Vem som får överklaga

Ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan och områdesbestämmelser får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Den som vill överklaga måste också ha lämnat synpunkter på planen senast under granskningstiden.

För att någon ska ha rätt att överklaga ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser måste följande förutsättningar vara uppfyllda:

  • den klagande måste, senast innan granskningstiden har gått ut, ha lämnat skriftliga synpunkter som kommunen inte tillgodosett i planen, och
  • beslutet måste angå den klagande och ha gått denne emot.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 8 §

Förvaltningslag (2017:900) 42 §

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 11 §

Måste ha lämnat skriftliga synpunkter

Den som vill överklaga måste även ha framfört skriftliga synpunkter innan granskningstiden gått ut, utan att kommunen tillgodosett synpunkterna.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 11 §

Regeln begränsar bara vilka som får överklaga och inte vad den som lämnat synpunkter får klaga på. I ett regeringsbeslut om överklagande av detaljplan, hade en sakägare haft synpunkter på planen under planprocessen. Sakägaren hade sedan överklagat planen på andra grunder än vad som hade framförts till kommunen under processen. Regeringen ansåg att dessa nya invändningar kunde prövas. Detta innebär att klaganden får göra andra invändningar mot planen än sådana som lämnats in under planprocessens gång. (Regeringen 1989-10-19 dnr Pl 1996/89)

Huvudregeln om att skriftliga synpunkter ska ha lämnats har två undantag. Inskränkningen i rätten att överklaga gäller inte om beslutet har gått den som vill överklaga emot genom att förslaget ändrats efter granskningstiden. I sådant fall har detaljplanen fått ett innehåll som den klagande inte haft någon möjlighet att påverka eller informerats om. Detta gäller även om den som överklagar har lämnat positiva synpunkter på något i planen som ändrats efter granskningen.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 11 §

Det andra undantaget gäller om överklagandet grundas på att beslutet inte tillkommit i laga ordning. Detta innebär att beslutet får överklagas på formella grunder, till exempel att kommunen inte har följt planprocessen i PBL.

Den som beslutet angår och som beslutet har gått emot

Att ett beslut angår någon kan förklaras som att det kan påverka dennes situation på ett sätt som inte är obetydligt. Det krävs normalt också att beslutets rättsverkningar berör ett intresse som på något sätt erkänts av rättsordningen eller att beslutet påverkar personens rättsliga ställning. Dessa rättsverkningar kan ligga antingen på det rättsliga planet eller vara av faktisk natur, till exempel gälla en störning för en närboende. Egendomsskyddet gör att alla beslut som påverkar en persons egendom, till exempel dess värde eller annars rättsliga status anses överklagbara av den personen. Det är verkningarna av beslutet som ska bedömas. Det förutsätts också att beslutets effekt drabbar klaganden direkt. Det ska även vara frågan om negativa följder för den som klagar. Att beslutet har gått den klagande emot har i praxis ansetts ha ungefär samma betydelse som att det angår personen. Oftast räcker det att personen som beslutet angår yrkar på att beslutet ska upphävas eller ändras för att det ska anses ha gått denne emot. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 285-299 och RÅ 2004 ref. 13)

Överklagandekretsen

Den grupp av enskilda och sammanslutningar som har rätt att överklaga ett visst beslut kallas ibland överklagandekretsen. De som kan ingå i överklagandekretsen vid överklagande av en detaljplan är bland annat sakägare, kommunen, angränsande kommuner och regionplaneorgan, staten bostadsrättshavare, hyresgäster och boende och ideella föreningar

Sakägare

Sakägare är den som äger en eller flera fastigheter inom planområdet, samt den som har annan särskild rätt till en fastighet inom planområdet än bostadsrätt och hyresrätt. Särskild rätt kan vara till exempel arrendeavtal. Sakägare har i princip alltid rätt att överklaga. Vem som äger fastigheter inom planområdet framgår av fastighetsregistret. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 459)

Vilka som ingår i sakägarkretsen beror på vad planbeslutet omfattar. Vid antagande av en ny detaljplan eller områdesbestämmelser omfattas ägare till en fastighet som ligger inom planområdet, direkt gränsar till planområdet eller endast skiljs åt av en gata eller en väg. Vid upphävande eller ändring omfattas i första hand de sakägare som finns inom den upphävda eller den ändrade delen. Sakägare kan också under vissa omständigheter vara fastighetsägare utanför planområdet. Vilka detta kan vara måste bedömas från fall till fall och beror på vilken betydelse beslutet om detaljplan eller områdesbestämmelser får för sakägaren. Ofta handlar det om att det som planen möjliggör får en viss påverkan för sakägare också utanför planområdet. Det kan till exempel vara om den planerade bebyggelsen förutsätter genomfartstrafik vid fastigheten, även om fastigheten ligger utanför planområdet. (MÖD 2018:7[EK1] )

Kommunen

Om länsstyrelsen eller domstolen har upphävt ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, får kommunen överklaga upphävandebeslutet. Eftersom detaljplanering är en kommunal angelägenhet, anses kommunen alltid ha rätt att överklaga ett sådant upphävande. Kommunen är också alltid part i ett mål om detaljplan i domstolen. (jfr prop. 1971:30 sid. 391)

Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar 5 kap 2 §

Lag (1996:242) om domstolsärenden 36 §

Angränsande kommuner och regionplaneorgan

Angränsande kommuner som berörs av detaljplanen eller områdesbestämmelserna har rätt att överklaga en detaljplan eller områdesbestämmelser. Angränsande kommuner som berörs ska underrättas om beslut om att anta en detaljplan och få en överklagandeanvisning. Detsamma gäller för regionplaneorgan som berörs.(jfr prop. 1971:30 sid. 391)

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 29 §

Staten

Ett beslut som har gått staten emot i egenskap av fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt till en fastighet får överklagas av den statliga myndighet som förvaltar fastigheten. Statens klagorätt är alltså varken mer eller mindre omfattande än enskilda sakägares klagorätt.  Det är staten som har klagorätt, men den förvaltande myndigheten som hanterar överklagandet för statens räkning.  Normalt framgår det av fastighetsregistret om en fastighet ägs av staten. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 362) (Lantmäteriets föreskrifter LMVFS 2006:1 1 kap 6 §)

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 10 §

Domstolsverkets föreskrifter (DVFS 2000:5) 1 kap 6 §

Bostadsrättshavare, hyresgäster och boende

Även bostadsrättshavare, lokalhyresgäster, första- eller andrahandshyresgäster och boende kan ha rätt att överklaga. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 459 och sid. 610, RÅ 1994 ref 66 och RÅ 2005 ref. 44).

Klagorätten förutsätter att den klagande är hyresgäst när planen antas. Den som har blivit hyresgäst efter det att beslut har meddelats har alltså inte rätt att överklaga beslutet. (RÅ 1992 ref. 43 och Regeringen 2003-05-28 dnr M 2001/4369/F/P)

I de fall där den klagande har flyttat när ärendet prövas och därför inte kan betraktas som hyresgäst längre har denne inte rätt att överklaga och den överprövande instansen ska avvisa överklagandet. (Regeringen 1997-04-30 dnr In 96/997/PL)

Även hyresgästföreningar kan vara klagoberättigade. I ett avgörande från regeringen hade en hyresgästförening överklagat en detaljplan. Länsstyrelsen hade avvisat överklagandet eftersom det bedömdes att föreningen inte bedrev verksamhet inom planområdet. Hyresgästföreningen överklagade dock till regeringen och lämnade in intyg som visade att föreningen hade verksamhetsområde inom planområdet. Regeringen bedömde därför att föreningen hade rätt att överklaga planen. (Regeringen 1997-02-06 dnr ln 97/52/PL)    

Ideella föreningar

Vissa ideella föreningar eller annan juridisk person får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för:

  • industriändamål,
  • ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
  • en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
  • en hamn för fritidsbåtar,
  • ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
  • en permanent campingplats,
  • en nöjespark,
  • en djurpark,
  • en spårväg, eller
  • en tunnelbana.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 12 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 34 §

Enligt ett rättsfall från MÖD får ideella föreningar även överklaga beslut om detaljplaner som omfattar andra verksamheter än de som räknas upp ovan. I rättsfallet hade kommunen beslutat att anta en ny detaljplan med huvudsakligt syfte att möjliggöra kontorsbyggnader i ett område med befintlig bebyggelse. En miljöorganisation hade överklagat beslutet. Domstolen ansåg att verksamheten varken var ett köpcentrum eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse. Däremot ansåg domstolen att miljöorganisationen hade klagorätt på grund av att detaljplanen aktualiserade frågor som direkt relaterade till miljön och innefattade en bedömning av åtgärdens påverkan på miljön. MÖD bedömde även att det var av vikt för rättstillämpningen att domen fick överklagas till högsta instans och öppnade därför ventil för överklagande till Högsta Domstolen. Domen är överklagad. (MÖD 2019-05-08 mål nr P 4498-18)

För att ha rätt att överklaga ska den ideella föreningen eller juridiska personen

  • ha till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,
  • inte vara vinstdrivande,
  • ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och
  • ha minst 100 medlemmar eller på annat sätt visa att verksamheten har allmänhetens stöd.

Miljöbalk (1998:808) 16 kap 13 §

Vissa ideella föreningar eller annan juridisk person får även överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som innebär att ett område inte längre ska omfattas av strandskydd. För att ha rätt att överklaga ska den ideella föreningen eller juridiska personen

  • ha till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen eller enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata friluftsintressen,
  • inte vara vinstdrivande,
  • ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och
  • ha minst 100 medlemmar eller på annat sätt visa att verksamheten har allmänhetens stöd.

Miljöbalk (1998:808) 16 kap 13 §

Miljöbalk (1998:808) 16 kap 14 §

Partssuccession

Under tiden som planprocessen pågår är det inte ovanligt att sakägare flyttar och fastigheter får nya ägare. Det finns då möjlighet till det som kallas partssuccession. Det innebär att rätten att överklaga kan flyttas över till nästa ägare. (MÖD 2013-10-25 mål nr P 3922-13)

Praxis från regeringen visar att om en fastighetsägare har lämnat synpunkter på en detaljplan under granskningen, som kommunen inte tillgodosett, men sedan säljer fastigheten, har den nya ägaren rätt att överklaga planen. Det finns dock inget krav på att den nya ägaren måste träda in i processen. Om den inte gör det ska målet inte prövas i sak.(Regeringen 1997-09-19 dnr In 97/2003/PL, Regeringen 2008-05-22 dnr M 2007/4637/F/P, Regeringen 2008-06-12 dnr M 2007/302/F/P och RÅ 2002 not 14)

Vem avgör om någon får överklaga?

När någon har överklagat ett beslut är det den överprövande instansen, det vill säga domstolen, som avgör om någon har rätt att överklaga. När ett överklagande kommer in till kommunen ska den endast göra en rättidsprövning. Det är därefter domstolen som gör bedömningen av om beslutet får överklagas och om den som överklagat är klagoberättigad. Kommunen kan aldrig neka någon att överklaga.

Förvaltningslag (2017:900) 46,47 §§

Under ett pågående detaljplanearbete kan dock kommunen behöva bedöma vilka som ska ges tillfälle att lämna synpunkter på ett planförslaget samt vilka som ska få beslutet skickat till sig med en överklagandehänvisning. Den överprövande instansen är dock inte bunden av kommunens bedömningar under planprocessens gång, utan ska göra en fristående bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Endast att någon har ingått i samrådskretsen ger alltså inte denne automatiskt rätt att överklaga beslutet. Detsamma gäller om någon har fått eller ska få ett meddelande om att beslutet fattats. Att kommunen till exempel har skickat ett meddelande om att en detaljplan har antagits till en person, betyder inte att personen har rätt att överklaga planen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 359)

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 9 §

Att någon har rätt att överklaga innebär inte att överklagandet ska bifallas. Att någon getts klagorätt i överinstansen betyder alltså bara att den klagandes invändningar mot beslutet kommer prövas. Om den klagande inte anses ha klagorätt avvisas överklagandet utan att invändningarna prövas.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej