Höjd på byggnadsverk
Bestämmelser om höjd på byggnadsverk används för att reglera höjd på byggnadsverk.
Bestämmelser om höjd på byggnadsverk
Med bestämmelser om höjd på byggnadsverk kan kommunen på kvartersmark reglera höjd på byggnadsverk på olika sätt. En bestämmelse om nockhöjd reglerar höjd upp till takkonstruktionens högsta del på en byggnad, medan totalhöjd reglerar höjden upp till den högsta punkten på en byggnad eller en annan anläggning än byggnad. Vilken typ av höjd som är lämpligast att använda beror på syftet med regleringen i relation till typ av bebyggelse, byggnadsverkets utformning och markens topografi.
4 § Bestämmelser om höjd på byggnadsverk ska tillämpas på kvartersmark för att reglera höjd på byggnadsverk.
Tabell 7.3 Höjd på byggnadsverk
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Det kan finnas olika motiv till att kommunen vill reglera höjd på byggnadsverk. Ett motiv kan vara att kommunen vill bestämma utformningen av byggnadsverket. Att reglera höjd med avseende på utformning kan handla om den inverkan som till exempel en byggnads höjd och volym får på upplevelsen av den byggda miljön, som att skapa ett vackert gaturum eller att bevara en viss utsikt. Reglering av höjd på byggnader kan även göras för att ta tillvara dagsljus, till exempel genom att säkra ljusinsläpp på gårdar, in i byggnader eller ner på gatan.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .
Ett annat motiv kan vara att styra omfattningen på det som får byggas. Höjdbestämmelser begränsar tillsammans med andra planbestämmelser bebyggandets omfattning, alltså byggrätten. Storleken på byggrätten avgörs av vad som är lämpligt på platsen utifrån hur mycket infrastrukturen, som till exempel gator, va-system och offentlig service klarar av men också utifrån kommunens mål för bebyggelseutvecklingen.
11 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
2. byggnaders användning, och
3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.
Skälet till att höjden på byggnadsverk regleras ska anges och motiveras i planbeskrivningen. I planbeskrivningen kan också mer utförliga förklaringar och exempel finnas, exempelvis illustrationer som anger hur många våningar som kan antas rymmas inom den reglerade höjden.
3 § I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen ska göras utifrån detaljplanens syfte och 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900).
Nockhöjd
Genom en planbestämmelse om nockhöjd kan kommunen reglera höjden på den högsta delen av en byggnads yttertak. Nockhöjd är definierat som avståndet från den medelnivå som marken har invid byggnaden, eller i planbestämmelsen angivet plan, till yttertakets högsta del. Delar som sticker upp över taket som skorstenar och ventilationstrummor räknas inte in.
3 § I dessa föreskrifter avses med
avgränsning horisontellt: avgränsning av horisontalplanet,
avgränsning vertikalt: avgränsning i höjdled,
digital information: uppgifter i detaljplan i digitalt format,
nockhöjd: avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnaden, eller i planbestämmelsen angivet plan, till yttertakets högsta del,
nollplan: geoiden i det höjdssystem som detaljplanen är upprättad enligt,
takvinkel: lutningen mellan yttertaket och horisontalplanet, och
totalhöjd: avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnadsverket, eller i planbestämmelsen angivet plan, till högsta punkten på byggnadsverket.
Med begreppet nock, eller taknock, menas ofta en horisontal skärning mellan två från varandra lutande takfall. Planbestämmelsen nockhöjd avser dock yttertakets högsta punkt eftersom det är den som har koppling till byggnadens storlek och inverkan på platsen. Därmed kan nockhöjd användas även för att reglera till exempel högsta punkten på ett pulpettak.
En bestämmelse om nockhöjd lämnar utrymme för byggnader med platta tak vilka kan upplevas som stora. För att undvika detta kan bestämmelser om nockhöjd kombineras med bestämmelser om takvinkel. Detta ger möjlighet till en mer varierad gestaltning eller ett bestämt uttryck. Med utformningsbestämmelser kan ännu mer detaljerade krav ställas, exempelvis att byggnader ska ha sadel- eller pulpettak.
Totalhöjd
Genom en planbestämmelse om totalhöjd kan kommunen reglera höjden på ett byggnadsverk inklusive uppstickande delar ovanför konstruktionen. Totalhöjd är definierat som avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnadsverket, eller i planbestämmelsen angivet plan, till högsta punkten på byggnadsverket. Här inkluderas till exempel skorstenar, antenner, master och hisschakt.
3 § I dessa föreskrifter avses med
avgränsning horisontellt: avgränsning av horisontalplanet,
avgränsning vertikalt: avgränsning i höjdled,
digital information: uppgifter i detaljplan i digitalt format,
nockhöjd: avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnaden, eller i planbestämmelsen angivet plan, till yttertakets högsta del,
nollplan: geoiden i det höjdssystem som detaljplanen är upprättad enligt,
takvinkel: lutningen mellan yttertaket och horisontalplanet, och
totalhöjd: avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnadsverket, eller i planbestämmelsen angivet plan, till högsta punkten på byggnadsverket.
Totalhöjd är en mer strikt bestämmelse än nockhöjd
Ofta är totalhöjd en alltför strikt bestämmelse att använda för byggnader, särskilt för en- och tvåbostadshus. Bestämmelsen kan dock användas när det är viktigt att i planen reglera en absolut höjd över vilket inget får sticka upp, till exempel av kulturhistoriska skäl.
Om totalhöjd används för byggnader ger den inte samma utrymme för flexibilitet som nockhöjd. Det gör att kommunen i högre utsträckning på förhand behöver veta vad som kan komma att påverka höjden på byggnadsverket. Detta kan vara svårt eftersom krav gällande exempelvis ventilationshuvar, skorstenar eller hisschakt varierar över tiden.
Totalhöjd kan däremot vara en lämplig bestämmelse för att reglera höjden på andra anläggningar än byggnader, som master, cisterner, upplag eller åkattraktioner. Eftersom sådana anläggningar normalt saknar ett tak, träffas de inte av en bestämmelse om nockhöjd.
Andra typer av höjd
Det är också möjligt att reglera höjd på andra sätt än med nockhöjd och totalhöjd. Detta bör bara göras i undantagsfall eftersom sådana bestämmelser inte blir digitalt sökbara i samma utsträckning som bestämmelser om nock- eller totalhöjd. Särskilt när det gäller bestämmelser kopplade till byggrätten kan detta vara en nackdel.
I vissa fall, till exempel i en stadsmiljö, kan kommunen vilja reglera höjden på byggnadens takfot. Detta kan göras indirekt genom planbestämmelser om nockhöjd och om takvinkel, och eventuellt om takutformning om syftet exempelvis är att byggnader ska ha sadeltak. En sådan reglering säkrar den digitala sökbarheten. Höjden på takfoten kan också regleras genom en höjdbestämmelse om takfotshöjd eller om fasadhöjd. Bestämmelsen behöver då tydligt ange vilken eller vilka fasader som omfattas och hur den ska mätas vid olika takutformningar. Det är också möjligt att använda begreppet byggnadshöjd. Byggnadshöjd är definierat i plan- och byggförordningen, PBF, men har även tolkats mer långtgående genom omfattande rättspraxis. Byggnadshöjd som planbestämmelse kan därför leda till svårförutsedda resultat och kan försvåra lovprövningen.
Oavsett hur kommunen väljer att reglera höjden är det viktigt att välja en formulering som passar för situationen.
Högsta, lägsta och exakt höjd
Oftast är det byggnadsverkets högsta höjd som regleras. Bestämmelser om höjd på byggnadsverk kan även användas för att reglera att en byggnad inte får understiga en viss höjd. Detta kan behöva göras av till exempel hälso- och säkerhetsskäl, bevarande av ett gaturum eller för att skapa en viss karaktär på ett område. I planen regleras då byggnadens lägsta tillåtna höjd, oftast i kombination med en bestämmelse om högsta tillåtna höjd.
Det går också att reglera en exakt höjd vilket innebär att höjden inte får vara lägre eller högre än den angivna. En sådan bestämmelse blir mycket detaljstyrande, ger litet utrymme för flexibilitet och bör bara användas om det är nödvändigt.
Var höjden ska mätas ifrån
Var nock- eller totalhöjden ska mätas ifrån beror på hur bestämmelsen formuleras. Om planbestämmelsen inte anger varifrån höjden ska mätas, ska den mätas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Mätningen kommer då ske utifrån den färdiga marknivån, alltså den nivå som marken ska ha efter att byggnadsverket har uppförts. Detta kan vara lämpligt i situationer med kuperad terräng eller där bebyggelsen ska följa terrängen.
Det går också att ange i planbestämmelsen att höjden ska mätas från ett angivet nollplan. Med nollplan avses geoiden i det höjdsystem som detaljplanen är upprättad enligt. Att använda nollplanet kan vara lämpligt i situationer där det är viktigt att höjden hamnar på en viss bestämd nivå, exempelvis att höjden ska ha en viss relation till höjden på befintlig bebyggelse. Det kan handla om siktlinjer, bebyggelsens silhuett eller dylikt.
3 § I dessa föreskrifter avses med
avgränsning horisontellt: avgränsning av horisontalplanet,
avgränsning vertikalt: avgränsning i höjdled,
digital information: uppgifter i detaljplan i digitalt format,
nockhöjd: avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnaden, eller i planbestämmelsen angivet plan, till yttertakets högsta del,
nollplan: geoiden i det höjdssystem som detaljplanen är upprättad enligt,
takvinkel: lutningen mellan yttertaket och horisontalplanet, och
totalhöjd: avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnadsverket, eller i planbestämmelsen angivet plan, till högsta punkten på byggnadsverket.
Det kan också vara lämpligt att kombinera höjdbestämmelsen med en bestämmelse som reglerar markens nivå.
Föreskrifterna om detaljplan innehåller inte någon regel om att höjden ska utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten om byggnaden placeras närmare än sex meter från denna, så som gäller vid mätning av byggnadshöjd enligt PBF. Detta innebär att denna regel inte gäller vid tolkning av begreppen nock- eller totalhöjd i detaljplaner som antagits med stöd av Boverkets föreskrifter.
Mätnoggrannhet
Oavsett vilken typ av höjdreglering kommunen väljer är det vid lovprövningen som det avgörs om ett byggnadsverk klarar den angivna höjden. Enligt lagens förarbeten ska då höjden på byggnadsverket anses vara planenlig inom en marginal på några decimeter. När kommunen väljer vilken höjd som ska regleras finns det därför mycket sällan anledning att sätta höjden mer precist än inom en decimeter, alltså normalt i meter med en decimal. I vissa fall kan det dock finnas behov av att ha en mer precis reglering, vilket då kan motivera fler decimaler. Skälet till att en mer exakt höjd behöver regleras kan utvecklas i planbeskrivningen. Planbeskrivningen kan sedan vara till stöd vid lovprövningen. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 55)
Om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.m., prop. 1989/90:37 (på Sveriges riksdags webbplats)
Tillämpning av planbestämmelser om höjd på byggnadsverk
Med bestämmelser om höjd på byggnadsverk kan kommunen reglera höjd på byggnader och andra anläggningar. De flesta byggnader kräver bygglov liksom vissa anläggningar. Höjdbestämmelser som reglerar byggnader eller anläggningar som kräver lov prövas i bygglovsskedet. För att bygglov ska kunna ges behöver byggnadsverket som lovet sökts för uppfylla höjdbestämmelsen. För att byggnadsnämnden i lovskedet ska kunna avgöra om åtgärden uppfyller bestämmelsen krävs att sökanden lämnar in de handlingar som behövs för prövningen.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
21 §
En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.
En ansökan om lov ska dessutom innehålla
1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .
Även byggnadsverk och åtgärder avseende byggnadsverk som inte kräver lov ska genomföras så att de inte strider mot planen. Om det finns höjdbestämmelser för sådana byggnadsverk så ansvarar byggherren för att dessa följs. Om sådana åtgärder inte följer höjdbestämmelser i detaljplan så är det möjligt för byggnadsnämnden att i efterhand ingripa med tillsyn enligt plan- och bygglagen, PBL.
2 §
Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
1. det lov som har getts för åtgärden, eller
2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.
En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .
Vissa bygglovbefriade åtgärder så som friggebodar och komplementbostadshus får strida mot bestämmelser i detaljplan. Sådana åtgärder går därför inte att reglera med höjdbestämmelser.
4 §
För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket 3 gäller inte
1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) .
4 a §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.
Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.
En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .
4 b §
För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .
4 c §
För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .
4 d §
En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.
En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .
4 e §
Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .
4 f §
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .
2 §
Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
1. det lov som har getts för åtgärden, eller
2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.
En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .
Hantering av bygglovsbefriade åtgärder i detaljplan
Bestämmelsen måste följa föreskriften
I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges vad som kan regleras med en bestämmelse om höjd på byggnadsverk, hur den ska formuleras, bestämmelsekod och hur bestämmelserna sorteras in i underkategorier. Det är endast de underkategorier, formuleringar och koder som räknas upp i föreskriften som får användas.
| Underkategori | Formulering av bestämmelser | Bestämmelsekod |
| Högsta höjd på byggnadsverk | Högsta nockhöjd på [text] är [siffra] meter [text vid behov] | DP_KM_Eg_Hojd_HogstaHojd_ByggnadsverkNockhojd |
| Högsta höjd på byggnadsverk | Högsta nockhöjd är [siffra] meter | DP_KM_Eg_Hojd_HogstaHojd_Nockhojd |
| Högsta höjd på byggnadsverk | Högsta nockhöjd på [text] är [siffra] meter över angivet nollplan [text vid behov] | DP_KM_Eg_Hojd_HogstaHojd_ByggnadsverkNockhojdNollplan |
| Högsta höjd på byggnadsverk | Högsta nockhöjd är [siffra] meter över angivet nollplan | DP_KM_Eg_Hojd_HogstaHojd_NockhojdNollplan |
| Högsta höjd på byggnadsverk | Högsta totalhöjd på [text] är [siffra] meter [text vid behov] | DP_KM_Eg_Hojd_HogstaHojd_ByggnadsverkTotalhojd |
| Högsta höjd på byggnadsverk | Högsta totalhöjd är [siffra] meter | DP_KM_Eg_Hojd_HogstaHojd_Totalhojd |
| Högsta höjd på byggnadsverk | Högsta totalhöjd på [text] är [siffra] meter över angivet nollplan [text vid behov] | DP_KM_Eg_Hojd_HogstaHojd_ByggnadsverkTotalhojdNollplan |
| Högsta höjd på byggnadsverk | Högsta totalhöjd är [siffra] meter över angivet nollplan | DP_KM_Eg_Hojd_HogstaHojd_TotalhojdNollplan |
| Högsta höjd på byggnadsverk | [fritext] | DP_KM_Eg_Hojd_HogstaHojd_Annan |
| Lägsta höjd på byggnadsverk | Lägsta nockhöjd på [text] är [siffra] meter [text vid behov] | DP_KM_Eg_Hojd_LagstaHojd_ByggnadsverkNockhojd |
| Lägsta höjd på byggnadsverk | Lägsta nockhöjd är [siffra] meter | DP_KM_Eg_Hojd_LagstaHojd_Nockhojd |
| Lägsta höjd på byggnadsverk | Lägsta nockhöjd på [text] är [siffra] meter över angivet nollplan [text vid behov] | DP_KM_Eg_Hojd_LagstaHojd_ByggnadsverkNockhojdNollplan |
| Lägsta höjd på byggnadsverk | Lägsta nockhöjd är [siffra] meter över angivet nollplan | DP_KM_Eg_Hojd_LagstaHojd_NockhojdNollplan |
| Lägsta höjd på byggnadsverk | Lägsta totalhöjd på [text] är [siffra] meter [text vid behov] | DP_KM_Eg_Hojd_LagstaHojd_ByggnadsverkTotalhojd |
| Lägsta höjd på byggnadsverk | Lägsta totalhöjd är [siffra] meter | DP_KM_Eg_Hojd_LagstaHojd_Totalhojd |
| Lägsta höjd på byggnadsverk | Lägsta totalhöjd på [text] är [siffra] meter över angivet nollplan [text vid behov] | DP_KM_Eg_Hojd_LagstaHojd_ByggnadsverkTotalhojdNollplan |
| Lägsta höjd på byggnadsverk | Lägsta totalhöjd är [siffra] meter över angivet nollplan | DP_KM_Eg_Hojd_LagstaHojd_Totalhojd Nollplan |
| Lägsta höjd på byggnadsverk | [fritext] | DP_KM_Eg_Hojd_LagstaHojd_Annan |
| Exakt höjd på byggnadsverk | Nockhöjden på [text] ska vara [siffra] meter [text vid behov] | DP_KM_Eg_Hojd_ExaktHojd_ByggnadsverkNockhojd |
| Exakt höjd på byggnadsverk | Nockhöjden ska vara [siffra] meter | DP_KM_Eg_Hojd_ExaktHojd_Nockhojd |
| Exakt höjd på byggnadsverk | Nockhöjden på [text] ska vara [siffra] meter över angivet nollplan [text vid behov] | DP_KM_Eg_Hojd_ExaktHojd_ByggnadsverkNockhojdNollplan |
| Exakt höjd på byggnadsverk | Nockhöjden ska vara [siffra] meter över angivet nollplan | DP_KM_Eg_Hojd_ExaktHojd_NockhojdNollplan |
| Exakt höjd på byggnadsverk | Totalhöjden på [text] ska vara [siffra] meter [text vid behov] | DP_KM_Eg_Hojd_ExaktHojd_ByggnadsverkTotalhojd |
| Exakt höjd på byggnadsverk | Totalhöjden ska vara [siffra] meter | DP_KM_Eg_Hojd_ExaktHojd_Totalhojd |
| Exakt höjd på byggnadsverk | Totalhöjden på [text] ska vara [siffra] meter över angivet nollplan [text vid behov] | DP_KM_Eg_Hojd_ExaktHojd_ByggnadsverkTotalhojdNollplan |
| Exakt höjd på byggnadsverk | Totalhöjden ska vara [siffra] meter över angivet nollplan | DP_KM_Eg_Hojd_ExaktHojd_TotalhojdNollplan |
| Exakt höjd på byggnadsverk | [fritext] | DP_KM_Eg_Hojd_ExaktHojd_Annan |
4 § Bestämmelser om höjd på byggnadsverk ska tillämpas på kvartersmark för att reglera höjd på byggnadsverk.
Tabell 7.3 Höjd på byggnadsverk
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Genom att färdigformulerade bestämmelser används blir information om byggrätten digitalt sökbar och möjlig att räkna på. I vissa formuleringar finns fält där en siffra ska anges. Siffran anger den höjd som regleras. I vissa formuleringar finns också textfält där ytterligare information kan anges om det behövs för att anpassa bestämmelsen till en viss situation. De formuleringar som endast består av ett fritextfält kan kommunen använda för att själva formulera bestämmelsen inom rätt underkategori. Sådana bestämmelser blir inte digitalt sökbara eller möjliga att analysera i samma utsträckning som övriga bestämmelser. Dessa får därför bara användas i undantagsfall när annan lämplig formulering saknas i tabellen.
Tabellen innehåller inga formuleringar som anger intervall av höjd. Skälet är att sådana formuleringar försvårar sökbarheten. Istället kan intervall regleras genom att både största och minsta höjd regleras genom två separata planbestämmelser.
Redovisning av regleringar i detaljplan
Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på plankartan. Det enda krav som måste uppfyllas är det så kallade tydlighetskravet som finns i PBL och som ställer krav på att alla regleringar som görs i en detaljplan ska vara tydliga. Tydlighetskravet är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt vilket innebär att redovisningen av regleringar i detaljplan kan göras på olika sätt så länge det tydligt framgår vad som regleras. Med den digitala teknikens hjälp är det därför möjligt att ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .
Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan
Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan en egenskapsbestämmelse om höjd på byggnadsverk anges med beteckningen h på plankartan.
Vid reglering med flera olika bestämmelser om höjd på byggnadsverk i samma detaljplan kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra, till exempel h1, h2 och så vidare.
Alla planbestämmelser kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Bestämmelser om höjd på byggnadsverk kan redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark. Om en egenskapsbestämmelse gäller all kvartersmark behövs ingen beteckning på plankartan. Var någonstans egenskapsbestämmelsen gäller framgår då av att bestämmelsen redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.
- 1. Gränslinjer.
- 2. Användning av allmän plats.
- 3. Användning av kvartersmark.
- 4. Användning av vattenområde.
- 5. Egenskapsbestämmelser för allmän plats.
- 6. Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.
- 7. Egenskapsbestämmelser för vattenområde.
- 8. Genomförandetid.
Utöver vad som anges i det allmänna rådet kan det också finnas behov av att redovisa siffervärdet, alltså den reglerade höjden, tillsammans med beteckningen på plankartan. Den reglerade höjden behöver då inte anges i listan med planbestämmelser. Till exempel kan planbestämmelser om högsta nockhöjd i meter skrivas ut h1 4, h1 3,5 och så vidare på plankartan och i listan med planbestämmelser: h1 – Högsta nockhöjd i meter. Detta gör att höjden kan utläsas direkt på plankartan och gör listan med planbestämmelser mindre omfattande.
Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler. Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår i detaljplanen om det allmänna rådet använts.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .