På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Delegering av beslutanderätt

Granskad:

Delegering innebär att den som ska fatta beslut ger någon annan rätt att fatta beslut i dennes ställe. Detta kallas att beslutanderätten delegeras. Byggnadsnämnden kan få delegation på att ta vissa beslut och även ge delegation att fatta beslut i vissa ärenden till exempelvis en tjänsteman. Det kan gälla till exempel beslut om lov, startbesked, slutbesked, förelägganden och förbud.

Bestämmelser om delegation finns både i kommunallagen och i plan- och bygglagen, PBL. Byggnadsnämnden kan få delegation på att ta beslut från kommunfullmäktige. Byggnadsnämnden kan sedan själv ge delegation till exempelvis politiker eller tjänstemän att fatta beslut. Oftast beslutar byggnadsnämnden om en så kallad delegationsordning eller delegationsförteckning. Av denna handling framgår det vilka beslut som får fattas på delegation och vilken funktion eller vem som har rätt att fatta olika beslut. Byggnadsnämnden ska fatta beslut om i vilken utsträckning delegationsbeslut ska anmälas till nämnden. Om beslut fattas utan att det finns stöd för delegeringen i exempelvis delegationsordningen kan beslutet upphävas vid en överklagan. (jfr prop. 2016/17:171 sid. 382, JO:s ämbetsmannaberättelse 1974 sid. 321)

1 §
  I varje kommun och i varje region finns det en beslutande församling, ett fullmäktige. Lag (2019:835) .

2 §
  Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som anges i 1 § första stycket eller som enligt lag eller annan författning ska avgöras av fullmäktige får dock inte delegeras till nämnderna.

37 §
  En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap.
5-8 §§.

40 §
  Nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 37 § ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.

Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

8 §
  Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 5 och 6 §§ ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.

Delegering från byggnadsnämnden

En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller en ersättare i nämnden eller en anställd i kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden. En vanlig form av delegering i byggnadsnämnder är att handläggare får beslutsrätt i rutinärenden som exempelvis lov, startbesked och slutbesked.

37 §
  En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap.
5-8 §§.

5 §
  En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen eller regionen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §. Lag (2019:835) .

Byggnadsnämnden kan inte besluta om en så kallad blandad delegering, det vill säga att en anställd och en förtroendevald ska besluta tillsammans. Det är inte heller möjligt att delegera till två eller flera tjänstemän att besluta tillsammans. (jfr prop. 2016/17:171 sid. 206)

37 §
  En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap.
5-8 §§.

5 §
  En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen eller regionen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §. Lag (2019:835) .

I många kommuner får inte avslag tas på delegation men det finns inget som förbjuder det. En tjänsteman kan om delegationsordningen tillåter det avslå till exempel en uppenbart planstridig åtgärd men det kan vara tryggare för tjänstemannen att sådana beslut tas i nämnden. Bara för att en tjänsteman får ta beslut på delegation betyder det inte att det måste göras. Tjänstemannen kan istället föredra ärendet för nämnden som får besluta.

Kommunen kan bara delegera beslutsrätt till någon som är anställd i kommunen. Detta innebär att konsulter som arbetar på uppdrag av kommunen inte kan få beslutanderätt. När flera kommuner har en gemensam nämnd kan nämnden delegera åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna att besluta på nämndens vägnar. (jfr prop. 2016/17:171 sid. 206)

30 §
  En gemensam nämnd får, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller regionerna att besluta på nämndens vägnar. Lag (2019:835) .

Vidaredelegering, det vill säga att den som fått ett beslut om delegation sedan ger någon annan rätt att fatta beslut, är endast möjligt när delegation getts till en förvaltningschef och denne uttryckligen har fått rätt att delegera beslutanderätten vidare.

6 §
  Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller regionen att fatta beslutet. Lag (2019:835) .

Formellt är det nämnden som beslutar även när någon tar beslut på delegation. Den som gett delegeringen bär det fulla ansvaret för de fattade besluten. Är nämnden missnöjd med ett delegationsbeslut kan nämnden inte återkalla eller ändra det. Är nämnden ofta missbelåten med beslut som en enskild tjänsteman tar på delegation kan nämnden ändra sin delegationsordning så att just den tjänstemannen inte längre får ta beslut på delegation. Beror missnöjet på att besluten är felaktigt tagna, till exempel genom att lagstiftningen inte har följts, bör rutiner och kompetensbehov på förvaltningen ses över. (jfr prop. 2016/17:171 sid. 382)

Ärenden som inte får delegeras från byggnadsnämnden

Enligt kommunallagen får beslutanderätten inte delegeras när det gäller:

  • ärenden som handlar om verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
  • framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige,
  • yttranden när ett beslut av nämnden i dess helhet eller av kommunfullmäktige har överklagats,
  • ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
  • ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, och
  • ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras.

38 §
  Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller
   1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
   2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
   3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
   4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller
   5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras.

Enligt PBL får beslutanderätten inte delegeras när det gäller:

  • att avgöra ärenden som är av stor vikt eller har principiell betydelse,
  • att i de flesta fall besluta om förelägganden eller förbud som förenas med vite
  • att besluta om förelägganden som även upplyser om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som förläggandet riktas mot, och
  • att avgöra frågor om byggsanktionsavgifter.

Föreläggande eller förbud som förenas med vite

Föreläggande eller förbud som förenas med vite får normalt inte delegeras. Rätten att ta vissa sådana beslut får dock delegeras och det gäller:

  • beslut om förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd när det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller hälsa,
  • beslut om förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd när det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd strider mot PBL eller en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av lagen,
  • beslut om förbud mot fortsatt arbete när byggherren i fråga om ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd inte följer någon väsentlig del av kontrollplanen, och
  • beslut om förbud för den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket om det har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket eller om det saknas förutsättningar att ge slutbesked.

Brådskande ärenden

Nämnden kan uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot av nämnden att fatta beslut på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att det inte går att avvakta nämndens avgörande vid nästa sammanträde. Beslutanderätten gäller endast för brådskande ärenden. Förutsättningen är alltså att man inte kan vänta med beslutet till nämndens nästa sammanträde och att det rör sig om ärenden som absolut måste avgöras. Ett sådant beslut måste anmälas vid nästa nämndsammanträde. Någon begränsning med hänsyn till ärendenas art, till exempel att delegationen inte gäller ärenden av principiell natur, finns inte enligt bestämmelsen. Denna typ av brådskande ärenden borde dock vara mycket ovanliga i byggnadsnämnden. Ett exempel skulle kunna vara beslut om förbud mot att använda ett byggnadsverk om det har brister som kan äventyra säkerheten och det saknas delegation till tjänstemän att ta beslutet. Brådskande ärenden kan aldrig delegeras till ersättare i nämnden eller till anställda. (jfr prop. 1990/91:117 sid. 205)

39 §
  En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.

40 §
  Nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 37 § ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.

Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.



Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen