Vite

Vite är ett verkställighetsmedel som kan användas för att få någon att följa ett föreläggande eller ett förbud. Vite är ett penningbelopp som ska betalas om ett föreläggande eller förbud inte följs. I lagen om viten finns bestämmelser som är tillämpliga vid föreläggande och förbud enligt plan- och bygglagen, PBL.

Vilka förelägganden och förbud får förenas med vite

Byggnadsnämnden får förena följande förelägganden och förbud med vite:

  • åtgärdsföreläggande,
  • rättelseföreläggande,
  • rivningsföreläggande,
  • föreläggande för ökad trafiksäkerhet,
  • föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte längre används,
  • förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd, och
  • förbud mot användning av byggnadsverk.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 37 §

Byggnadsnämnden måste inte förena ett föreläggande och förbud med vite utan nämnden får ta ställning till behovet i varje enskilt fall. Om byggnadsnämnden har anledning att tro att ett föreläggande eller förbud kommer att följas, är det oftast inte nödvändigt att använda vite. I vissa fall så kan det dock vara lämpligt att använda vite och då kanske också i form av löpande vite. Det kan till exempel vara när ett föreläggande eller förbud riktas till någon som tidigare inte följt sådana eller byggnadsnämnden av andra skäl har anledning att tro att de inte kommer att följas.

Vitesföreläggande eller vitesförbud ska inte beslutas om mottagaren inte kan antas ha faktisk eller rättslig möjlighet att följa ett föreläggande eller förbud. Exempelvis har en konkursgäldenär inte ansetts ha rådighet över det som ingår i konkursboet och saknar därmed oftast möjlighet att följa ett föreläggande eller förbud. Det är också viktigt att ta hänsyn till om åtgärden på grund väderleksförhållanden är möjliga att utföra vid den tänkta tidpunkten eller om tiden måste flyttas fram, till exempel om det innebär markarbeten vid sträng vinter. (RÅ 2006 ref. 27)

Lag (1985:206) om viten 2 §

Vem får ta beslut om vite

Om ett föreläggande eller förbud förenas med vite får beslutanderätten inte delegeras. Detta innebär att en enskild tjänsteman inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste tas av byggnadsnämnden. Beslut om förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd samt förbud mot användning av byggnadsverk som förenas med vite får däremot delegeras till tjänsteman, eftersom det då ofta är bråttom med att ingripa.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 6 §

Vem ska vitet riktas till

Vitesföreläggande eller vitesförbud ska riktas till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer. Det är inte tillräckligt preciserat att endast ange exempelvis fastighetsägaren som mottagare utan namnet på den fysiska eller juridiska personen måste anges. (JO 1972 sid. 433)

Lag (1985:206) om viten 2 §

Om vitesföreläggande eller vitesförbud riktas till flera personer ska ett särskilt vitesbelopp fastställas för var och en av dem.

Lag (1985:206) om viten 3 §

Om ett föreläggande riktas till någon i egenskap av fastighetsägare, tomträttshavare eller ägare av en byggnad på så kallad ofri grund måste detta på något sätt framgå av föreläggandet. (jfr Didón m.fl. (okt 2015). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:37)

Vem eller vilka som vite får riktas mot framgår närmare av de olika bestämmelserna om ingripande i 11 kapitlet PBL.

Löpande vite

Ett föreläggande eller förbud kan också förenas med löpande vite. Det finns tre olika former av löpande vite. Löpande vite kan utgå med ett visst belopp varje:

  • tidsperiod, till exempel vecka, månad eller annan lämplig tidsperiod som föreläggandet inte har följts,
  • gång mottagaren inte uppfyller förpliktelsen om det är fråga om en återkommande förpliktelse, eller
  • gång en överträdelse sker när det är fråga om ett förbud.

Bestämmelser om detta finns i lagen om viten. Löpande vite får användas när det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Löpande vite gäller till skillnad mot vanligt vite mot ny fastighetsägare och andra mottagare.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 47 §

Lag (1985:206) om viten 4 §

Tidsperiodens längd bör enligt förarbetena bestämmas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Den bör inte göras kortare än att myndigheten verkligen hinner med att kontrollera om föreläggandet eller förbudet har följts. Följs inte föreläggandet eller förbudet bör myndigheten inte låta alltför lång tid gå innan saken förs vidare till domstol. Det sammanlagda beloppet kan annars bli orimligt stort och kan behöva sättas ned, vilket inte bidrar till att upprätthålla vitets syften. Det är viktigt att prövningen av vitets uttagande och eventuella indrivande går snabbt. (jfr prop. 1984/85:96 sid 50)

Utformning

Det är viktigt att vitesföreläggande eller vitesförbud utformas så att det tydligt framgår vad som ska göras eller vad som är förbjudet att göra. Uttryck som kan anses alltför oprecisa är till exempel:

  • ta bort all inredning avsedd för bostadsändamål,
  • vidta erforderliga åtgärder,
  • ha iordningsställt tomten,
  • forsla bort alla skrotbilar, eller
  • ta bort annat material som inte används.

Beslutet ska utformas så att det tydligt framgår vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist en åtgärd ska vidtas eller ett förbud gäller.

Lag (1985:206) om viten 2 §

Det är viktigt att det tydligt framgår var, det vill säga på vilken plats, föreläggandet eller förbudet gäller. Det är lämpligt att ange vilket objekt som beslutet gäller, till exempel fastighet, byggnadsverk eller något annat objekt. Om det gäller till exempel uppstädning av en nerskräpad tomt kan det underlätta att till beslutet bifoga en bild på det som ska tas bort från tomten.

Vitesföreläggande eller vitesförbud ska om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt, motiveras så att det tydligt framgår varför byggnadsnämnden anser att vite är lämpligt, varför det ska riktas mot just den personen, varför angivna tidsfrister bestämts, varför visst vitesbelopp bestämts, hur eventuella invändningar från mottagaren bedömts, vilket lagstöd som det grundar sig på, med mera.

Förvaltningslag (2017:900) 32 §

Belopp

Vitesföreläggande eller vitesförbud ska fastställas till ett belopp i pengar. När vitesbeloppet ska fastställas ska hänsyn tas till vad som är känt om de ekonomiska förhållandena hos den som föreläggandet eller förbudet riktas till och omständigheterna i övrigt. Sådana omständigheter som kan ha betydelse är värdet av det som föreläggandet avser och av samhällsintresset av att föreläggandet följs. Övriga omständigheter kan också vara om mottagaren inte har följt tidigare förelägganden eller förbud. Beloppet ska fastställas så att det kan antas förmå personen att följa det föreläggande eller förbud som är förenat med vitet. (jfr prop. 1984/85:96 sid 49)

Lag (1985:206) om viten 3 §

I förarbetena till lagen om viten anges att vite bör bestämmas så att beloppet inte understiger kostnaden för den förelagda åtgärden eller den vinst eller den besparing som en mottagare normalt kan göra genom att inte uppfylla föreläggandet. (jfr prop. 1984/85:96 sid 49)

Vitesföreläggande eller vitesförbud ska fastställas till ett särskilt belopp för var och en av dem som ett vitesföreläggande eller vitesförbud riktar sig till. Det är inte möjligt att besluta om solidariskt vite.

Lag (1985:206) om viten 3 §

Laga kraft

Vitesföreläggande eller vitesförbud får inte beslutas förrän ett tidigare vitesbeslut mot mottagaren i samma sak har vunnit laga kraft. Detta innebär exempelvis att byggnadsnämnden inte kan besluta om ett nytt föreläggande i de fall ett tidigare beslut om föreläggande som gäller samma förseelse har överklagats och inte vunnit laga kraft.

Lag (1985:206) om viten 2 §

Delgivning

Vitesföreläggande eller vitesförbud ska delges mottagaren i enlighet med bestämmelserna i delgivningslagen. Av en dom från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, framgår att kravet på delgivning vid ändring av vitesföreläggande däremot inte gäller om vitesföreläggandet endast ändras på så sätt att tiden för fullgörande flyttas fram, vilket dessutom är till fördel för den förelagde. (MÖD 2013-02-27, mål nr P 7703-12)

Lag (1985:206) om viten 2 §

Utdömande av vite

Om mottagaren inte följer ett vitesföreläggande eller vitesförbud ska byggnadsnämnden ansöka hos mark- och miljödomstolen om utdömande av vitet. Byggnadsnämnden måste bifoga bevis om att vitesföreläggandet eller vitesförbudet inte följts. Byggnadsnämndens ansökan om utdömande av vite måste delges mottagaren inom två år från det att förutsättningarna för att göra en sådan ansökan har uppstått.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 37 §

Lag (1985:206) om viten 6 §

Lag (1985:206) om viten 9 §

Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar 5 kap 1 §

Lag (1996:242) om domstolsärenden 6 §

Om ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse får inte vitet dömas ut. Detta beror på att vite är ett påtryckningsmedel och inte ett straff.

Lag (1985:206) om viten 9 §

När vitet ska dömas ut är det bara tiden efter att byggnadsnämnden har delgivit mottagaren föreläggandet eller förbudet som är relevant. Vite kan alltså bara dömas ut för förseelser som har skett efter delgivningen. Domstolen ska också bortse från den tid då mottagaren inte längre äger det som föreläggandet eller förbudet avser. Mottagaren kan därför inte bli skyldig att betala vitet för en överträdelse som gjorts efter överlåtelsen. (RÅ 1996 ref. 21)

Vitet kan inte dömas ut överhuvudtaget om föreläggandet eller förbudet återkallats av byggnadsnämnden. (RÅ 2002 ref. 39)

Av allmänna förvaltningsrättsliga principer följer att framställningar från en myndighet till en annan myndighet som huvudregel inte kan överklagas. En kommunal nämnds beslut att i domstol ansöka om utdömande av vite anses enligt denna princip inte kunna överklagas. Detsamma bör enligt MÖD gälla ett beslut att återkalla en talan i domstol om utdömande av vite. En anmälare anses därmed inte ha rätt att överklaga en byggnadsnämnds återkallelse av ansökan om utdömande av vite. (MÖD 2015-07-03, mål nr P 5258-15)

Förvaltningslag (2017:900) 41-42 §§

Om löpande vite använts ska domstolen bortse från överträdelser som skett efter att byggnadsnämnden lämnat in en ansökan om att vitet ska dömas ut. (RÅ 1992 ref. 84)

Nedsättning av vite

Domstolen får sätta ned, det vill säga jämka, vitet om det finns särskilda skäl.

Lag (1985:206) om viten 9 §

Förbud mot vite och byggsanktionsavgift för samma överträdelse

Byggsanktionsavgift ska inte tas ut om vite har dömts ut för samma överträdelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 55 §

Normalt sett ska byggnadsnämnden besluta om att ta ut byggsanktionsavgift innan nämnden tar ställning till om den ska begära att ett vite för samma överträdelse döms ut. Då blir det med hänsyn till denna bestämmelse inte aktuellt att begära att vitet döms ut. Att byggnadsnämnden ska ta ställning till byggsanktionsavgift först beror på att en sådan alltid ska tas ut medan ett föreläggande eller förbud får förenas med vite.

I detta sammanhang är det viktigt att betona att förbudet mot att ta ut byggsanktionsavgift och vite gäller under förutsättning att det är fråga om samma överträdelse. Den grundläggande principen är att den som begått en överträdelse inte ska bestraffas mer än en gång för samma sak. Frågan om vad som utgör samma överträdelse när det gäller sanktionsavgift och vite har belysts i ett avgörande från MÖD. I målet hade byggnadsnämnden först tagit ut byggsanktionsavgift för att ha påbörjat byggnadsarbeten utan startbesked. Samtidigt hade nämnden begärt utdömande av vite för att byggherren inte hade följt ett vitesföreläggande om att ta bort det som påbörjats. Enligt domstolen utgjorde detta två separata överträdelser och det fanns därmed inget hinder att döma ut vitet. (MÖD 2014-06-05 mål nr P 11322–13)

Föreläggande att lämna viss uppgift

Om byggnadsverket byter ägare kan byggnadsnämnden med stöd av en bestämmelse i lagen om viten förelägga den tidigare ägaren att lämna nämnden uppgift om den nya ägarens eller innehavarens namn och adress. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Lag (1985:206) om viten 5 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej