På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Konstens roll i lek- och lärmiljön

Granskad:

Konsten har en förmåga att berika förskole- och skolmiljön på flera sätt. Konstnärlig gestaltning skapar en atmosfär som kan stärka den pedagogiska verksamheten och värdegrundsarbetet. Konst och medskapandeprocesser i lek- och lärmiljöer kan både fungera som stöd för barn och ungas egen kreativitet och platsanknytning, liksom ligga till grund för diskussioner om aktuella samhällsfrågor.

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola, skolmiljö inne och skolmiljö ute.
I aulan på Pär Lagerkvistskolan i Växjö har konstnären Kristoffer Zetterstrand gestaltat författaren Pär Lagerkvist i mosaik, liksom scener från Lagerkvists Växjö och karaktärer ur hans böcker, som blickar ner över besökarna. Foto: Maureen Smith/Boverket.

Att tänka på vid gestaltningen

  • Genom en tidig dialog mellan konstnär, pedagoger och övrig skolpersonal, barn och elever, arkitekt, landskapsarkitekt, antikvarie och byggprojektledare kan en konstnärlig gestaltning bidra till kreativa lösningar, helhetssyn och till att skapa synergier i gestaltningsarbetet. Förankra processen kontinuerligt med alla inblandade parter.
  • Upprätta en förvaltningsplan för skötseln av konsten.

För att skapa mervärde

  • Utöver upplevelsen som konstverket genererar kan det även, beroende på placering och utformning, fungera som ett signum och vara identitetsskapande. Stora iögonfallande verk kan också underlätta orienteringen i och utanför förskolan och skolan.

Konsten utvecklar barn och ungas kreativitet och inspirerar till samtal

Konsten har stor betydelse för att skapa offentliga rum med långsiktiga kvaliteter. Det är därför viktigt att det konstnärliga arbetet tidigt införlivas i samhällsbyggets processer. (Prop. 2017/18:110, Politik för en gestaltad livsmiljö).

Artikel 31 i FN:s Barnkonvention (lagen [2018:119]) ger barn ”rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet” och slår fast att alla barn ska ha samma tillgång till kulturell och konstnärlig verksamhet. (Barnombudsmannen)

Även läroplanerna berör barns och ungas rätt till kultur. Kulturinsatser i förskolans och skolans löpande arbete är av central betydelse för barns utveckling och bildning. Konsten kan bidra med viktiga frågeställningar i en pedagogisk verksamhet som strävar efter att utveckla barns empati för andra människors situation. (Statens konstråd) Konsten kan också uppmana barn och unga att tänka och vrida på perspektiven. Den kan väcka känslor och frågeställningar som inspirerar till samtal, den kan ifrågasätta normer och synliggöra maktstrukturer. Genom att delta i medskapandeprocesser med konstnärer, pedagoger och övrig berörd personal, kan barn och elevers kreativitet komma till uttryck i förskolans och skolans fysiska miljö. Att vara med och påverka sina vardagsmiljöer stärker deras platsanknytning.

Bänk på Trädgårdsföreningen i Göteborg – ett konstverk som väcker tankar och främjar kreativitet samtidigt som det har en praktisk funktion. Verket kan fungera som inspiration även för förskolors och skolors miljöer. Upphovsperson: Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad. Foto: Ellen Dahllöf Boyd/Boverket.

Nedan följer en rad lärande exempel på hur kommuner valt att arbeta med konst i lek- och lärmiljöer.

Lärande exempel: Konst som en del av utemiljön

På Tallens förskola i Haninge kommun har konstnärsgruppen Raketa i samarbete med barn och pedagoger tagit fram konstverket 27_barns_bana. Samarbetet mellan konstnärerna och de som skulle ta del av verket var en mycket viktig del i arbetet. Processen tog nästan två år att genomföra och bestod av samtal, ”miniföreläsningar” och workshops. Barnens idéer och tankar togs sedan tillvara av konstnärerna. Barnen ritade, fotograferade och skulpterade delar som sedan blev ett skissunderlag för konstverket. ”Det är svårt att säga var våra och barnens tankar och idéer har börjat och slutat, de är som en tät väv.” berättar konstnärerna. I det färdiga verket finns utrymme för odling, kojbygge, rörelse och lek. Konstverket är lika mycket en bana, en spång, ett stycke arkitektur och en scen.

Konstnärsgruppen Raketas konstverk 27 barns bana (2013-2020) på Tallens förskola i Haninge kommun var tänkt att användas i den dagliga verksamheten. Foto: Jann Lipka

Konstverket är en vidsträckt organisk träkonstruktion som ringlar sig fram över förskolegården. Konstruktionen skapar relationer till det som finns på gården i övrigt, som lekhuset och rutschkanan. Banan varierar i höjd och på vissa ställen delar den sig, så att en del sänks medan den andra delen fortlöper ett par decimeter ovanför marken. Banan varierar också i bredd och här och var bildas plattformar att mötas vid. På ett flertal ställen kan barnen leka och gömma sig under banan. Formen är variationsrik och nyanserad på ett spännande och inbjudande sätt. (Haninge kommun, 2015)

Ett pedagogiskt konstverk på Sånghusvallens skola i Krokoms kommun som förbinder byggnadens yttre med dess inre. De gula och gröna bollarna i konstnären Albin Karlssons verk Solsystemet från 2019 visar i realtid hur mycket energi som solpanelerna på byggnadens tak genererar. Foto: Jean-Baptiste Béranger/Statens konstråd

Lärande exempel: Konst som en interaktiv del av gestaltningen

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har inför det växande behovet av förskolor i Stockholms stad tagit fram ett koncept som de kallar Framtidens förskola. Förskolans fasad anpassas efter områdets karaktär och utemiljön skräddarsys efter stadsdelarnas önskemål. För att inte riskera att den arkitektoniska och konstnärliga gestaltningen ska försvinna under processen har SISAB avsatt en procent av den hyresgrundande produktionskostnaden för konstnärlig gestaltning. Dessa medel delas sedan ut till olika konstnärer med uppdrag av att ta fram konstverk som kan varieras och återanvändas på fler skolor och förskolor. Resultatet är ett antal verk som är interaktiva och flyttbara för användning både utomhus och inomhus. (SISAB)

På förskolan Bokkammaren i Stockholm slingrar sig fem växter med olika karaktär genom tak och golv. Konstnärerna Siri Ahmed Backström och Karin Cyrén låter i verket Djungelrabatten växterna slå rot i boklådorna på nedre plan och blomstra i skaparverkstaden ovanpå. Foto: SISAB/Stockholm konst

Lärande exempel: Konst som en del av språkundervisningen

Statens konstråd har genom flera samarbeten och utlysningar bidragit till konstnärliga gestaltningsprojekt runt om i landet. Ett sådant exempel är förskolan Giella i Jokkmokk. I samband med att kommunen skulle flytta en förskola uppstod en möjlighet att samtidigt berika utemiljön med ett permanent konstverk. Idén kunde förverkligas genom ett samarbete mellan verksamheten, kommunen, Statens konstråd och två samiska konstnärer.

I beställningen fanns ett önskemål om att konsten skulle integreras med den samiska språkundervisningen och den samiska traditionen att se på naturen som besjälad. Tillsammans med barnen skapade konstnärerna ett tredelat verk som består av en sten som jojkar, en båt som berättar om färder den gjort, och en njalla (ett slags förråd) samt en björkvril som talar om framtiden. (Statens konstråd)

Verken av konstnären Joar Nango och ljudkonstnären Anders Rimpi på förskolan Giella i Jokkmokk är anpassade efter barnens perspektiv och skala. För att höra stenen berätta måste åhöraren krypa ihop intill den. För att höra båten berätta om resorna den gjort måste åhöraren sätta sig under den. Foto: Ricard Estay/Statens konstråd

Konsten som inkluderande lärmiljö

Konsten kan öka orienterbarheten i förskole- och skolbyggnaden genom att olika hemvister, våningsplan, avdelningar eller sektioner ges olika uttryck (exempelvis genom färgsättning och olika material). Det gör att barn, elever och pedagoger genom till exempel färgen på väggar och möbler kan förstå i vilken del av byggnaden de befinner sig. Dekorationer och symboler på väggar eller fristående i rummet kan också bidra till att öka orienterbarheten. Läs mer om detta under rubrikerna Orienterbarhet inomhus och Orienterbarhet i utemiljön i denna vägledning.

Viss konst kan ge taktila upplevelser i form av skilda texturer – som polerat, strävt, blankt, skrovligt eller mjukt eller formmässig variationsrikedom som till exempel runt, avlångt, elliptiskt, spretigt, konkavt. (Statens konstråd)

För barn och elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan känsligheten för sinnesintrycken variera mellan mycket starka och mycket svaga. Sinnesintrycken kan ibland förvrängas och vara svåra att samordna. (Coskun mfl, 2020) En del abstrakt konst kan skapa obehag för barn och elever med neuropsykologiskt funktionshinder, då de kan uppleva det som att färger och former rör sig ut från väggarna.

Klockan på Hemsjö skola i Alingsås kommun är, förutom att visa tiden, ett konstverk som med sina visare i form av en gaffel och en kniv signalerar att byggnaden innehåller en måltidsmiljö. Arkitekt: Okidoki. Foto: Bert Leandersson.

Kulturvärde och förvaltning

Förvaltningen av den offentliga konsten är lika viktig som förvaltningen av den övriga lärmiljön.  Idag riskerar offentlig konst i lärmiljöer att förvanskas på grund av okunskap och slitage. Att ha vetskap om vilka konstverk som finns, var de finns och att ha en plan för skötsel är av stor vikt. I flera fall har verk runt om i landet målas över, missköts eller tagits bort. Plan- och bygglagen (2010:900) skyddar konstnärliga värden i en befintlig miljö, vare sig det är värden som finns i en byggnad, på en privat tomt eller en allmän plats såsom en park eller ett torg. Läs mer om förvanskningsförbudet på PBL kunskapsbanken. Ändringar ska utföras varsamt med hänsyn till de konstnärliga värdena. Kommunen kan i vissa fall också ge sådana värden ett extra starkt skydd genom planbestämmelser i en detaljplan. Konstnärliga värden kan också omfattas av en byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen (1988:950). Läs mer om varsamhetskravet på PBL kunskapsbanken.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen