Närområden
Omfattningen på närområdet varierar med den aktuella kommunens eller ortens storlek. I den större staden utgörs närområdet ofta av den egna stadsdelen, medan det i ett mindre samhälle är hela tätorten som utgör närmiljön för dem som bor där. I landsbygdsområden utgörs närområdet kanske av det omgivande landskapet, som är boendemiljö, arbetsplats och rum för samvaro och rekreation.
I närområdet behöver det finnas den blandning av bostäder, arbetsplatser, förskolor, skolor, grönområden, butiker och service som underlättar för vårt vardagsliv och hållbara transporter. Närmiljön kan erbjuda trygghet, stimulans och välbehag till de som vistas där och även skapa förutsättningar både för folkliv och för avskildhet, beroende på hur den är utformad. Här behöver finnas de publika platserna för möten, aktiviteter och en känsla av samhörighet, men även de tysta och rofyllda platser som är så betydelsefulla för vårt välmående.
De särskilda kvaliteter och karaktärsdrag som finns i närmiljön och som uttrycker dess särart och identitet behöver klarläggas för att de ska kunna tas tillvara och utvecklas på ett medvetet sätt. Här kan man peka ut var i en stadsdel, eller på den mindre orten, som ny arkitektur behöver anpassas till den befintliga bebyggelsens form, skala och uttryck och i vilka lägen gestaltningen kan bryta av på ett medvetet och välmotiverat sätt.
Närheten till grönska och publika rum
Avståndet till parker och grönområden har betydelse för hur ofta människor vistas utomhus, speciellt för barn, äldre och andra som inte kan ta sig så långt själva. Det är därför viktigt att värna de bostadsnära gröna miljöerna och tänka på att det i närområdet ska finnas miljöer som fungerar under alla årstider och under dygnets olika timmar. Publika platser som är sammankopplade med natur skapar mervärden för både människor och ekosystem.
De publika rummen kan utgöras av såväl torg, parker och gaturum som naturområden, idrottsplatser eller rörelsestråk längs ett vattendrag. Detta är platser som ger oss möjlighet att möta andra och de är betydelsefulla för våra förflyttningar i vardagslivet och för vårt behov av rörelse och rekreation. Det publika rummet behöver bestå av både slutna, rumsbildande miljöer och av den öppna ytan som ger perspektiv och riktning. Här är tillgängligheten och känslan av trygghet och inkludering särskilt viktig.
Vad är relevant för olika närområden i din kommun?
På områdesnivå kan det vara aktuellt att diskutera om placeringen av arbetsplatser, bostäder, offentlig service och platser för rekreation bidrar till att alla ortens invånare kan få en mångfunktionell, trygg och hälsosam vardagsmiljö eller i vilka avseenden det kan bli bättre. Det kan handla om att barnen har möjlighet att kunna gå eller cykla till och från skola och fritidsaktiviteter i området eller att de äldre har tillgång till en närliggande park, bibliotek eller livsmedelsaffär.
Ni kan också undersöka om publika byggnader och platser i området är utformade för att rymma ett flertal funktioner som kan locka många olika slags besökare under olika tider av dygnet och året. Om placeringen bidrar till att ge alla kommuninvånare möjlighet att mötas, oavsett funktionsförmågor eller socioekonomisk och kulturell bakgrund. Undersök om era gatumiljöer och platser upplevs som trivsamma, trygga och tillgängliga av flertalet och hur relationerna ser ut mellan ute och inne, privat och offentligt. Kanske skulle mer aktiviteter i bottenvåningarna och fler entréer och passager vända mot gatan förbättra stadsmiljön i dessa avseenden?
Här behövs också en dialog om hur nya inslag i en stads- eller kommundel ska förhålla sig till landskapets och den befintliga bebyggelsens form, skala och uttryck och hur de kan stärka områdets karaktär och identitet. Diskutera hur befintliga värden ska tas tillvara vid förändringsprocesser och formulera vilka förhållningssätt som bör gälla i olika områden.
Exempel på frågor att ställa inför varje nytt projekt
- Hur främjar projektets utformning mötet mellan människor, gemenskap och livet mellan husen?
- Bidrar projektets utformning till att byggnader, platser och grönområden i området kan användas för flera olika ändamål och under olika tider på dygnet, så att delande och samutnyttjande kan öka?
- Bidrar projektet till att miljön är tillgänglig för alla (universell utformning)?
- Bidrar projektets utformning till mångfald, flexibilitet och valmöjligheter?
- Bidrar projektets utformning till att skapa överblickbarhet och trygghet i närmiljön?
- Relaterar projektet på ett önskvärt sätt till bebyggelsens skala i området eller närmiljön, vad gäller exempelvis höjd, bredd, volymer och rumsbildning? Hur möter projektet den mänskliga skalan? Hur påverkas dagsljus, ljus på gårdar och platser?
- Bidrar projektet till att ta tillvara och utveckla platsens befintliga värden?
- Bidrar projektet till att utveckla platsens gröna och blå värden och bidrar utformningen till ett bra lokalklimat?
- Skapar projektet rekreativa värden och valmöjligheter, till exempel mellan aktivitet och vila?
I Örebros strategi ”Arkitektur och byggande i Örebro kommun” under ”Exempel” som du hittar i menyn kan du läsa om hur de resonerar kring närmiljön under avsnittet ”Husen och kvarteret”. Här lyfter Örebro kommunen fram olika frågeställningar som vad som kännetecknar arkitekturen i Örebro, vad arkitekturen ska stå för i framtiden samt vikten av att en byggnad formas i sitt sammanhang. Örebro har sedan ett särskilt avsnitt om de publika rummen.
I Linköpings arkitekturprogram ”Arkitekturprogram för Linköpings innerstad” under ”Exempel” som du hittar i menyn har de valt att resonera kring sammanhanget under begreppet ”Stadsbyggnad”. Här lyfter de formgivningen av stadens system av gator, offentliga rum och byggnader och beskriver principer som ska fungera som utgångspunkt för alla projekt i innerstaden.
I exemplet från Malmö under ”Exempel” som du hittar i menyn resoneras kring närmiljön kopplat till perspektivet ”Rummet” i de nio teserna. Här beskrivs vilka värden utifrån funktion, form och framtid som arkitekturen ska bidra till för närområdet och stadsmiljön.