Fortfarande många kommuner som uppger underskott

I bostadsmarknadsenkäten 2019 uppger 162 kommuner att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Vanligast är brist på boendetypen gruppbostäder.

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 255 kommuner att det finns cirka 26 000 bostäder för personer med funktionsnedsättning. Ytterligare bostäder finns i några kommuner som inte har uppgett antal bostäder, vilket innebär att det faktiska antalet är större än 26 000.

Bostäder för personer med funktionsnedsättning

Bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning är boende enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller boende enligt 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453) (SoL).

Något färre kommuner uppger underskott

Antalet kommuner som uppger att de saknar tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning har ökat under flera år, men i årets enkät har det minskat med 7 kommuner.

Utbud av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning, antal kommuner BME 2014 BME 2015 BME 2016 BME 2017 BME 2018 BME 2019
Underskott

127

153 150 163 169 162
Balans 151 126 123 116 - 112
Överskott 3 3 4 1 - 3

Läget bättre i de små kommunerna

Sett till situationen i kommungrupperna är underskottet på bostäder med särskild service mest utbrett i högskolekommunerna och Storstockholm. Den minsta andelen kommuner med underskott finns i kommungruppen "övriga kommuner med färre än 25 000 invånare". Där är det 42 procent av kommunerna som saknar tillräckligt med bostäder, vilket är samma andel som det varit de tre senaste åren.

Andel kommuner i respektive kommungrupp med balans respektive underskott i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning, januari 2019
Andel kommuner i respektive kommungrupp med balans respektive underskott i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning, januari 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Behovet ökar, men inte byggandet

Behovet av bostäder ökar ute i kommunerna, men kommunerna planerar fortfarande inte att bygga många fler bostäder än tidigare år. Trots det bedömer 55 procent av alla kommuner att behovet kommer att vara täckt om två år, och 64 procent av alla kommuner att behovet är täckt om fem år.

Enkäten skiljer på olika former av LSS-boende

Boendeformer med särskild service enligt LSS finns i form av gruppbostad, servicebostad och särskilt anpassad bostad. En närmare beskrivning följer nedan.

Kommuner som uppger underskott på någon form av bostäder för personer med funktionsnedsättning.
Kommuner som uppger underskott på någon form av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Flest anger brist på gruppbostäder

Gruppbostäder

Gruppbostäder kan erbjudas personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad, att det är nödvändigt att personal finns till hands hela tiden. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. En fast personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov inklusive fritids- och kulturella intressen.

Gruppbostäder är den typ av bostäder som flest kommuner uppger saknas. Totalt uppger 139 kommuner att det är underskott på gruppbostäder, medan 124 kommuner uppger att de har balans. Siffrorna är ungefär desamma som förra året, då frågan var ny.

Vanligare med balans i beståndet av servicebostäder

Servicebostäder

Servicebostäder består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter den enskildas behov och ligger oftast i samma eller kringliggande hus. Varje boende ska erbjudas stöd dygnet runt i den egna lägenheten i den omfattning som han eller hon behöver.

Totalt 101 av de kommuner som har svarat på frågan uppger att de inte har tillräckligt många servicebostäder, medan 140 kommuner uppger att de har balans.

Särskilt anpassad bostad saknas i 40 procent av kommunerna

Särskilt anpassad bostad

En särskilt anpassad bostad är en egen bostad som den bostadssökande beviljas och som är anpassad till den boendes behov. Ingen fast personalgrupp ingår.

Av de kommuner som har boendeformen uppger 42 att antalet bostäder är för litet, medan 109 upplever att det är balans i beståndet. Totalt 119 kommuner uppger att kommunen saknar särskilt anpassade bostäder.

Flera kommuner påpekar att den allmänna bristen på bostäder påverkar förutsättningarna för den enskilda individen att få en lägenhet i servicebostad och annan särskilt anpassad bostad.

Olika svårigheter att täcka behoven

Det finns flera olika anledningar till varför det kan vara svårt för kommunerna att förutse behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Det är en komplex situation med flera parametrar att ta hänsyn till. Här följer några kommentarer från kommuner som ger lite olika beskrivning av svårigheterna:

"Vi ser inte ut att klara efterfrågan på särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning på några år då det har byggts för lite historiskt, och samtidigt finns flera äldre boenden som skulle behöva ersättas eller byggas om. Även om byggtakten nu har ökat används många av de nya boenden som evakuering under en ombyggnation av befintligt boende eller ersätter ett äldre boende. Förhoppningsvis har vi kommit mycket längre om 5 år mot målet att täcka behovet."

