Formulera tydliga ställningstaganden
Genom tydliga ställningstaganden om lämplig markanvändning och hänsynsbehov kan översiktsplanen bidra till en långsiktigt trygg vattenförsörjning. Denna sida tar upp viktiga aspekter vid formulering av ställningstaganden med hänsyn till vattenförsörjning. Det finns också exempel på frågor som kommunen kan behöva bedöma och formulera i sina ställningstagande.
Olika moment i planprocessen
Frågor att ta ställning till
Till stöd för detaljplanering eller lovprövning behövs tydliga ställningstaganden om vilken markanvändning som är förenlig med vattenförsörjningsintresset och vilka eventuella hänsynsbehov som finns. Här följer en sammanställning av exempel på frågor som kommunen kan behöva bedöma och formulera i sina ställningstagande:
- Vilken mark- och vattenanvändning är mest lämplig inom området med avseende på vattenförsörjning och risk för påverkan på dricksvattenresurser?
- Planeras området att anslutas till kommunala vatten- och avloppsnätet eller behöver det ordnas enskild dricksvattenförsörjning och avloppslösning? Vilka förutsättningar och begränsningar finns i så fall för enskild dricksvattenförsörjning och vilka ställningstagande kan då behövas i översiktsplanen?
- Finns det behov att ange begränsning med hänsyn till vattentillgång, till exempel genom att ange maximalt antal hushåll om det handlar om bostäder?
- Förekommer områden med risk för saltvatteninträning i grundvattnet eller andra kvalitetsproblem där det finns anledning att ange begränsningar för bebyggelseutveckling, eller ställa krav på viss utredning om möjligheter att ordna vattenförsörjning?
- Om kommunen anger en generell användning, exempelvis mångfunktionell bebyggelse, finns det behov att beskriva vilken hänsyn som behöver tas för att inte dricksvattenresursen ska påverkas negativt? Finns någon mark- eller vattenanvändning som inte är lämplig?
- Finns behov av särskild hänsyn för att skydda en dricksvattenresurs mot påverkansrisker? Exempel på hänsyn kan vara restriktioner för borrning och pålning eller att byggnader inte får utföras med källare.
- Finns behov att ange krav på särskilda utredningar kopplat till dricksvattenförsörjningen?
- Behöver dagvattenhantering säkerställas på särskilt vis? Finns behov av krav på vidare utredning av dagvattenhantering för att minska påverkansriskerna?
- Finns det behov av särskilda skyddsåtgärder för att minska påverkan på vattenresurser, och reserverar översiktsplanen tillräckliga ytor för att bidra till att åtgärderna kan genomföras?
- Bedöms eventuella åtgärder som är nödvändiga för att minska föroreningsrisker fungera i långsiktigt perspektiv? Finns möjlighet att ordna långsiktigt underhåll och förvaltning av nödvändiga åtgärder?
Ställningstaganden om mark- och vattenanvändning
Det är fördelaktigt om översiktsplanen har så tydliga ställningstaganden som möjligt för områden i anslutning till identifierade dricksvattenresurser, genom att ha en hög detaljeringsgrad för vilken mark- och vattenanvändning som är lämplig. Om kommunen för ett visst markområde anger att det är lämpligt för bostäder har det högre detaljeringsnivå än om kommunen anger en mer generell användning som mångfunktionell bebyggelse.
Om kommunen har valt en generell användning för vilken mark- och vattenanvändning som är lämplig, som till exempel mångfunktionell bebyggelse, är det viktigt att kommunen beskriver vilken hänsyn som behöver tas för att inte dricksvattenresursen ska påverkas. Det blir då i huvudsak i efterföljande skeden som kommunen får avgöra vilken markanvändning som är lämplig i förhållande till vattenresursen.
I områden där vattenbrist kan förutses är det lämpligt att kommunen tar ställning till vilken volym som är möjlig, till exempel antal hushåll om det är bostäder eller hur stort vattenuttag som kan göras om det är verksamheter. Ställningstaganden i översiktsplanen om potentialen för ökat vattenuttag i olika områden ger värdefullt stöd för efterföljande prövningar, som bygglov, i områden med enskild vattenförsörjning. Det kan annars vara svårt för kommunen att i varje enskilt lovärende få fram tillräckligt med underlag för att bedöma om vattenförsörjning går att ordna.
Ifall kommunen berörs av en regionplan som behandlar vattenförsörjning behöver översiktsplanen beskriva hur detta har beaktats i översiktsplanen. Om det finns regionalt och kommunalt prioriterade dricksvattenresurser inom kommunen är det lämpligt att det också framgår av översiktsplanen hur detta har beaktats.
Om kommunen berörs av ett riksintresseanspråk för anläggning för dricksvattenförsörjning ska det framgå av översiktsplanen hur kommunen anser att detta ska tillgodoses. Eftersom information om till exempel områden av riksintresse för vattenförsörjningsanläggningar är skyddsvärd, så är det inte alltid lämpligt att redovisa dessa områden på en karta. Ta kontakt med säkerhetsansvarig inom kommunen i ett tidigt skede för att rådgöra om hur säkerhetsrelaterade frågor kan hanteras i planarbetet på ett lämpligt sätt.
8 §
Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.
Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.
4 §
Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.
Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
1. riksintressen ska tillgodoses,
2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .
5 §
Av översiktsplanen ska även följande framgå
1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.
Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .
Vilken hänsyn som behöver tas
I ställningstaganden om mark- och vattenanvändningen i områden där exploatering i form av ny bebyggelse eller förtätning föreslås i närheten till dricksvattenresurser behöver det framgå vilken hänsyn som krävs för dricksvattenintresset. Även vid ställningstaganden om mark- och vattenanvändning som berör befintlig bebyggelse behöver det framgå vilken hänsyn som krävs.
Den hänsyn som behöver tas till vattenförsörjningen kan finnas beskrivet i olika planeringsunderlag. Om det är ett vattenskyddsområde finns det föreskrifter att förhålla sig till. Kommunen behöver dock vara observant på att föreskrifterna ofta inte tillräckliga för att hantera alla risker som kan uppstå vid förändrad markanvändning.
Analysera vattenresursens sårbarhet
För en dricksvattenresurs som är knuten till ett område av riksintresse för anläggning för vattenförsörjning finns en värdebeskrivning som kan vara användbar. I värdebeskrivningen finns information om bland annat hot och risker som kan påverka den dricksvattenresurs som är knuten till riksintresset.