Vem som får överklaga

Ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Den som vill överklaga måste också ha lämnat synpunkter på planen senast under granskningstiden.

Förutsättningar för att överklaga

För att någon ska ha rätt att överklaga ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser måste följande förutsättningar vara uppfyllda:

• den klagande måste, senast innan granskningstiden har gått ut, ha lämnat skriftliga synpunkter som kommunen inte tillgodosett i planen, och
• beslutet måste angå den klagande och ha gått honom eller henne emot.

Måste ha lämnat skriftliga synpunkter

Den som vill överklaga måste även ha framfört skriftliga synpunkter innan granskningstiden gått ut, utan att kommunen tillgodosett synpunkterna. Detta brukar kallas aktivitetskravet.

Regeln begränsar bara vilka som får överklaga och inte vad den som lämnat synpunkter får klaga på. I ett regeringsbeslut om överklagande av detaljplan, hade en sakägare haft synpunkter på planen under planprocessen. Sakägaren hade sedan överklagat planen på andra grunder än vad som hade framförts till kommunen under processen. Regeringen ansåg att dessa nya invändningar kunde prövas. Detta innebär att klaganden får göra andra invändningar mot planen än sådana som lämnats in under planprocessens gång. (Regeringen 1989-10-19 dnr Pl 1996/89)

Huvudregeln om att skriftliga synpunkter ska ha lämnats har tre undantag. Inskränkningen i rätten att överklaga gäller inte om beslutet har gått den som vill överklaga emot genom att förslaget ändrats efter granskningstiden. I sådant fall har detaljplanen fått ett innehåll som den klagande inte haft någon möjlighet att påverka eller informerats om. Detta gäller även om den som överklagar har lämnat positiva synpunkter på något i planen som ändrats efter granskningen.

Det andra undantaget gäller om överklagandet grundas på att beslutet inte tillkommit i laga ordning. Detta innebär att beslutet får överklagas på formella grunder, till exempel att kommunen inte har följt planprocessen i PBL.

Det tredje undantaget gäller för detaljplaner som avser så kallade MKB-projekt, det vill säga följande projekt:

1. ett industriområde,
2. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
4. en hamn för fritidsbåtar,
5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
6. en campingplats,
7. en nöjespark,
8. en djurpark,
9. en spårväg, eller
10. en tunnelbana.

Om detaljplanen innebär att mark kan tas i anspråk för något av dessa projekt och det innebär att planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, så gäller inte aktivitetskravet. Den som vill överklaga en sådan detaljplan behöver alltså inte ha lämnat synpunkter på planen senast under granskningen. Det gäller oavsett om projektet omfattar hela eller bara delar av planområdet.

Den som beslutet angår och som beslutet har gått emot

Att ett beslut angår någon kan förklaras som att det kan påverka dennes situation på ett sätt som inte är obetydligt. Det krävs normalt också att beslutets rättsverkningar berör ett intresse som på något sätt erkänts av rättsordningen eller att beslutet påverkar personens rättsliga ställning. Dessa rättsverkningar kan ligga antingen på det rättsliga planet eller vara av faktisk natur, till exempel gälla en störning för en närboende. Egendomsskyddet gör att alla beslut som påverkar en persons egendom, till exempel dess värde eller annars rättsliga status anses överklagbara av den personen. Det är verkningarna av beslutet som ska bedömas. Det förutsätts också att beslutets effekt drabbar klaganden direkt. Det ska även vara frågan om negativa följder för den som klagar. Att beslutet har gått den klagande emot har i praxis ansetts ha ungefär samma betydelse som att det angår personen. Oftast räcker det att personen som beslutet angår yrkar på att beslutet ska upphävas eller ändras för att det ska anses ha gått denne emot. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 285-299 och RÅ 2004 ref. 13)

Överklagandekretsen

Den grupp av enskilda och sammanslutningar som har rätt att överklaga ett visst beslut kallas ibland överklagandekretsen. De som kan ingå i överklagandekretsen vid överklagande av en detaljplan är bland annat sakägare, kommunen, angränsande kommuner och regionplaneorgan, staten bostadsrättshavare, hyresgäster och boende och ideella föreningar.

Sakägare

Sakägare är den som äger en eller flera fastigheter inom planområdet, samt den som har annan särskild rätt till en fastighet inom planområdet än bostadsrätt och hyresrätt. Särskild rätt kan vara till exempel arrendeavtal. Sakägare har i princip alltid rätt att överklaga. Vem som äger fastigheter inom planområdet framgår av fastighetsregistret. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 459)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vilka som ingår i sakägarkretsen beror på vad planbeslutet omfattar. Vid antagande av en ny detaljplan eller områdesbestämmelser omfattas ägare till en fastighet som ligger inom planområdet, direkt gränsar till planområdet eller endast skiljs åt av en gata eller en väg. Vid upphävande eller ändring omfattas i första ha