Vite
Vite är ett verkställighetsmedel som kan användas för att få någon att följa ett föreläggande eller ett förbud. Vite är ett penningbelopp som ska betalas om ett föreläggande eller förbud inte följs. I lagen om viten finns bestämmelser som är tillämpliga vid föreläggande och förbud enligt plan- och bygglagen, PBL.
Vilka förelägganden och förbud får förenas med vite
Byggnadsnämnden får förena följande förelägganden och förbud med vite:
- åtgärdsföreläggande,
- rättelseföreläggande,
- rivningsföreläggande,
- föreläggande för ökad trafiksäkerhet,
- föreläggande om stängsel kring byggnadsverk,
- förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd, och
- förbud mot användning av byggnadsverk.
37 §
Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30,
31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.
Vitet får inte förvandlas till fängelse.
Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2022:1122) .
Byggnadsnämnden måste inte förena ett föreläggande och förbud med vite utan nämnden får ta ställning till behovet i varje enskilt fall. Om byggnadsnämnden har anledning att tro att ett föreläggande eller förbud kommer att följas, är det oftast inte nödvändigt att använda vite. I vissa fall så kan det dock vara lämpligt att använda vite och då kanske också i form av löpande vite. Det kan till exempel vara när ett föreläggande eller förbud riktas till någon som tidigare inte följt sådana eller byggnadsnämnden av andra skäl har anledning att tro att de inte kommer att följas.
Vitesföreläggande eller vitesförbud ska inte beslutas om mottagaren inte kan antas ha faktisk eller rättslig möjlighet att följa ett föreläggande eller förbud. Exempelvis har en konkursgäldenär inte ansetts ha rådighet över det som ingår i konkursboet och saknar därmed oftast möjlighet att följa ett föreläggande eller förbud. Detsamma har ansetts gälla om det pågår en äganderättstvist i ett företag. Det är också viktigt att ta hänsyn till om åtgärden på grund väderleksförhållanden är möjliga att utföra vid den tänkta tidpunkten eller om tiden måste flyttas fram, till exempel om det innebär markarbeten vid sträng vinter. (RÅ 2006 ref. 27 och MÖD 2018-12-13 mål nr P 9835–17)
Mål: P 9835–17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
2 §
Ett vitesföreläggande skall vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). Om föreläggandet innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, skall det av föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden skall vidtas.
Vite får inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet.
När vite har förelagts, får nytt vite mot adressaten i samma sak inte föreläggas förrän det tidigare föreläggandet har vunnit laga kraft.
Ett vitesföreläggande skall delges adressaten.
Vem får ta beslut om vite
Om ett föreläggande eller förbud förenas med vite får beslutanderätten inte delegeras. Detta innebär att en enskild tjänsteman inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste tas av byggnadsnämnden. Beslut om förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd samt förbud mot användning av byggnadsverk som förenas med vite får däremot delegeras till tjänsteman, eftersom det då ofta är bråttom med att ingripa.
6 §
Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § och 9 kap. 30 § och 37 § andra stycket kommunallagen
(2017:725) får, utöver det som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen, inte omfatta befogenhet att
1. avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30-32 §§ och 33 § 1 besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite,
3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller
4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap. Lag (2018:578) .
Vem ska vitet riktas till
Vitesföreläggande eller vitesförbud ska riktas till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer. Det är inte tillräckligt preciserat att endast ange exempelvis fastighetsägaren som mottagare utan namnet på den fysiska eller juridiska personen måste anges. (JO 1972 sid. 433 och RÅ 1995 ref 40.)
2 §
Ett vitesföreläggande skall vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). Om föreläggandet innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, skall det av föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden skall vidtas.
Vite får inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet.
När vite har förelagts, får nytt vite mot adressaten i samma sak inte föreläggas förrän det tidigare föreläggandet har vunnit laga kraft.
Ett vitesföreläggande skall delges adressaten.
Om vitesföreläggande eller vitesförbud riktas till flera personer ska ett särskilt vitesbelopp fastställas för var och en av dem.
3 §
När vite föreläggs, skall det fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att följa det föreläggande som är förenat med vitet. Vitet skall fastställas till ett bestämt belopp, om annat inte följer av 4 §. Om vite föreläggs flera personer gemensamt, skall ett särskilt belopp fastställas för var och en av dem.
Om ett föreläggande riktas till någon i egenskap av fastighetsägare, tomträttshavare eller ägare av en byggnad på så kallad ofri grund måste detta på något sätt framgå av föreläggandet. (jfr Didón m.fl. (okt 2015). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:37)
Vem eller vilka som vite får riktas mot framgår närmare av de olika bestämmelserna om ingripande i 11 kapitlet PBL.
Löpande vite
Ett föreläggande eller förbud kan också förenas med löpande vite. Det finns tre olika former av löpande vite. Löpande vite kan utgå med ett visst belopp varje:
- tidsperiod, till exempel vecka, månad eller annan lämplig tidsperiod som föreläggandet inte har följts,
- gång mottagaren inte uppfyller förpliktelsen om det är fråga om en återkommande förpliktelse, eller
- gång en överträdelse sker när det är fråga om ett förbud.
Bestämmelser om detta finns i lagen om viten. Löpande vite får användas när det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Löpande vite gäller till skillnad mot vanligt vite mot ny fastighetsägare och andra mottagare.
47 §
Om ett föreläggande eller förbud i ett fall som avses i 46 § har förenats med löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten och ägarbytet har skett genom köp, byte eller gåva, gäller vitet mot den nya ägaren räknat från och med den första tidsperiod som börjar löpa efter äganderättsövergången under förutsättning att vitesföreläggandet dessförinnan har antecknats enligt 41 §.
4 §
Om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna, får vite föreläggas som löpande vite. Vitet bestäms då till ett visst belopp för varje tidsperiod av viss längd under vilken föreläggandet inte har följts eller, om föreläggandet avser en återkommande förpliktelse, för varje gång adressaten underlåter att fullgöra denna.
Om vitesföreläggandet innefattar ett förbud eller någon liknande föreskrift eller det annars är lämpligt, kan i stället bestämmas att vitet skall betalas för varje gång föreskriften överträds.
Löpande vite får inte tillämpas, om det av någon särskild föreskrift följer att vitet inte får överstiga ett visst högsta belopp.
Tidsperiodens längd bör enligt förarbetena bestämmas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Den bör inte göras kortare än att myndigheten verkligen hinner med att kontrollera om föreläggandet eller förbudet har följts. Följs inte föreläggandet eller förbudet bör myndigheten inte låta alltför lång tid gå innan saken förs vidare till domstol. Det sammanlagda beloppet kan annars bli orimligt stort och kan behöva sättas ned, vilket inte bidrar till att upprätthålla vitets syften. Det är viktigt att prövningen av vitets uttagande och eventuella indrivande går snabbt (jämför propositionen 1984/85:96 sidan 50).
Med förslag till lag om viten m.m., prop. 1984/85:96 (på Sveriges riksdags webbplats)
Utformning
Det är viktigt att vitesföreläggande eller vitesförbud utformas så att det tydligt framgår vad som ska göras eller vad som är förbjudet att göra. Uttryck som kan anses alltför oprecisa är till exempel:
- ta bort all inredning avsedd för bostadsändamål,
- vidta erforderliga åtgärder,
- ha iordningsställt tomten,
- forsla bort alla skrotbilar, eller