Höjd på byggnadsverk
Bestämmelser om höjd på byggnadsverk används för att reglera höjd på byggnadsverk.
Bestämmelser om höjd på byggnadsverk
Med bestämmelser om höjd på byggnadsverk kan kommunen på kvartersmark reglera höjd på byggnadsverk på olika sätt. En bestämmelse om nockhöjd reglerar höjd upp till takkonstruktionens högsta del på en byggnad, medan totalhöjd reglerar höjden upp till den högsta punkten på en byggnad eller en annan anläggning än byggnad. Vilken typ av höjd som är lämpligast att använda beror på syftet med regleringen i relation till typ av bebyggelse, byggnadsverkets utformning och markens topografi.
4 § Bestämmelser om höjd på byggnadsverk ska tillämpas på kvartersmark för att reglera höjd på byggnadsverk.
Tabell 7.3 Höjd på byggnadsverk
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.
Illustrationen visar två olika sätt att reglera höjden på en byggnad, totalhöjd och nockhöjd. Illustration: Klara Falk /Boverket
Det kan finnas olika motiv till att kommunen vill reglera höjd på byggnadsverk. Ett motiv kan vara att kommunen vill bestämma utformningen av byggnadsverket. Att reglera höjd med avseende på utformning kan handla om den inverkan som till exempel en byggnads höjd och volym får på upplevelsen av den byggda miljön, som att skapa ett vackert gaturum eller att bevara en viss utsikt. Reglering av höjd på byggnader kan även göras för att ta tillvara dagsljus, till exempel genom att säkra ljusinsläpp på gårdar, in i byggnader eller ner på gatan.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .
Ett annat motiv kan vara att styra omfattningen på det som får byggas. Höjdbestämmelser begränsar tillsammans med andra planbestämmelser bebyggandets omfattning, alltså byggrätten. Storleken på byggrätten avgörs av vad som är lämpligt på platsen utifrån hur mycket infrastrukturen, som till exempel gator, va-system och offentlig service klarar av men också utifrån kommunens mål för bebyggelseutvecklingen.
11 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
2. byggnaders användning, och
3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.
Skälet till att höjden på byggnadsverk regleras ska anges och motiveras i planbeskrivningen. I planbeskrivningen kan också mer utförliga förklaringar och exempel finnas, exempelvis illustrationer som anger hur många våningar som kan antas rymmas inom den reglerade höjden.
3 § I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen ska göras utifrån detaljplanens syfte och 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900).
Nockhöjd
Genom en planbestämmelse om nockhöjd kan kommunen reglera höjden på den högsta delen av en byggnads yttertak. Nockhöjd är definierat som avståndet från den medelnivå som marken har invid byggnaden, eller i planbestämmelsen angivet plan, till yttertakets högsta del. Delar som sticker upp över taket som skorstenar och ventilationstrummor räknas inte in.
3 § I dessa föreskrifter avses med
avgränsning horisontellt: avgränsning av horisontalplanet,
avgränsning vertikalt: avgränsning i höjdled,
digital information: uppgifter i detaljplan i digitalt format,
nockhöjd: avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnaden, eller i planbestämmelsen angivet plan, till yttertakets högsta del,
nollplan: geoiden i det höjdssystem som detaljplanen är upprättad enligt,
takvinkel: lutningen mellan yttertaket och horisontalplanet, och
totalhöjd: avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnadsverket, eller i planbestämmelsen angivet plan, till högsta punkten på byggnadsverket.
Med begreppet nock, eller taknock, menas ofta en horisontal skärning mellan två från varandra lutande takfall. Planbestämmelsen nockhöjd avser dock yttertakets högsta punkt eftersom det är den som har koppling till byggnadens storlek och inverkan på platsen. Därmed kan nockhöjd användas även för att reglera till exempel högsta punkten på ett pulpettak.
Illustrationen visar principen för beräkning av nockhöjd. Illustration: Klara Falk /Boverket
En bestämmelse om nockhöjd lämnar utrymme för byggnader med platta tak vilka kan upplevas som stora. För att undvika detta kan bestämmelser om nockhöjd kombineras med bestämmelser om takvinkel. Detta ger möjlighet till en mer varierad gestaltning eller ett bestämt uttryck. Med utformningsbestämmelser kan ännu mer detaljerade krav ställas, exempelvis att byggnader ska ha sadel- eller pulpettak.
Totalhöjd
Genom en planbestämmelse om totalhöjd kan kommunen reglera höjden på ett byggnadsverk inklusive uppstickande delar ovanför konstruktionen. Totalhöjd är definierat som avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnadsverket, eller i planbestämmelsen angivet plan, till högsta punkten på byggnadsverket. Här inkluderas till exempel skorstenar, antenner, master och hisschakt.
3 § I dessa föreskrifter avses med
avgränsning horisontellt: avgränsning av horisontalplanet,
avgränsning vertikalt: avgränsning i höjdled,
digital information: uppgifter i detaljplan i digitalt format,
nockhöjd: avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnaden, eller i planbestämmelsen angivet plan, till yttertakets högsta del,
nollplan: geoiden i det höjdssystem som detaljplanen är upprättad enligt,
takvinkel: lutningen mellan yttertaket och horisontalplanet, och
totalhöjd: avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnadsverket, eller i planbestämmelsen angivet plan, till högsta punkten på byggnadsverket.
Illustrationen visar principen för beräkning av totalhöjd. Illustration: Klara Falk /Boverket
Totalhöjd är en mer strikt bestämmelse än nockhöjd
Ofta är totalhöjd en alltför strikt bestämmelse att använda för byggnader, särskilt för en- och tvåbostadshus. Bestämmelsen kan dock användas när det är viktigt att i planen reglera en absolut höjd över vilket inget får sticka upp, till exempel av kulturhistoriska skäl.
Om totalhöjd används för byggnader ger den inte samma utrymme för flexibilitet som nockhöjd. Det gör att kommunen i högre utsträckning på förhand behöver veta vad som kan komma att påverka höjden på byggnadsverket. Detta kan vara svårt eftersom krav gällande exempelvis ventilationshuvar, skorstenar eller hisschakt varierar över tiden.
Totalhöjd kan däremot vara en lämplig bestämmelse för att reglera höjden på andra anläggningar än byggnader, som master, cisterner, upplag eller åkattraktioner. Eftersom sådana anläggningar normalt saknar ett tak, träffas de inte av en bestämmelse om nockhöjd.
Andra typer av höjd
Det är också möjligt att reglera höjd på andra sätt än med nockhöjd och totalhöjd. Detta bör bara göras i undantagsfall eftersom sådana bestämmelser inte bli