"Vi behöver ett nytt boende varje år och vår förhoppning är att vi är i balans om 5 år. På kort sikt ligger vi efter i planeringen. Detta kommer att motverkas bland annat genom att ha en mer aktiv dialog med byggherrar som vill bygga i vår kommun och kommunicera våra behov av olika bostäder."

Flera kommuner nämner också en viss osäkerhet kring behovet av bostäder framåt utifrån utredningen av LSS och personlig assistans. Beroende på utfallet kan det innebära ett ökat behov av bostäder för vissa grupper, exempelvis i de fall där personen inte beviljas tillräckligt många assistanstimmar för att kunna bo kvar i hemmet.

Några kommuner kommenterar att behoven är mycket individuella, och att de inte alltid kan tillgodose servicemottagarnas behov trots att kommunen bygger gruppbostäder och har balans. Därför kan det ibland vara svårt att fylla platserna, samtidigt som det också kan vara svårt att erbjuda lämpligt boende för vissa personer. Det finns inte resurser att ha tomma platser av alla olika boendetyper i väntan på att en person ska behöva bostad. Förutom lokaler handlar det också om personalen:

"För att tillgodose personernas behov måste också anpassning av verksamheten göras, både kompetensmässigt för personalen och fysiska anpassningar i såväl inom- som utomhusmiljö."

Bara något fler bostäder planeras 2019–2020

Enligt enkäten kommer totalt 95 kommuner att påbörja sammanlagt knappt 1 600 bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning under åren 2019–2020. Ett par kommuner färre än förra året räknar med att påbörja ungefär samma antal bostäder som 2018, då kommunerna planerade knappt 1 500 bostäder med särskild service.

De flesta planerade bostäderna tillkommer genom nybyggnad. Bara 107 bostäder är ett nettotillskott av bostäder genom att befintliga byggnader byggs om.

Cirka 900 av bostäderna har planerad byggstart år 2019, och knappt 700 förväntas bli påbörjade under år 2020. Kommunernas bedömningar av hur många bostäder som kommer att påbörjas brukar av erfarenhet ligga cirka 20 procent högre än antalet bostäder som faktiskt påbörjas.

Antal bostäder som förväntas tillkomma för personer med funktionsnedsättning 2019–2020.
Antal bostäder som förväntas tillkomma för personer med funktionsnedsättning 2019–2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Storgöteborg och "övriga kommuner" förväntas återigen bygga flest boenden

Flest bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning per 1 000 invånare förväntas tillkomma i kommungrupperna Storgöteborg och "övriga kommuner". Övriga kommuner är kommuner som inte ligger i storstadsområdena eller är högskoleorter. "Övriga kommuner" är också den kommungrupp som har lägst procent underskott på bostäder i förhållande till de andra kommungrupperna. Där är situationen alltså den bästa.

Lägst antal förväntas tillkomma i Stormalmö, Storstockholm och högskoleorter med färre än 75 000 invånare. Högskolekommunerna är den kommungrupp med störst procentandel underskott på bostäder och som har bland de lägsta talen när det gäller förväntat byggande per 1 000 invånare.

Tabellen nedan visar förväntat byggande av bostäder (2019-2020) för personer med funktionsnedsättning per 1 000 invånare och andelen kommuner som uppger underskott på bostäder för denna grupp.

 

Kommungrupper

Antal invånare Förväntat byggande

Kommuner med underskott,
procent

Storstockholm 2 344 124 0,09 81
Storgöteborg 1 028 248 0,30 69
Stormalmö 730 529 0,06 58
Högskoleorter
> 75 000
2 112 554 0,14 94
Högskoleorter
< 75 000
749 897 0,09 85
Övriga kommuner
> 25 000
1 249 698 0,23 69
Övriga kommuner
< 25 000
2 015 135 0,18 42
Riket totalt 10 230 185    

 

Vanligast att kommunen är byggherre

Kommunen står som byggherre för 44 procent av det förväntade tillskottet av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Det är kommunen som är den vanligaste byggherren i alla kommungrupper utom Storstockholm, där allmännyttan planerar för fler bostäder.

Tillskott i antal bostäder till personer med funktionsnedsättning fördelat på byggherre, påbörjande år 2019–2020.
Tillskott i antal bostäder till personer med funktionsnedsättning fördelat på byggherre, påbörjande år 2019–2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Ungefär 7 procent av de förväntade bostäderna är nettotillskott genom att befintliga byggnader byggs om till bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning.

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej