På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

En- och tvåbostadshus och tomt

Granskad: 

Många av de bygglovsbefriade åtgärderna som finns i plan- och bygglagen, PBL, får endast göras till en- eller tvåbostadshus. Vissa av de bygglovsbefriade åtgärderna till en- och tvåbostadshus får endast göras inom bostadshusets tomt.

Många av de åtgärder som är undantagna från krav på bygglov enligt PBL får endast uppföras eller utföras på eller i omedelbar närhet till ett en- eller tvåbostadshus. En åtgärd får endast göras på enbostadshus. Det är därför viktigt att veta när en bostadsbyggnad är ett en- eller tvåbostadshus eller ett flerbostadshus.

Det är även viktigt att veta vad en tomt är. Detta eftersom om ett bostadshus har en egen tomt eller inte kan vara avgörande för om det är ett en- eller tvåbostadhus eller ett flerbostadshus. Men även eftersom vissa av de bygglovsbefriade åtgärderna till en- och tvåbostadshus endast får göras inom bostadshusets tomt.

Bygglovsbefriade åtgärder till en- och tvåbostadshus

Många av de åtgärder som är undantagna från krav på bygglov enligt PBL får endast uppföras eller utföras på eller i omedelbar närhet till ett en- eller tvåbostadshus. Det finns även en bygglovsbefriad åtgärd som endast får göras i enbostadshus. Dessa bygglovsbefriade åtgärderna får göras till en- och tvåbostadshus oberoende av om de är friliggande eller sammanbyggda. Det innebär att sådana åtgärder även får göras till eller på kedjehus, parhus eller radhus. Exempelvis kan varje radhus i en radhuslänga få göra varsin attefallstillbyggnad om alla andra förutsättningar för lovbefrielse är uppfyllda. Det är även viktigt att veta skillnaden mellan två sammanbyggda enbostadshus och tvåbostadshus när det gäller bygglovsbefriade åtgärder. På tvåbostadshus får endast en attefallstillbyggnad göras men om det istället är två sammanbyggda enbostadshus får en attefallstillbyggnad göras till respektive bostad. Att inreda ytterligare bostad utan bygglov får endast göras i enbostadshus. I de fallen är det därför viktigt att veta om en byggnad är två sammanbyggda enbostadshus eller ett tvåbostadshus.

Vissa bygglovsbefriade åtgärder till en- och tvåbostadshus måste göras inom den egna tomten. Det är därför även viktigt att veta vad en tomt är. Ibland kan flera en- eller tvåbostadshus vara placerade på en och samma tomt. Rätten till friggebod, attefallshus och flera andra lovbefriade åtgärder har en storleksbegränsning som anges bland annat i area. Den maximala arean för friggebod och attefallshus räknas per tomt. Det betyder att rätten att bygga exempelvis friggebodar och attefallshus även räknas per tomt och inte enbart per bostadshus. Om flera en- eller tvåbostadshus står på en och samma tomt betyder det att det bara får byggas 15 kvadratmeter friggebod och 30 kvadratmeter attefallshus på tomten, oavsett hur många bostadshus som finns där. En radhuslänga kan exempelvis vara uppdelad i flera tomter eller vara en enda stor gemensam tomt. Detta är då avgörande för om man får bygga friggebodar på totalt 15 m2 till varje radhus eller om man endast får bygga friggebodar på totalt 15 m2 till hela radhuslängan.

För vissa bygglovsbefriade åtgärder till en- eller tvåbostadshus har däremot tomten ingen betydelse. Det gäller exempelvis inredande av ytterligare en bostad, attefallstillbyggnad och attefallstakkupor.
Attefallstillbyggnaden har ingen begränsning av antalet kvadratmeter som får byggas per tomt utan begränsningen är istället per en- och tvåbostadshus. Om två bostadshus står på samma tomt får man göra varsin lovbefriad tillbyggnad på högst 15 kvadratmeter. Det gäller oavsett om de är sammanbyggda eller inte. Alltså behöver inte tomtens utsträckning bedömas i detta fall.

De bygglovsbefriade åtgärder som endast får utföras till ett en- och tvåbostadshus är:

  • skyddad uteplats
  • skärmtak
  • friggebod
  • attefallshus
  • attefallstillbyggnad
  • attefallstakkupor
  • altan
  • liten tillbyggnad utanför detaljplan
  • komplementbyggnad utanför detaljplan
  • mur och plank utanför detaljplan
  • byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial
  • liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel
  • uppställningsplats för husbåt, husbil och husvagn
  • parkeringsplats

Den bygglovsbefriade åtgärden som endast får göras i ett enbostadshus är:

  • inreda en ytterligare bostad

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriade åtgärder till en- och tvåbostadshus.

Vad är ett en- och tvåbostadshus?

Det finns ingen definition av varken en- och tvåbostadshus eller flerbostadshus i plan- och bygglagstiftningen. Enligt TNC är ett enbostadshus ett bostadshus med endast en bostadslägenhet och ett tvåbostadshus är ett bostadshus med två bostadslägenheter. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus. (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken)

En- och tvåbostadshus kallas ofta småhus eller villor. Enligt TNC är ett småhus ett bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter. Småhus kan vara dels enbostadshus, dels tvåbostadshus som är fristående eller sammanbyggda i tomtgräns. Övriga bostadshus kallas flerbostadshus. (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken)

Fritidshus är en- och tvåbostadshus. Dock har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)

Här kan du läsa mer om vad ett en- och tvåbostadshus är.

Vad är en tomt?

Enligt PBL är en tomt ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Här kan du läsa mer om vad en tomt är.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen