På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Vattenförsörjning

Granskad: 

Denna sida handlar om vattenförsörjning. Sidan presenteras inom översiktsplanering vid kust och hav, men vägledningen är generellt användbar även för övriga områden.

Tillgång till vatten är en avgörande faktor för utveckling av bebyggelse, boende och olika näringsverksamheter. För en trygg vattenförsörjning behöver både vattentillgång, vattenkvalitet och påverkansrisker från markanvändning beaktas i den fysiska planeringen.

Att tänka på i översiktsplaneringen
  • Vattenförsörjning i översiktsplaneringen handlar om att dels säkerställa framtida tillgång till vatten, dels säkerställa att tillräcklig hänsyn tas för att skydda vattenresurser.
  • Det är viktigt att få överblick av vilka dricksvattenresurser som finns tillgängliga och hur stort vattenbehov befintliga användare har, med såväl kommunal som enskild vattenförsörjning.
  • Klimatets inverkan på framtida vattentillgång, vattenkvalitet, föroreningsrisker och vattenbehov behöver beaktas i översiktsplaneringen. Vattentillgången måste vara tillräcklig vid de mest kritiska förhållanden som förväntas, med hänsyn till både tillgång och behov.
  • Översiktsplaneringen underlättas väsentligt om kommunen har tagit fram en kommunal vattenförsörjningsplan eller VA-plan.
  • Samtliga dricksvattenresurser som pekats ut i såväl regional som kommunal vattenförsörjningsplan behöver behandlas.
  • Vid översiktsplanering krävs hänsyn till påverkansrisker för värdefulla dricksvattenresurser. Även små dricksvattenresurser kan vara mycket värdefulla i områden utanför det kommunala dricksvattennätet.
  • Möjligheter till vattenförsörjning behöver analyseras tidigt i planeringsprocessen i samarbete med aktören som har ansvar för kommunal vattenförsörjning.
  • Det krävs särskild varsamhet vid planläggning i anslutning till vattentäkter, oavsett om det finns vattenskyddsområde eller om det saknas.
  • För områden utan kommunal vattenförsörjning är det ofta lämpligt att utreda hur högt befolkningstryck det finns utrymme för med hänsyn till lokal grundvattentillgång.
  • Ökat uttag av grundvatten i kustnära områden kan ge problem med saltvatteninträngning i grundvattnet.
  • Överväg eventuellt behov av att planlägga område för avsaltningsanläggning av havsvatten.
  • Mellankommunala samarbeten kring vattenförsörjning kan vara mycket fördelaktigt, särskilt i kustområden.
  • Informationssäkerhet – kommunens ansvariga för informationssäkerhetsfrågor behöver involveras i tidigt skede.

Vattenförsörjning är en grundförutsättning

Tillgång till vatten är en avgörande faktor för utveckling av bebyggelse, boende och olika näringsverksamheter. Utöver dricksvatten för hushåll kan det finnas andra aktörer med stort behov av sötvatten för exempelvis industriprocesser, jordbruksbevattning eller djurhållning.

Vattenförsörjning är ett allmänt intresse enligt plan- och bygglagen. Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat möjligheter att ordna vattenförsörjning och avlopp, samt möjligheter att förebygga vattenföroreningar.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .


Ökat fokus på vattenförsörjning vid översiktsplanering

Boverket har analyserat lägesbild, behov och möjligheter att bidra till en långsiktigt trygg vattenförsörjning genom insatser vid fysisk planering. Det är tydligt att hushållningen med mark- och vattenområden behöver utvecklas. Vid översiktsplanering behövs ökat fokus på dricksvattenförsörjning, både avseende vattentillgång, föroreningsrisker och effekter av förändrat klimat. Vid exploatering inom påverkanskänsliga områden är dagvattenhanteringen en nyckelfråga. För mer information se rapporten Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning - behov och möjligheter

Informationssäkerhet

Informationssäkerhet är en viktig fråga kopplad till vattenförsörjning. Kartor över vattentäkter, vattenverk och distributionsanläggningar, teknisk driftinformation eller information om sårbarhet kan vara känslig att sammanställa beroende på omfattning, innehåll och detaljeringsgrad. I detta sammanhang finns motstående intressen mellan god informationssäkerhet och behovet av att förmedla information om risker för dricksvattenförsörjningen som behöver beaktas i den fysiska planeringen.

Kommunens informationssäkerhetsansvariga behöver involveras i inledningsskedet för bedömning av hur information om vattenförsörjningen hanteras på lämpligt sätt i översiktsplanerarbetet.

Stöd av kommunens ansvariga för vattenförsörjning

Vid planering av utbyggnad behöver möjligheterna till vattenförsörjning analyseras i tidigt skede, med stöd av kommunens huvudman för vattenförsörjning. Är det lämpligt att ansluta till det kommunala vattennätet? Om inte, finns lokala vattenresurser med tillräcklig kapacitet för enskild vattenförsörjning? För att underlätta översiktsplanarbetet är en kommunal vattenförsörjningsplan eller VA-plan till mycket god hjälp.

Mellankommunalt samarbete kan vara mycket fördelaktigt för att lösa vattenförsörjningen, särskilt i kustområden. Tillvarata möjligheten att använda gemensam vattentäkt och beakta grannkommunens vattentäkter och ledningsnät i planeringen.

Regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner

Regionala vattenförsörjningsplaner finns eller är under framtagande i större delen av landet. I dessa planer utpekas dricksvattenresurser som bedöms viktiga för att trygga den långsiktiga dricksvattenförsörjningen ur regionalt perspektiv. Flera kommuner har tagit fram kommunala vattenförsörjningsplaner eller VA-planer som redovisar vilka dricksvattenresurser som bedöms viktiga ur kommunalt perspektiv. Där ingår ofta flera mindre vattenresurser som är värdefulla för såväl kommunal som enskild dricksvattenförsörjning i kommunen.

Vissa av de regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner som tidigare tagits fram behandlar enbart kommunal vattenförsörjning. Då kan bilden av vattenbehov i planområdet behöva breddas så att samtiga intressenters behov beaktas i den fysiska planeringen. Enskild vattenförsörjning för såväl hushåll, industri, jordbruk och djurhållning behöver beaktas, se rubiker nedan om tillgångar och behov, påverkansrisker och enskild dricksvattenförsörjning.

Användning av vattenförsörjningsplaner i översiktsplanering

Samtliga dricksvattenresurser och infiltrationsområden för konstgjord grundvattenbildning som utpekats i regional eller kommunal vattenförsörjningsplan behöver behandlas vid översiktsplaneringen. Påverkanskänsliga områden i anslutning till utpekade dricksvattenresurser och infiltrationsområden behöver analyseras. Påverkanskänslighet och hänsynsbehov kan variera mellan olika dricksvattenresurser beroende på geologiska och hydrologiska förutsättningar. På SGU:s webbplats finns mer information om grundvattnets sårbarhet. Se länk under rubriken planeringsunderlag.

Som stöd för efterkommande planläggning behövs tydliga ställningstaganden om vilken typ av markanvändning som är förenlig med dricksvattenintresset inom utpekade områden. Det behöver också framgå vilka hänsyn och försiktighetsmått som krävs i områden där exploatering accepteras.

Tillgångar och behov

Det är viktigt att få överblick av dels vilka dricksvattenresurser som finns tillgängliga i planområdet med omnejd, dels hur stort vattenbehov befintliga användare har. Behoven för både hushåll, industri, jordbruk och övrigt behöver beaktas. Den kommunala vattenförsörjningen utgör oftast en mindre andel av den totala vattenförsörjningen inom kommunen. Klimatets inverkan på framtida vattentillgång och vattenkvalitet behöver beaktas.

Vid planering av utbyggnad behöver kommunen överväga om det finns möjlighet att utnyttja det kommunala dricksvattennätet, med hänsyn till kapacitet för ökat vattenuttag och avstånd till det befintliga VA-nätet. Vattentillgången måste vara tillräcklig vid de mest kritiska förhållanden som förväntas med hänsyn till både tillgång och behov. I vissa områden finns stora säsongsvariationer i vattenbehov. Perioder med låg vattentillgång och hög vattenanvändning behöver särskilt beaktas.

I kustnära områden med fritidshusbebyggelse finns ofta intresse av att bygga fler bostäder, vilket ökar behovet av dricksvatten. Över tid sker generellt också en utveckling mot högre standard i befintliga fritidshusboenden med installation av till exempel tvätt- och diskmaskin. Med högre boendestandard öppnas möjlighet för övergång mot användning som permanentboende. I många kustnära områden leder detta till att vattenbehovet för befintlig bebyggelse successivt ökar.

Vattenförbrukning för hushåll

Vid översiktsplanering är det lämpligt att identifiera och redovisa eventuella områden där det bedöms olämpligt att öka vattenuttaget från den lokala dricksvattenresursen, samt områden där det behövs ytterligare utredning för att avgöra om det går att öka vattenuttaget utan risk att orsaka problem med vattenkvalitet eller vattentillgång. Långsiktiga effekter av klimatförändringar behöver beaktas i bedömningen.

Påverkansrisker

I översiktsplaneringen är det viktigt att beakta påverkansrisker för de lokala dricksvattenresurserna och deras sårbarhet för förorening. Sårbarheten varierar beroende på markens egenskaper i tillrinningsområdet till dricksvattenresurserna. Påverkansrisken varierar med olika typer av markanvändning. Bebyggelse ger till exempel upphov till avlopp och dagvatten som kan förorena en dricksvattenresurs. Föroreningar kan också uppkomma till följd av olika typer av olyckor, som exempelvis trafikolyckor med bränsleutsläpp eller vid brand. I områden utanför det kommunala VA-nätet kan enskilda avlopp förorena grundvattnet med bland annat bakterier.

Klimatets påverkan på vattenkvalitet och framtida risker för föroreningsspridning till vattentäkter måste beaktas. Risker för översvämning som kan leda till föroreningsspridning kan behöva kartläggas.

I områden där grundvattentillgången är begränsad ger infiltration av dagvatten ett viktigt bidrag till grundvattenbildningen. I sådana områden är det inte lämpligt att leda bort dagvatten för att undvika förorening, eftersom det skulle leda till minskad grundvattenbildning. Här kan istället behövas särskilda åtgärder för dagvattenrening före infiltration.

Strategi, policy eller riktlinjer för dagvattenhantering

I de fall kommunen har antagit en strategi, policy eller riktlinjer som behandlar dagvattenhantering eller andra påverkansaspekter är det lämpligt att dokumentens övergripande innebörd presenteras i översiktsplanen.

Vattenskyddsområden

För att skydda viktiga vattenresurser mot föroreningsrisker kan länsstyrelsen eller kommunen besluta om vattenskyddsområden med särskilda föreskrifter. En stor andel av Sveriges kommunala dricksvattentäkter saknar vattenskyddsområden eller har gamla vattenskyddsområden som behöver revideras för att ge gott skydd. Skyddsföreskrifterna är utformade med hänsyn till den riskbild som förutsågs när vattenskyddsområdet inrättades, utifrån dåvarande kunskapsläge.

Detta innebär att det krävs särskild varsamhet vid planläggning i anslutning till vattentäkter, både där vattenskyddsområde finns och där det saknas. Eventuella vattentäkter som saknar vattenskyddsområden behöver identifieras. Inom befintliga vattenskyddsområden räcker det inte alltid att följa skyddsföreskrifterna för att säkerställa tillräcklig hänsyn till de olika påverkansrisker som en plan kan medföra. Det behövs tidig dialog med kommunens VA-ansvariga aktör för att på ett bra sätt kunna beakta hänsynsbehov i anslutning till vattentäkter och vattenskyddsområden.

För att trygga den långsiktiga dricksvattenförsörjningen är det viktigt att kommunen arbetar för att alla kommunala vattentäkter förses med aktuella vattenskyddsområden. Läs mer om vattenskyddsområden på Havs- och vattenmyndighetens webbplats, se länk under relaterad information.

Riksintresse för områden för dricksvattenanläggningar

I Sverige finns 28 utpekade riksintresseområden för dricksvattenanläggningar som beslutats enligt miljöbalken.

8 §
  Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.

Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Till varje utpekat område finns en värdebeskrivning för anläggningen med information om motiv till utpekandet, markanspråk, åtgärder som kan försvåra nyttjandet av anläggningen samt en beskrivning av den vattentäkt som är knuten till anläggningen och de risker och hot som kan påverka vattentäkten. Länsstyrelsen i respektive län kan ge närmare information om värdebeskrivningen för utpekade områden. Läs mer om riksintresse för områden för dricksvattenanläggningar på Havs- och vattenmyndighetens webbplats. Se länk under rubriken planeringsunderlag.

Planeringsbehov för enskild vattenförsörjning

Om vattenförsörjningen inte ansluts till kommunala ledningsnätet utan behöver lösas med enskild vattenförsörjning krävs en mer ingående analys.

Vattenbehoven för alla bostäder och verksamheter i området behöver beaktas. Vid bedömningen behövs ett långsiktigt perspektiv som även tar hänsyn till hur klimatförändringar kan påverka både vattentillgång, vattenkvalitet och behov. Eventuella naturligt orsakade kvalitetsproblem i grundvattnet kopplat till skadliga ämnen i berggrund och jordlager behöver också beaktas.


Kommunens skyldighet att ordna kommunalt vatten

Om det uppstår problem med vattentillgång eller vattenkvalitet i områden med bostäder med enskild vattenförsörjning kan kommunen bli skyldig att ordna kommunalt vatten.

6 §
  Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
   1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
   2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-
anläggning.

Om de lokala vattenresurserna skulle bli oanvändbara till dricksvatten kan det bli väldigt kostsamt att ordna alternativa lösningar. I områden med enskild vattenförsörjning kan även små dricksvattenresurser vara mycket värdefulla.

En vanlig orsak till problem med vattentillgång eller vattenkvalitet är att det byggts för många bostäder på för liten yta. Om vattenbehovet är större än den lokala vattentillgången uppstår vattenbrist. Kvalitetsproblem kan ofta bero på avloppspåverkan från någon grannfastighet. För dricksvattenbrunnar i kustnära områden finns risk för kvalitetsproblem till följd av saltvatteninträngning i grundvattnet.

Saltvatteninträngning i grundvattnet

I översiktsplanen är ofta lämpligt att utreda hur högt befolkningstryck det finns utrymme för med hänsyn till lokal grundvattentillgång. En kartläggning av lokal grundvattentillgång ger stöd för bedömning av möjligheten att ordna enskild vattenförsörjning vid förhandsbesked eller bygglov. En arbetsmetod beskrivs i SGU:s rapport 2019:09, se länk i relaterad information. Metoden vidareutvecklas av SGU under år 2020.

Planering för avsaltning av havsvatten

I vissa kustområden där det är svårt att lösa vattenförsörjningen kan avsaltning av havsvatten vara en möjlighet. Avsaltning är en energikrävande och relativt kostsam metod för dricksvattenframställning. Vid planering av kust- och havsområdet är det lämpligt att överväga om avsaltning av havsvatten kan behövas i framtiden.

Översiktsplanen kan ange lämplig lokalisering för vattenintag och tillhörande anläggning. Havsvatten som används för avsaltning bör vara så rent och så kallt som möjligt - vattenintaget lokaliseras med fördel till områden där vattnet håller relativt god kvalitet och med vattendjup som ger låg och jämn temperatur. Vid bedömning av lämplig lokalisering behöver även miljöpåverkan från avsaltningsanläggningen beaktas, bland annat i form av utsläpp av salt som restprodukt.

Veta mer?

Här hittar du exempel på mål, planer och program samt planeringsunderlag som berör dricksvattenförsörjning. Länkarna nedan går till andra webbplatser.

Exempel på mål, planer och program

Agenda 2030 med fokus på Mål 6: Rent vatten och sanitet
Miljömålssystemet

Planeringsunderlag

Exempel på nationella och regionala planeringsunderlag
Regional vattenförsörjningsplan
Regional utvecklingsstrategi
Regionplan
Grundvattnets sårbarhet (SGU)
Enskilda brunnar (SGU)
Bedömning av risk för saltvatteninträngning (SGU)
Grundvattenbildning och grundvattentillgång i Sverige (SGU)
VISS Vattenkartan (Länsstyrelserna)
Vägledning regional vattenförsörjningsplanering (HaV)
Vägledning för kommunal VA-planering (HaV)
Riksintresse för områden för dricksvattenanläggningar (HaV)
Kaskad - handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning (Livsmedelsverket)

Exempel på kommunala planeringsunderlag
Kommunal vattenförsörjningsplan eller VA-plan

Roller och ansvar

Kommunen

Kommunen har ansvar för vattenförsörjningen inom befintlig och blivande samlad bebyggelse. Huvudman för dricksvattenproduktionen är vanligtvis den tekniska förvaltningen i kommunen. De har ansvar för att dricksvattenverken och dricksvattnet uppfyller de kvalitetskrav som gäller. Huvudmannen ansvarar även för att vattenskyddsområden inrättas för kommunala vattentäkter. Den kommunala miljönämnden har kontrollansvar för dricksvattenanläggningar och har tillsynsansvar för vissa miljöfarliga verksamheter. Nämnden är prövningsmyndighet i frågor om tillstånd till exempel tillstånd för hantering av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden.

Havs- och vattenmyndigheten

Vägleder om framtagande och utformning av vattenskyddsområden och pekar ut anspråk om riksintressen för områden för dricksvattenanläggningar.

Sveriges geologiska undersökning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har ett särskilt ansvar för det nationella miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. De kartlägger grundvattenförekomster, bedömer uttagsmöjlighet och förekomstens sårbarhet för föroreningar.

Vattenmyndigheterna

Vattenmyndigheterna har det övergripande ansvaret för att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. De sammanställer statusbedömningar för grund- och ytvattenförekomster, där dricksvattenresurser igår och beslutar om miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för att normerna ska uppnås.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket samordnar dricksvattenfrågorna ur ett klimatanpassnings- och beredskapsperspektiv. De föreskriver om dricksvattenkvalitet för allmän dricksvattenförsörjning så kallat kommunalt vatten och ger ut allmänna råd om dricksvattenkvalitet för enskild vattenförsörjning till exempel hushåll med egen brunn.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna kan besluta om att inrätta vattenskyddsområden och är tillsynsmyndighet över större vattentäkter och vissa miljöfarliga verksamheter. Länsstyrelsen kan också utarbeta en regional vattenförsörjningsplan.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen