På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ljudisolering

Granskad:

Ljudisolerande åtgärder kan vara bidragsberättigande. Här kan du läsa referat av två kammarrättsdomar där ljudisolering ansågs nödvändigt för att bostaden skulle vara ändamålsenlig. 

Det första referatet gäller ett mål där Kammarrätten i Göteborg kom fram till att bostadsanpassningsbidrag skulle beviljas för ljudisolerande åtgärder i form av byte av fönster och balkongdörr. Domen handlade om en person som hade kraftig överkänslighet för ljud. Målet prövades enligt 1992 års lag om bostadsanpassningsbidrag. Boverket bedömer dock att domen är relevant även utifrån 2018 års lag om bostadsanpassningsbidrag.  

Rättsfall om ljudisolering genom byte av fönster och balkongdörr

Förvaltningsrätten
Efter överklagande av kommunens beslut hade förvaltningsrätten kommit fram till att åtgärderna inte var nödvändiga för att bostaden skulle vara ändamålsenlig. Förvaltningsrätten pekade på att det inte fanns stöd för att det fanns buller utöver det normala i en stadsmiljö. Sakkunnig hade intygat behovet men menat att det inte gick att fastställa några referensvärden genom hörseltest. Eftersom befintliga fönster och balkongdörr hade en ljudreduktion som uppnådde de ljudkrav som följer av avsnitt 7:21 i Boverkets byggregler, BFS 2011:6, BBR, med ändringar och i avsaknad av referensvärden kom förvaltningsrätten fram till att det inte var nödvändigt att utföra aktuella ljudisolerande åtgärder.

Kammarrätten
Sökanden överklagade till kammarrätten. Där anförde sökanden bland annat att Boverkets byggregler med avseende på ljudisolering av bostäder gäller för människors behov i genomsnitt och inte kunde tillämpas i detta fall. I ett läkarintyg från en överläkare, specialist i psykiatri, som åberopades i kammarrätten angavs att det var nödvändigt att sökanden fick maximal ljudisolering av fönster och dörrar i sitt boende.

Kammarrätten fann det styrkt att sökanden på grund av sin funktionsnedsättning hade behov av att lägenheten ljudisolerades och att sökta åtgärder var nödvändiga för att lägenheten skulle vara ändamålsenlig för sökanden.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2016-07-20, målnummer 1432-16.

Nästa referat gäller ett mål där Kammarrätten i Stockholm ansåg att sökanden, som var ljudöverkänslig, hade rätt till en mer omfattande ljudisolering än vad kommunen och förvaltningsrätten kommit fram till. Kommunen och förvaltningsrätten ansåg att det var tillräckligt att ljudisolera taket i sovrummet. Kammarrätten däremot ansåg att hela lägenhetens tak borde ljudisoleras liksom en vägg i vardagsrummet. 

Rättsfall om ljudisolering av tak och vägg

En person ansökte om bostadsanpassningsbidrag för att ljudisolera lägenheten med nytt innertak på speciella hängare och för att ljudisolera väggar mot granne. Sökanden åberopade ett läkarintyg.

Enligt läkarintyget hade sökanden en mycket kraftig ljudöverkänslighet, och de olika former av hörseldämpande hjälpmedel som sökanden hade prövat hade bara haft en marginellt positiv effekt. Stor del av sin vakna tid hade sökanden ljudreducerande hörselkåpor. I intyget stod också att ljudöverkänsligheten innebar att sökanden till stora delar var hänvisad till att vara i sin lägenhet för att så långt som möjligt kunna kontrollera vilka ljud hon utsattes för. Enligt intyget innebar även ljudmiljön i hemmet en kraftig påfrestning då sökanden plågades av ljud framförallt ovanifrån.

Kommunen

Kommunen beviljade bidrag med 76 500 kronor för att ljudisolera taket i sovrummet genom montering av nytt innertak på speciella hängare, målning av anpassningsåtgärden, ljudmätning och offert.

Däremot avslog kommunen ansökan för att ljudisolera taket i övrigt och för att ljudisolera väggar mot granne. Kommunen motiverade sitt beslut bland annat med att det inte ansågs nödvändigt att ljudisolera hela bostaden, eftersom sökanden med beviljad åtgärd skulle kunna uppsöka ljudvila i sovrummet.

Förvaltningsrätten

Sökanden överklagade kommunens beslut till förvaltningsrätten. Sökanden yrkade att bidrag borde beviljas för att ljudisolera hela taket och en vägg i vardagsrummet. Sökanden åberopade  ytterligare ett läkarintyg.

Enligt det nya läkarintyget skulle den begränsade åtgärd som sökanden hade beviljats bidrag för inte vara tillräckligt. För att slippa bära ljudreducerande hörselkåpor skulle sökanden behöva vara i sovrummet all sin vakna tid. Det stod också i intyget att sökanden plågades svårt även av vardagliga ljud som påverkade koncentrationen och den mentala energin, och hon fick svår huvudvärk som sekundär effekt.

Förvaltningsrätten ansåg att utredningen i målet inte gav tillräckligt stöd för att ytterligare åtgärder var nödvändiga för att bostaden skulle vara ändamålsenlig för sökanden i lagens mening. Domstolen avslog därför överklagandet.

Kammarrätten

Sökanden överklagade till kammarrätten. Sökanden framförde bland annat att det nästan inte alls hjälpte henne att bara isolera sovrummet. Där kunde hon inte leva en stor del av dagen. Det var otroligt lyhört i lägenheten med ljud och steg uppifrån som ekade ner till henne. Sökanden  åberopade ett nytt, tredje, läkarintyg.

I det nya läkarintyget stod bland annat att sökanden behövde kraftigt ljudreducerande hörselkåpor i sin lägenhet en stor del av sin vakna tid på grund av mycket störande ljud från grannar. Dessa ljudnivåer kunde väl vara sådana som är normalt förekommande i en flerfamiljsfastighet, men för sökanden innebar ljuden en mycket plågsam skärande upplevelse som även ledde till huvudvärk och mental utmattning med nedsatt koncentration och ork. Hälso- och sjukvården kunde, enligt intyget, inte erbjuda hjälpmedel som tillgodosåg sökandens behov. Sökandens hjärnskada kunde inte botas eller åtgärdas på sådant sätt att ljudöverkänsligheten skulle försvinna eller reduceras. Ljudvila i ett rum medförde ingen bestående reducering av sökandens ljudöverkänslighet. Så fort sökanden lämnade rummet var sökandens plågsamma upplevelse av olika ljud tillbaka med oförminskad styrka. 

Enligt kammarrätten framgick det av utredningen i målet att sökanden hade behov av ljudisolering av sin bostad på grund av sin funktionsnedsättning. Med hänsyn till sökandens ljudöverkänslighet var det enligt kammarrätten inte tillräckligt med den beviljade anpassningen. Kammarrätten ansåg att det var nödvändigt att ljudisolera taket i hela lägenheten och även en vägg i vardagsrummet för att bostaden skulle vara ändamålsenlig för sökanden. Kammarrätten biföll därför överklagandet.

Kammarrätten i Stockholm, dom 2020-06-29, målnummer 8367-19.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen