Underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning

I bostadsmarknadsenkäten 2026 uppger 132 kommuner att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Trots en mindre förbättring de två senaste åren är det fortsatt många kommuner som har för få bostäder. Underskottet är vanligast när det gäller boendetypen gruppbostäder. 

Bostäder för personer med funktionsnedsättning

Bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning är antingen boende enligt 9 § 9 p. lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller boende enligt 8 kap. 10–11§§ socialtjänstlagen (2025:400), SoL.

I Bostadsmarknadsenkäten svarar kommunerna på frågor om anpassat boende för vuxna. Det omfattar gruppbostäder, servicebostäder och annan särskilt anpassad bostad.

En liten förbättring jämfört med tidigare år

Antalet kommuner som uppger att det inte finns tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning har varierat mellan 140–160 kommuner de senaste elva åren. De senaste två åren är läget något förbättrat. I årets enkät är det 132 kommuner som uppger att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Motsvarande siffra förra året var 127.

Pandemin, då färre personer sökte plats på boenden, och en tydlig uppgång i färdigställda specialbostäder, bidrog till ett minskat underskott av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Underskottet har fortsatt att minska sedan 2022.

Utbud av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning. Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017–2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Specialbostäder för personer med funktionsnedsättning

SCB:s statistik över specialbostäder visar att antalet färdigställda specialbostäder genom nybyggnad år 2019–2023 var det största sedan mer än 20 år tillbaka. Under 2024 och 2025 sjönk antalet färdigställda specialbostäder tillbaka de nivåer som det var åren före 2019.

Observera att i statistiken för specialbostäder ingår både särskilda bostäder för äldre och bostäder för personer med funktionsnedsättning, vilket gör att det inte går att utläsa siffrorna specifikt för de olika typerna av specialbostäder.

När det gäller kommunernas förväntningar på antalet påbörjade bostäder för personer med funktionsnedsättning syns en ökning de senaste två åren.

Specialbostäder

Olika insatser i kommunerna för att motverka underskottet

SCB:s statistik över specialbostäder visar att antalet färdigställda specialbostäder genom nybyggnad år 2019–2023 var det största sedan mer än 20 år tillbaka. Under 2024 sjönk antalet färdigställda specialbostäder tillbaka de nivåer som det var åren före 2019. Observera att i statistiken för specialbostäder ingår både särskilda bostäder för äldre och bostäder för personer med funktionsnedsättning, vilket gör att det inte går att utläsa siffrorna specifikt för de olika typerna av specialbostäder.

Specialbostäder

Kommunerna arbetar på olika sätt för att motverka underskottet på bostäder för personer med funktionsnedsättning. Förutom att arbeta med att få fram mark och planera för nybyggnation nämns bland annat kontinuerliga prognoser och behovsanalyser samt åtgärder som beskrivs i handlingsplanen för bostadsförsörjningen. Andra åtgärder är omvandling av befintlig bebyggelse, utökning av platser inom befintlig verksamhet, köp av platser från privata aktörer samt att kommunen köper in bostadsrätter för uthyrning. Många kommuner uppger att det finns projekt i planeringsskede och att nybyggnation är på gång, främst inom boendetypen gruppboende där bristen är som mest omfattande. Här följer några kommentarer från kommunerna:

”Jobbar för att hitta såväl kortsiktiga som långsiktiga lösningar. Allt från ombyggnationer av befintliga fastigheter och temporära lösningar till nybyggnation och upphandling.”

”Avdelningen Funktionsstöd saknar egna servicebostäder och har därför ett tätt samarbete med det kommunala fastighetsbolaget utifrån behov. Socialnämnden har gett avdelningen Funktionsstöd uppdrag att inventera aktuellt behov i en analys kring nuvarande bestånd och framtida behov.”

”Lågkonjunktur samt inflation har gjort så att många exploateringsprojekt har pausats och blivit framflyttade tidplanmässigt. Därav försenade byggprojekt.”

”Kommunen har under flera år arbetat aktivt med att öppna nya grupp- och servicebostäder inom LSS. Detta har lett till en minskning av underskottet, både gällande personer i väntan på verkställighet och också att det inneburit hemtagning av köpta placeringar i andra kommuner.”

Svårt för kommunerna att planera långt framåt

281 kommuner har besvarat frågan om framtida bostadsbehov. Av dessa kommuner bedömer 45 procent att behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning kommer att vara täckt om två år. På fem års sikt bedömer 35 procent av kommunerna att de kan uppfylla behovet av denna boendetyp. Flera kommuner kommenterar i sina svar att det finns många olika svårigheter med planeringen av boendena. På två års sikt svarar 26 procent av kommunerna att de inte kan göra den bedömningen, och på fem års sikt uppger 48 procent att de inte kan göra bedömningen.

Siffrorna om bedömningarna framåt, är något mer positiva de senaste två åren än tidigare. När det gäller specialbostäder för personer med funktionsnedsättning uppger fler kommuner än tidigare att de tror att behovet är täckt, både på två års och fem års sikt.

Enligt kommentarerna finns det flera anledningar till att det kan vara svårt att förutse behovet och färdigställa tillräckligt många bostäder för personer med funktionsnedsättning. Det handlar bland annat om svårigheter att hitta lämplig lokalisering för denna typ av bostäder och att rekrytera personal med rätt kompetens, inte minst med tanke på komplexa behov och flera diagnoser. Här följer några kommentarer:

”Det är svårt att exakt förutse hur många som kommer att vara i behov av sådant boende i framtiden, då behoven påverkas av flera faktorer, såsom demografisk utveckling, diagnosfrekvenser och förändringar i vård- och stödinsatser:”

”En utökning av antalet ungdomar som beviljas insatsen, vilket innebär en låg omsättning på lägenheterna.”

”I enlighet med boendeförsörjningsplanen så har vi planerat för ytterligare en gruppbostad inom 10-årsperioden. Dock har en privat utförare avvecklat sin verksamhet under 2025 varför vi behöver skapa ytterligare platser inom kommunen.”

”Lokalförsörjningsplaner finns baserat på behov. Erforderliga beslut krävs från politik för nybyggnation samt för att täcka kostnader för bemanning vid öppnande av fler platser. Under förutsättning att lokalförsörjningsplanen följs och budgetsätts bedöms plasterna räcka så vida inte några större förändringar hos målgruppen inträffar.”

”Stor ackumulerad kö. Kommunen ligger efter och varje nytt boende är fullt innan det står klart.”

”Samtidigt som vi har ett underskott av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning vet vi att många av våra befintliga boenden inte är anpassade till dagens behov och många fastigheter har också behov av uppgraderat brandskydd.”

Läget är bättre i de små kommunerna

Sett till situationen mellan kommungrupperna varierar graden av underskottet mellan åren. Ett undantag är gruppen ”Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. Kommungruppen har under många år skiljt sig tydligt mot de övriga genom att andelen kommuner som har underskott har varit betydligt lägre än i övriga kommungrupper.

År 2026 är andelen kommuner med underskott i kommungruppen 38 procent. Störst andel kommuner med underskott finns i gruppen ”Högskolekommuner med fler än 75 000 invånare” (83 procent).

Andel kommuner med balans eller överskott respektive underskott i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning, redovisat per kommungrupp januari 2026. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Enkäten skiljer på olika former av bostäder med särskild service

Boendeformer med särskild service enligt LSS och SoL finns i form av gruppbostad, servicebostad och särskilt anpassad bostad. Här följer en genomgång av de olika boendeformerna.

Flest anger brist på gruppbostäder

Gruppbostäder kan erbjudas personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad att det behöver finnas personal till hands hela tiden. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. En fast personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov inklusive fritidsintressen och kulturella intressen.

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 268 kommuner att det sammanlagt finns 18 000 gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning inom sina geografiska områden. Utav dem är 90 procent bostäder där kommunen själv är utförare och 10 procent av bostäderna köps in av kommunen genom exempelvis privata utförare. Ytterligare bostäder finns i de kommuner som inte har uppgett antal bostäder, vilket innebär att det faktiska antalet är större än 18 000.

Kommuner som uppger underskott, balans eller överskott på gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning. Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Frågan om hur kommunen bedömer utbudet av gruppbostäder ställdes annorlunda i enkäten för 2021 jämfört med tidigare år. Alternativet med ”överskott” fanns inte med som alternativ i enkäten för 2021, men är tillbaka igen från år 2022.

Gruppbostäder är den typ av bostäder för personer med funktionsnedsättning som flest kommuner uppger att det är brist på. Totalt uppger 112 kommuner att det är underskott på gruppbostäder, medan 152 kommuner uppger att de har balans. Antalet kommuner med balans har ökat lite de senaste fyra åren.

Några kommuner uppger dock att behovet är tillgodosett men på vissa existerande boenden är ”standarden relativt låg, vilket innebär att renoveringar eller nybyggnation är nödvändig för att upprätthålla ett tillräckligt boendebestånd”.

Vanligare med balans i beståndet av servicebostäder

Servicebostäder består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter varje persons behov och ligger oftast i samma eller kringliggande hus. Varje person ska erbjudas stöd dygnet runt i den egna lägenheten i den omfattning som hen behöver.

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 250 kommuner att det sammanlagt finns knappt 12 600 servicebostäder för personer med funktionsnedsättning inom sina geografiska områden. Utav dem är 95 procent bostäder där kommunen själv är utförare och fem procent av bostäderna köps in av kommunen genom exempelvis privata utförare. Ytterligare bostäder finns i de kommuner som inte har uppgett antal bostäder. Det innebär att det faktiska antalet är något högre än knappt 12 600.

