänhetens intresse. Omfattning och detaljering av miljökonsekvensbeskrivningen kan också ta hänsyn till om vissa frågor bättre kan bedömas i kommande tillståndsprövning. (jfr prop. 2003/04:116 sid 65)

Att ta hänsyn till var i en beslutsprocess en plan är innebär att en miljökonsekvensbeskrivning inte ska behöva dubbleras i olika skeden av beslutskedjan. Finns det till exempel en aktuell översiktsplan så ska frågor som har prövats inom ramen för översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning inte igen behöva prövas inom ramen för detaljplaneprocessen. Det kan till exempel gälla frågan om alternativa lokaliseringar. I sådana fall bör det vara tillräckligt att hänvisa till översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning. (jfr prop. 2012/13:17 sid. 12 och 14)

Medför ett genomförande av planen att det kommer att fodras en specifik miljöbedömning i ett senare skede av processen, så behöver detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning inte ta upp sådana frågor som naturligt behandlas inom ramen för den specifika miljöbedömningen. I praktiken kan en sådan avgränsning dock vara svår att göra. (jfr prop. 2003/04:116 sid. 66)

Rimlighetsbedömningen innebär inte att kommunen kan välja enbart någon eller några av kraven som ställs på miljökonsekvensbeskrivningen. (jfr prop. 2003/04:116 sid. 41)

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej