Fortsatt många kommuner med underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning

I bostadsmarknadsenkäten 2024 uppger 137 kommuner att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Vanligast är underskott på boendetypen gruppbostäder.

Bostäder för personer med funktionsnedsättning

Bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning är boende enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller boende enligt 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL.

I bostadsmarknadsenkäten svarar kommunerna på frågor om anpassat boende för vuxna. Det omfattar gruppbostäder, servicebostäder och annan särskilt anpassad bostad.

Bristen på bostäder med särskild service är relativt jämn

Antalet kommuner som uppger att det inte finns tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning har varierat mellan 140–160 kommuner de senaste tio åren. I årets enkät är det 137 kommuner som uppger att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning.

Blandade insatser i kommunerna för att motverka underskottet

SCB:s statistik över specialbostäder visar att antalet färdigställda specialbostäder genom nybyggnad år 2019–2021 var det största sedan mer än 20 år tillbaka. Statistiken talar dock för en tydlig uppgång i färdigställandet de senaste tre åren. Observera att i statistiken för specialbostäder ingår både särskilda bostäder för äldre och bostäder för personer med funktionsnedsättning, vilket gör att det inte går att utläsa siffrorna för de olika typerna av specialbostäder.

Pandemin och en tydlig uppgång i färdigställda specialbostäder bidrog till ett minskat underskott. Men antalet kommuner med underskott har återigen ökat lite och är i stort sett tillbaka till nivåerna före pandemin.

Förutom att arbeta med att få fram mark och planera för nybyggnad arbetar kommunerna på olika sätt för att motverka underskottet på bostäder. Här följer några kommentarer från kommunerna om andra insatser som de gör:

”Kommunen har ramavtal och flera privata företag kommer starta upp gruppbostäder inom LSS inom de närmaste åren. Kommunen har kontinuerlig dialog.”

”Ökad och mer strukturerad samverkan inom kommunen för att möjliggöra utbyggnad av LSS-bostäder. Utvecklat analysarbete för att prognostisera framtida lokalbehov. Kartläggning av brukargruppens behov för att möjliggöra för större rörlighet inom beståndet och samtidigt skapa förutsättningar för brukare med mindre behov att få tillgång till den ordinära bostadsmarknaden.”

”Kommunen sammanställer årligen en boendeplan i syfte att bättre planera behovet av bostäder med särskild service. Beställaransvaret för bostäder med särskild service enligt SoL, LSS och stödbostäder är sedan 2022 flyttat centralt.  Centralt beställaransvar förväntas leda till ökad samordning och likvärdig byggprocess för bostad med särskild service i hela staden. Samlad kunskap om att driva projekt för bostad med särskild service ger en effektivare process.”

”Nya direktiv till det allmännyttiga bostadsbolaget har tagits fram som bland annat kompletterats med att bolaget ska verka för att bostäder byggs med särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning.”

”Utreder och försöker göra en långsiktig plan för bostadsförsörjningen gällande målgruppen.”

”Kommunen projekterar för nya LSS bostäder. Omvandlar lämpliga lägenheter till LSS servicebostäder i den mån det går. Köper platser av externa vårdgivare.”

Svårt för kommunerna att planera långt fram

Cirka 40 procent av de kommuner som har besvarat frågan om framtida bostadsbehov bedömer att behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning kommer att vara täckt om två år. På fem års sikt bedömer drygt 30 procent av kommunerna att de kan uppfylla behovet av denna boendeform. Flera kommuner kommenterar i sina svar att det finns många olika svårigheter med planeringen av boendena. På två års sikt svarar 28 procent av kommunerna att de inte kan göra den bedömningen, och på fem års sikt uppger hela 50 procent att de inte kan göra bedömningen.

Siffrorna i årets enkät om bedömningarna framåt, är något sämre än siffrorna som uppgavs i förra årets enkät. Generellt, när det gäller både specialbostäder för personer med funktionsnedsättning och för äldre personer, uppger fler kommuner än tidigare att de har svårt att göra en bedömning framåt, både på två års och fem års sikt.

Enligt kommentarerna finns det flera anledningar till att det kan vara svårt att förutse behovet och färdigställa tillräckligt många bostäder för personer med funktionsnedsättning. Här följer några typiska kommentarer:

”Finns planer på många nya boenden, men det sker förskjutningar i byggstarter.”

”Svårt att bedöma då det kan uppstå snabba behov på grund av inflyttning eller funktionsbedömningar.”

”För den mindre kommunen kan det vara mycket svårt att matcha den enskildes behov med befintliga gruppbostäder och servicebostäder,”

”Det är vanligt att vissa personer behöver särskilda kunskaper pga. komplexa behov och samsjuklighet. Den sortens kompetens finns ofta utanför kommungränser.”

”Svårigheter finns att bedöma behov då ungdomar många gånger flyttar till annan kommun och går särgymnasium. Det finns då en osäkerhet om ungdomarna flyttar tillbaka till kommunen eller stannar kvar på studieorten.”

”Inflyttningen av vuxna med funktionsvariation har historiskt sett varit ganska låg men med en delvis ny målgrupp inom det neuro- och socialpsykiatriska fältet så kommer rörelserna mellan kommuner troligtvis att öka. En annan faktor som påverkar är att livslängden bland våra brukare har förlängts vilket gör att den naturliga avgången är betydligt mer svårbedömd.  I det kortare perspektivet förutsätter vi att nybyggnation av ett SoL-boende ska frigöra några platser på våra LSS-boenden.”

Läget bättre i de små kommunerna

Sett till situationen mellan kommungrupperna är underskottet på bostäder för personer med funktionsnedsättning mest utbrett i ”högskolekommuner med färre än 75 000 invånare” och ”Storgöteborg”. Där uppger båda grupperna att i cirka 80 procent av kommunerna saknas det tillräckligt med bostäder med särskild service. I de övriga kommungrupperna, med undantag av de mindre kommunerna, ligger motsvarande siffra på runt 70 procent.

Den minsta andelen kommuner med underskott finns i kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. Där är det 32 procent av kommunerna som inte har tillräckligt med bostäder. Jämfört med 37 procent förra året innebär det ytterligare en liten förbättring i de mindre kommunerna. Kommungruppen skiljer sig tydligt mot de övriga, och det går inte att utläsa i kommunernas kommentarer vad det beror på. Kanske kan det bero på att det är lättare att ha kännedom och planera för behoven i en mindre kommun.

Drygt 60 procent av kommunerna har balans eller överskott. Endast sex kommuner av samtliga svarande har uppgett att de har ett överskott på den här typen av bostäder.

Enkäten skiljer på olika former av bostäder med särskild service

Boendeformer med särskild service enligt LSS och SoL finns i form av gruppbostad, servicebostad och särskilt anpassad bostad. Här följer en genomgång av de olika boendeformerna.

Flest anger brist på gruppbostäder

Gruppbostäder kan erbjudas personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad att det behöver finnas personal till hands hela tiden. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. En fast personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov inklusive fritidsintressen och kulturella intressen.

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 261 kommuner att det finns cirka 16 900 gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning inom kommunens geografiska område.  Utav dem är 87 procent bostäder där kommunen själv är utförare och 13 procent av bostäderna köps in av kommunen genom exempelvis privata utförare. Ytterligare bostäder finns i de kommuner som inte har uppgett antal bostäder, vilket innebär att det faktiska antalet är större än 16 900.

Gruppbostäder är den typ av bostäder som flest kommuner uppger att det är brist på. Totalt uppger 122 kommuner att det är underskott på gruppbostäder, medan 134 kommuner uppger att de har balans. Antalet kommuner med balans är något högre än det brukar. Här är några blandade kommentarer från kommunerna om gruppbostäder:

”Vi strävar efter att hitta möjliga lokaler att bygga om till gruppbostäder samt vid nybyggnadsprojekt få med LSS gruppbostäder i markplan.”

”Antalet personer som söker gruppbostad minskat relativt mycket, till förmån för ansökan av andra boendeformer, framför allt servicebostad.”

”Andelen personer som behöver bo i en bostad med särskild service med sammanhållen utformning med möjlighet till mycket nära stöd har ökat. Denna utformning planeras bäst i egenproducerade fastigheter där det finns en större möjlighet för flexibilitet vid nybyggnation. Bristen på tomtmark i önskade geografiska lägen medför låg utbyggnadstakt.”

”Här är det framför allt för kundgrupp inom socialpsykiatri som det saknas boenden.”

”Antal platser finns men på vissa existerande boenden är standarden relativt låg, vilket innebär att renoveringar eller nybyggnation är nödvändig för att upprätthålla ett tillräckligt boendebestånd.”

Vanligare med balans i beståndet av servicebostäder

Servicebostäder består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter varje persons behov och ligger oftast i samma eller kringliggande hus. Varje person ska erbjudas stöd dygnet runt i den egna lägenheten i den omfattning som hen behöver.

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 245 kommuner att det finns knappt 12 200 servicebostäder för personer med funktionsnedsättning inom kommunens geografiska område. Utav dem är 92 procent bostäder där kommunen själv är utförare och 8 procent av bostäderna köps in av kommunen genom exempelvis privata utförare. Ytterligare bostäder finns i de kommuner som inte har uppgett antal bostäder, vilket innebär att det faktiska antalet är något större än 12 200.

Situationen med servicebostäder är inte riktigt lika besvärlig som för gruppbostäderna. Totalt 69 av de kommuner som har svarat på frågan uppger att de inte har tillräckligt många servicebostäder, medan 170 kommuner uppger att de har balans. Sedan flera år tillbaka har läget förbättrats lite för varje år.

Det generella underskottet på bostäder har betydelse för möjligheten att ordna servicebostäder och särskilt anpassade bostäder då de ofta ligger i det ordinarie bostadsbeståndet. Några kommuner uppger att gruppen har företräde till allmännyttans hyresrätter och samarbetar med allmännyttan för att få tillgång till servicebostäder.

Många kommuner har inte boendeformen särskilt anpassad bostad

En särskilt anpassad bostad är en egen bostad som den bostadssökande beviljas och som är anpassad till den boendes behov, och är anvisad av kommunen. Ingen fast bemanning ingår. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet eller kulturella aktiviteter.

Om en person behöver stöd och service i anslutning till boendet kan hen ansöka om andra insatser enligt LSS – till exempel personlig assistans och eller ledsagarservice. Personen kan också ansöka om stöd i form av hemtjänst eller boendestöd enligt socialtjänstlagen.

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 83 kommuner att det finns cirka 780 lägenheter inom boendeformen särskilt anpassad bostad.

Totalt 174 kommuner uppger att kommunen saknar särskilt anpassade bostäder. Det är 17 kommuner fler än förra året. Av de kommuner som har boendeformen uppger 81 kommuner att de har balans i beståndet, medan 15 upplever att antalet bostäder är för få. Endast en kommun uppger överskott.

Av de 174 kommuner som saknar boendeformen skriver några i kommentarerna exempelvis att det inte finns behov av sådana lägenheter, eller hänvisar till möjligheten att få bostadsanpassningsbidrag via kommunen. Flera kommuner uppger att beslut tas när behov uppstår. Det handlar om relativt få personer i kommunen. En annan kommentar är att ”de flesta nybyggnationer uppfyller kraven”, med tillräckligt stora badrum, breda dörrar och hissar.

Fler kommuner räknar med att bygga framöver – men få bostäder

Behovet av särskilda bostäder är fortfarande mycket stort i landet. Enligt enkäten kommer totalt 94 kommuner att påbörja sammanlagt 1 190 bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning under åren 2024–2025. Det är knappt 150 bostäder mer än vad kommunerna uppgav som förväntat i förra årets enkät. Det är 25 kommuner fler än förra året som planerar att bygga men de flesta planerar ett litet antal bostäder. Det förväntade byggandet utgörs till 70 procent av mellan en till tio bostäder per kommun.

Av bostäderna är det 570 som har planerad byggstart år 2024, och 620 som förväntas bli påbörjade under år 2025.

Kommunernas förväntningar på antalet påbörjade bostäder har historiskt varit högre än vad som faktiskt har påbörjats. Under de senaste åren har det varit än svårare för kommunerna att göra bedömningar av byggandet. Utfallet har under perioden 2017–2023 i genomsnitt varit 63 procent av förväntningarna, där inbromsningen av byggandet 2023 drog ner genomsnittet. Utfallet kan skilja sig betydligt mellan kommungrupperna, där bedömningarna för Storgöteborg under de senaste fem åren har varit betydligt mer träffsäkra än för övriga kommungrupper.

Högskolekommuner förväntas bygga flest särskilda bostäder per 1 000 invånare

Den kommungrupp där störst andel kommuner uppger underskott är ”högskolekommuner med färre än 75 000 invånare”, där underskottet omfattar ungefär 83 procent av kommunerna. Det är också i den kommungruppen det förväntas byggas flest bostäder per 1 000 invånare, 0,18 bostäder. Även förra året var det förväntade byggande i den här kommungruppen 0,18 bostäder per 1 000 invånare.

Gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare” är den kommungrupp som har lägst procent underskott på bostäder jämfört med de andra kommungrupperna, 35 procent. I den kommungruppen förväntas ett byggande på 0,14 bostäder per 1 000 invånare.

Tabellen nedan visar förväntat byggande av bostäder, för perioden 2024–2025, för personer med funktionsnedsättning per 1 000 invånare och andelen kommuner som uppger underskott på bostäder för denna grupp.

Kommungrupper	Antal invånare	Förväntat byggande	Kommuner med underskott, procent
Storstockholm	2 454 821	0,06	32
Storgöteborg	1 080 980	0,11	77
Stormalmö	773 630	0,10	67
Högskolekommuner > 75 000	2 275 326	0,13	67
Högskolekommuner < 75 000	691 334	0,18	83
Övriga kommuner > 25 000	1 243 407	0,11	68
Övriga kommuner < 25 000	2 032 209	0,14	35
Riket totalt	10 551 707