Följ upp arkitekturstrategin och de färdiga miljöerna
Redan när arkitekturstrategin tas fram är det lämpligt att du som arbetar med den funderar på hur och när strategin ska följas upp. Det gäller såväl innehållets relevans som hur strategin fungerar och används som verktyg i kommunens olika processer. För att skapa ett kontinuerligt lärande och en erfarenhetsåterföring som kan utveckla kommunens arbete med den gestaltade livsmiljön är det också viktigt att följa upp hur strategins målsättningar och ambitioner avspeglas i de färdiga miljöerna.
Du som håller i arbetet med en arkitekturstrategi behöver tänka på hur viktigt det är att strategin följs upp och att dess användbarhet och relevans ses över. Det kan vara lämpligt att redan när strategin tas fram formulera hur och när den ska följas upp och vilka metoder ni vill använda för att följa upp resultatet i den färdiga miljön. På så sätt får ni en tydligt uttalad politisk vilja att långsiktigt arbeta med strategin och utveckla kommunens processer kring frågan. Ni skapar även ett kontinuerligt lärande och en erfarenhetsåterföring som kan utveckla kommunens arbete med den gestaltade livsmiljön.
Uppföljning av strategi, process och färdig miljö
Vid en uppföljning kan ni behöva titta på hur arkitekturstrategin fungerar som verktyg och hur och när den används i olika processer och aktiviteter. Är arkitekturstrategins alla delar fortfarande relevanta eller finns behov av komplettering eller förtydligande? För att kunna få en bild av om strategin verkligen gör någon nytta, utifrån att den byggda miljön faktiskt blir bättre för människorna som bor och verkar där, behöver du också följa upp resultatet i den färdiga miljön.
Vid uppföljningen är det viktigt att samtala med de som använder strategin både inom kommunen och utifrån. Använd dig av befintliga forum och träffar för att underlätta det arbetet. Det är en styrka att kombinera detta med att besöka olika platser och se hur resultatet blev i verkligheten. I dag finns få metoder för uppföljning av de färdiga miljöerna. Men en känd metod som flera kommuner använder sig av är så kallade gåturer.
Metoden är en kvalitativ utvärderingsmetod, som går ut på att såväl den fysiska platsen som dokument granskas. Vandringar genom aktuella områden görs med olika grupper separat – boende, tjänstepersoner, byggbolag och politiker med flera. Dialogen sker med utgångspunkt i frågor om olika områdens funktion och upplevelse. Arbetet kan ligga till grund för att konkreta åtgärder genomförs och till ett ökat lärande inom organisationen. Gåturen som metod kan användas i många olika situationer och den kan lämpligen kombineras med andra dialog- och samverkansmetoder.
Boken ”Gåturer. Metoder för dialog och analys” av Suzanne de Laval ger stöd kring varför och hur man ska göra gåturer och vilka andra metoder som kan finnas.
Under ”Exempel”, som du hittar i menyn, kan du läsa mer om hur Uppsala kommun använder sig av metoden ”Gåturer”.
Här följer exempel på frågor som kan vara till hjälp vid en uppföljning av arkitekturstrategin:
- Är arkitekturstrategins alla delar fortfarande relevanta eller finns behov av komplettering eller förtydligande?
- Finns ett behov av att utveckla metodiken?
- Har nya frågor eller utmaningar uppkommit som ni behöver resonera och formulera er kring?
- Hur används arkitekturstrategin och hur agerar olika aktörer utifrån strategin?
- Hur agerar ni som kommun utifrån arkitekturstrategin, till exempel som beställare?
- Hur arbetar ni som kommun utifrån ett bredare arkitekturstrategiskt perspektiv för att främja utvecklingen av en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö?
- Finns ett behov av att utveckla processerna och samtalen kring arkitektur?
- Vilka involveras i diskussionerna och samtalen kring arkitektur? Har ni missat någon viktig part?
- Har ni tillgång till relevant kompetens i tillräcklig omfattning?
- Behöver ytterligare insatser göras som kräver politiskt beslut och ytterligare medel?
Det är en styrka att koppla denna diskussion till uppföljningen av de färdiga miljöerna. Det är viktigt att försöka se sambanden mellan de faktiska resultaten, både sådant som upplevs bra och mindre bra, och hur detta kan relateras till olika faktorer i planering- och byggprocessen men även förvaltandet.
Uppföljningen av arkitekturstrategin - del i den kontinuerliga översiktsplaneringen
När en arkitekturstrategi tas fram som ett tillägg till översiktsplanen innebär det att översiktsplanen ändras och att arkitekturstrategin blir en del av översiktsplanen. Då ingår strategins delar i den kontinuerliga uppföljningen som sker av översiktsplanen för att ta ställning till om översiktsplanen är aktuell och för att ta ställning till det fortsatt arbetet med översiktsplaneringen.
1 april 2020 trädde en lagändring i kraft som innebär att det införs nya bestämmelser om översiktsplanering enligt plan- och bygglagen. Bland annat ska kommunen senast 24 månader efter ett ordinarie val anta en planeringsstrategi i vilken kommunfullmäktige ska bedöma om översiktsplanen är aktuell och ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen. I stället för planeringsstrategi kan kommunen anta en ny översiktsplan. Genom lagändringarna poängteras betydelsen av en aktuell översiktsplan och en kontinuitet i översiktsplaneringen.
Om ni har tagit fram arkitekturstrategin som ett fristående dokument, som inte formellt har tagits fram och processats enligt plan- och bygglagen, PBL, rekommenderar vi att ni kopplar uppföljningen av strategin liksom av den byggda miljön till den kontinuerliga uppföljning som sker av översiktsplanen. Då får ni på ett naturligt sätt en gemensam diskussion kring hur strategin konkretiserar och bidrar till att förverkliga översiktsplanens ambitioner och mål. Arbetet med arkitekturstrategin följer också naturligt den process som redan finns etablerad kring den översiktliga planeringen.
Du kan läsa mer om processen kring en översiktsplan på Kunskapsbanken. Länk finns under "Relaterad information".