Kommuner som uppger underskott eller balans på servicebostäder för personer med funktionsnedsättning. Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Frågan om hur kommunen bedömer utbudet av servicebostäder ställdes annorlunda i enkäten för 2021 jämfört med tidigare år. Alternativet med ”överskott” fanns inte med som alternativ i enkäten för 2021, men är tillbaka igen från år 2022.

Situationen med servicebostäder är inte riktigt lika besvärlig som för gruppbostäderna. Totalt 65 av de kommuner som har svarat på frågan uppger att de inte har tillräckligt många servicebostäder, medan 174 kommuner uppger att de har balans. Sedan flera år tillbaka har läget förbättrats lite för varje år.

Det generella underskottet på bostäder har betydelse för möjligheten att ordna servicebostäder och särskilt anpassade bostäder då de ofta ligger i det ordinarie bostadsbeståndet. Några kommuner uppger att gruppen har företräde till allmännyttans hyresrätter och samarbetar med allmännyttan för att få tillgång till servicebostäder.

Många kommuner har inte boendeformen särskilt anpassad bostad

En särskilt anpassad bostad är en egen bostad som den bostadssökande beviljas och som är anpassad till den boendes behov, och är anvisad av kommunen. Ingen fast bemanning ingår. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet eller kulturella aktiviteter.

Om en person behöver stöd och service i anslutning till boendet kan hen ansöka om andra insatser enligt LSS – till exempel personlig assistans och/eller ledsagarservice. Personen kan också ansöka om stöd i form av hemtjänst eller boendestöd enligt socialtjänstlagen.

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 75 kommuner att det sammanlagt finns cirka 550 lägenheter inom boendeformen särskilt anpassad bostad. Förra året var antalet cirka 970 lägenheter i 71 kommuner vilket innebär att antalet har minskat drastiskt.

Totalt 191 kommuner uppger att kommunen saknar särskilt anpassade bostäder. Det är 14 kommuner fler än förra året. Av de 88 kommuner som har boendeformen uppger 71 kommuner att de har balans i beståndet, medan 12 upplever att antalet bostäder är för få. Endast fem kommuner uppger överskott.

Av de 191 kommuner som saknar boendeformen anger några i kommentarerna att det inte finns behov av sådana lägenheter eller hänvisar till möjligheten att få bostadsanpassningsbidrag via kommunen. Flera kommuner uppger att beslut fattas först när behov uppstår, ofta i samverkan med det kommunala bostadsbolaget, och det handlar om relativt få personer. En annan kommentar är att ”de flesta nybyggnationer uppfyller kraven”, med tillräckligt stora badrum, breda dörrar och hissar.

Kommuner som uppger underskott, balans eller överskott på särskilt anpassade bostäder för personer med funktionsnedsättning 2020–2026. Frågan fanns inte med i 2021 års enkät. Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

De flesta kommuner planerar för ett lågt antal bostäder

Behovet av särskilda bostäder är fortfarande mycket stort i landet. Enligt enkäten kommer totalt 87 kommuner att påbörja sammanlagt knappt 1 650 bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning under åren 2026–2027. Det är knappt 150 bostäder fler än vad kommunerna uppgav som förväntat i förra årets enkät. Det är fem kommuner färre jämfört med förra året som planerar för nybyggnation, och de flesta planerar ett litet antal bostäder. I 39 kommuner utgörs det förväntade byggandet av 1–10 bostäder och 27 kommuner planerar att bygga mellan 11–20 bostäder. Endast sju kommuner planerar för fler än 40 bostäder, och merparten av dem är storstadskommuner.

Av bostäderna är det cirka 800 som har planerad byggstart år 2026, och cirka 800 som förväntas bli påbörjade under år 2027.

Kommunernas förväntningar på antalet påbörjade bostäder har historiskt varit högre än vad som faktiskt har påbörjats. Under de senaste åren har det varit än svårare för kommunerna att göra bedömningar av byggandet.

Antal bostäder som förväntas tillkomma för personer med funktionsnedsättning 2026–2027. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Stormalmö förväntas bygga flest särskilda bostäder per 1 000 invånare

Den kommungrupp där det förväntas byggas flest särskilda bostäder per 1 000 invånare under 2026–2027 är Stormalmö med 0,30 bostäder per 1 000 invånare. Där uppger cirka 60 procent av kommunerna att de har ett underskott på särskilda bostäder för personer med funktionsnedsättning.

Gruppen ”Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare” är den kommungrupp som har lägst procent underskott på bostäder jämfört med de andra kommungrupperna, 38 procent, vilket är sju procentenheter sämre jämfört med förra året. I den kommungruppen förväntas ett byggande på 0,17 bostäder per 1 000 invånare.