Fyra myndigheter i samverkan

Granskad: 12 december 2023
Fasaden på Humanistiska teatern i Uppsala där dess runda form belyses av olika mönster som ett konstverk. Ann Lislegaards konstverk för Humanistiska teatern i Uppsala hade inte varit möjligt utan ett nära samarbete mellan konstnär och arkitekt. På så sätt förstärktes både konstens och arkitekturens uttryck vid tillkomsten av ett nytt element i Uppsala universitetsparks historiska miljö. Beställare: Akademiska hus. Arkitekt: White arkitekter. Foto: Ricard Estay/Statens konstråd

Inom ramen för sitt utökade uppdrag för gestaltad livsmiljö och arkitektur ska Boverket samordna samarbetet mellan Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd. Syftet är att öka kunskapen om och främja det långsiktiga arbetet med arkitektonisk kvalitet och omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer hos såväl allmänhet som privata och offentliga aktörer.

Till skillnad från sin föregångare baseras dagens arkitektur-, form- och designpolitik på begreppet gestaltad livsmiljö, vilket omfattar arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö. Eftersom begreppet berör många sakområden är samarbete mellan olika kompetenser en grundförutsättning för ett framgångsrikt arbete. Regeringen har i politikens utformning tagit fasta på detta och föreslår därför en mängd samarbeten på nationell, regional och lokal nivå. Såväl offentliga aktörer och näringsliv som akademi och civilsamhälle har här en roll.

Fyra centrala aktörer

För att lyckas nå politikområdets mål måste olika kompetenser samarbeta. Det finns enligt regeringen fyra aktörer som är extra viktiga i arbetet med att skapa den helhetssyn som behövs för ett framgångsrikt arbete: Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd. Detta eftersom myndigheters verksamhetsområden tillsammans fångar de grundläggande byggstenarna i gestaltad livsmiljö: arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö. Det är endast genom att låta olika perspektiv samspela som en nödvändig helhetssyn kan skapas.

Gestaltad livsmiljö rör ny och befintlig bebyggelse – både hus och ytorna mellan husen – i såväl stadsmiljö och tätort som glesbygd. Människan och människans behov ska vara utgångspunkt i utformning, planering och skötsel av miljöerna. Hela processen påverkas: från översiktlig planering till genomförande och förvaltning. Det handlar såväl om arkitekturens, konstens och det byggda kulturarvets fysiska och immateriella kvaliteter, som exempelvis platsers sociala mångfald, tidslager och olika verksamheter. Utformningen av våra livsmiljöer ska ske med hänsyn till historiska sammanhang och sociala värden, men utvecklas i takt med de behov som kännetecknar vår samtid.

Tillsammans ska myndigheterna stärka förutsättningarna för att utformningen av våra gestaltade livsmiljöer - platserna där vi bor, arbetar och lever våra liv - sker med helhetssyn. Men myndigheterna ska även se till att arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö förstärker varandra i arbetet med att hantera de utmaningar vårt samhälle står inför. Sammantaget ska detta bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle, där alla ska få möjlighet att påverka vår gemensamma livsmiljö.

Genom att utveckla och fördjupa sin samverkan kan Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd tillsammans stimulera kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel. Arbetet pågår kontinuerligt och kan endast avbrytas efter beslut från regeringen. Samverkan berör på olika sätt merparten av det arbete som myndigheterna bedriver inom politikområdet.

Under webbseminariet den 22 maj 2019 som handlade om arkitektur och gestaltad livsmiljö träffades representanter från de fyra myndigheterna och samtalade med riksarkitekt Helena Bjarnegård.

Aktiviteter

Boverket, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd fick inledningsvis regeringsuppdrag som kopplade till den nya politiken. ArkDes fick inget regeringsuppdrag utifrån propositionen, m