Planeringsunderlag

För att kunna bedöma risken för översvämning behövs olika typer av planeringsunderlag. Vilken typ beror på vad som orsakar översvämningen, om det är tillrinning från omgivande mark, förhöjd grundvattennivå, skyfall, högflöde i sjöar och vattendrag eller högt havsvattenstånd. I praktiken beror en översvämning ofta på en kombination av orsaker. Kombinationseffekter kan leda till högre översvämningsnivåer än vad som förutsetts för olika översvämningstyper var för sig.

Förändrat klimat innebär förändrade planeringsunderlag

Vilka förändringar i klimatet som samhället kommer att behöva anpassa sig till beror i hög grad på hur politiker och beslutsfattare globalt lyckas hantera och begränsa utsläppen av växthusgaser. Trenden är fortfarande ökande halter av koldioxid i atmosfären och arbetet med utsläppsbegränsningar går långsamt. Mycket talar för att klimatet de närmaste hundra åren, och även därefter, kommer att genomgå stora förändringar. Även om relativt snabba utsläppsminskningar sker i närtid kommer förändringar i klimat att fortgå under mycket lång tid.

I flera nationella underlag för sjöar, vattendrag och hav har SMHI och MSB beaktat framtida klimatförändringar. Underlagen kan fungera som utgångspunkt för att bedöma markens lämplighet med avseende på översvämningsrisken i ett förändrat klimat. Det krävs dock en medvetenhet om att underlagen bygger på flera osäkra faktorer och redovisade nivåer och scenarier kan både underskatta och överskatta risken för översvämning.

I takt med att kunskaperna ökar och nya metoder utvecklas så tillkommer nya och förbättrade planeringsunderlag successivt. Ett så uppdaterat underlag som möjligt bör därför användas som utgångspunkt för bedömning av översvämningsrisken vid fysisk planering. Utöver de nationellt tillgängliga planeringsunderlagen behövs många gånger mer detaljerade analyser som beaktar lokala förutsättningar.

Läs mer om klimatförändringarna på SMHIs webbplats

Erfarenheter från lokala exempel på olika översvämningar och hur de hanterats finns sammanställt i en rapport av MSB.
Ta del av MSBs rapport här.

MSB har även skapat en översvämingsportal.
Ta del av översvämningsportalen här

Förhöjd grundvattennivå

För att kunna bedöma sannolikheten för översvämning orsakad av förhöjda grundvattennivåer behöver kommunen skaffa sig en bild av grundvattenförhållanden inom planområdet. Grundvattennivån på en plats varierar cykliskt över året. Framtida klimatförändringar beräknas påverka grundvattennivåerna på olika sätt i olika delar av landet. Detta beaktas vid bedömning av översvämningsrisk till följd av höga grundvattennivåer.

I strandnära lägen är grundvattennivån starkt kopplad till vattenståndet i havet eller sjön. Vid strandlinjen anpassas grundvattennivån till samma nivå som vattennivån. Vid förändring av medelvattennivån kommer därmed medelgrundvattennivån vid strandlinjen att förändras lika mycket. Effekten med förändrad grundvattennivå fortsätter in mot land men avtar med ökande avstånd till strandlinjen, olika snabbt beroende på framförallt typ av jordart, berggrund och topografi. I strandnära områden måste effekten av eventuella framtida förändrat medelvattenstånd bedömas, till följd av stigande havsnivåer eller planerad förändrad reglering av sjöar.

Planeringsunderlag grundvattennivå

Kartunderlag över topografi och jordarter finns tillgängligt hos Lantmäteriet och SGU (Sveriges Geologiska Undersökning).

SGU har tagit fram en rapport med anlys av klimatförändringarnas inverkan på grundvattennivåer.
Ta del av  SGUs rapport här

Scenarier för medelvattenstånd i havet för år 2050 och 2100 presenteras i en karttjänst på SMHI.
Ta del av SMHIs karttjänst här

För information om tänkbar förändrad reglering av Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren se stycket om översvämningskartering av sjöar och vattendrag.

Skyfall - extrem korttidsnederbörd

För att kunna bedöma sannolikheten för översvämning till följd av skyfall i ett planområde krävs ofta ett visst kvantitativt underlag. En lågpunktskarta kan användas för en inledande bedömning. Det är viktigt att väga in att tillrinnande vatten från omgivande mark kan ha stor inverkan och förvärra problematiken. Om en byggrätt i planen berör en karterad lågpunkt är det kommunens uppgift att visa att marken är lämplig. Detta kan göras exempelvis genom en kartering av markavrinning med föreslagen åtgärd för att hantera problematiken.

Oavsett om karterade lågpunkter berörs finns det ofta behov av kartering av markavrinning vid förtätning av stadsmiljö. Flödesvägar kan behöva identifieras. En hög andel hårdgjorda ytor kan kräva omfattande åtgärder för att förtätning ska kunna genomföras med hänsyn till översvämningsrisk vid skyfall. Det kan till exempel handla om att anlägga öppna dagvattenlösningar, att förändra höjdsättning på allmän plats och att skapa fördröjningsytor för dagvatten.

Planeringsunderlag skyfall

Det finns huvudsakligen tre metoder för att analysera översvämningsrisker från skyfall:

  • Kartering av lågpunkter
  • Kartering av markavrinning
  • Kartering av markavrinning och ledningsnät

MSB har tagit fram en vägledning för skyfallskartering samt beskrivit de olika metoderna och deras begränsningar.
Ta del av MSBs vägledning här

I vissa län har länsstyrelsen tagit fram lågpunktskarteringar som finns tillgängliga för kommunerna.

Skyfallsstatistik och framtida förändring

Skyfallens återkomsttider och varaktighet, samt dess förväntade förändring i ett framtida klimat presenteras i en rapport från SMHI. Framtida mängder beräknas med hjälp av klimatfaktorer för tre olika perioder till år 2100.
Ta del av SMHIs rapport här

Sjöar och vattendrag

Underlagen ska klarlägga om den planerade bebyggelsen hotas av översvämning vid högflöde och högvattenstånd i sjöar och vattendrag. I områden med översvämningsrisk kan det även behövas information om vilka vattendjup och strömningshastigheter som kan förväntas.

I MSBs nationella översvämningskarteringar är utgångspunkten att inga fördämningar eller broar brister och att vattnet är rent, det vill säga det finns inga trädstammar eller andra objekt som förs med det strömmande vattnet. Vid en kraftig översvämning i praktiken finns ofta olika föremål som följer med i vattnet, som fastnar på olika ställen och dämmer upp vattnet lokalt. Erosion och annan påverkan på vattenflödet kan även medföra att nya vattenvägar uppkommer. Den typen av situationer fångas alltså inte av de nationella översvämningskarteringarna.

För några av de stora reglerade sjöarna i Mellansverige finns beräknat vattenstånd i framtida klimat med hänsyn till olika tänkbara framtida tappningsstrategier som kan vara relevant att beakta. Vid vissa kraftverksdammar genomförs kartering av riskområde för översvämning i händelse av dammbrott.

Planeringsunderlag sjöar och vattendrag

För cirka tio procent av Sveriges större vattensystem har MSB utfört översvämningskarteringar som finns tillgängliga för kommunerna. Översvämningskartorna visar vattnets utbredning vid beräknat högsta flöde och högflöde med ett antal olika återkomsttider. Återkomsttiden är det genomsnittliga tidsintervallet mellan två översvämningar till en viss nivå. Beräknat högsta flöde tas fram enligt en metod som används inom dammsäkerhet. I beräkningarna antas extrema nederbördsmängder samverka med kraftig smältning av stora snömagasin och vattenmättade markförhållanden.

MSBs arbete med översvämningskarteringar har pågått sedan slutet av 1990-talet. Under arbetets gång har metodiken utvecklats samtidigt som kvalitén på underlagsdata har förbättrats. Sedan år 2013 uppdaterar MSB kontinuerligt de äldre karteringarna med mer detaljerad höjddata med klimatkompenserade 100- och 200-årsflöden fram till nästa sekelskifte. Samtidigt transformeras karteringarna till de nationella referenssystemen SWEREF 99TM och RH 2000. Analyser av hur beräknade högsta flöden kan utvecklas i framtida klimat visar generella tendenser till minskande extrema flöden, även om resultaten inte är helt entydiga. Därför har inte metoden att ta fram beräknat högsta flöde klimatanpassats.

MSBs översvämningskarteringar är avgränsade till de karterade vattendragens huvudfåra. Vid bedömning av översvämningsrisken för ett område är det viktigt att kontrollera så att området verkligen ingår i översvämningskarteringen, och inte ligger inom ett okarterat biflöde till huvudfåran.

Kartunderlag och tillhörande rapporter för respektive kartering kan hämtas från översvämningsportalen, länk nedan. I rapporten beskrivs använd metodik och kartunderlagets noggrannhet, vilket är avgörande för om underlaget har tillräckligt god upplösning för att användas vid bedömningar i detaljplan.
Ta del av MSBs översvämningsportal här

För de stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren har SMHI analyserat vattennivåer i framtida klimat. Även effekter på vattennivån av kraftig vind behandlas.
Ta del av SMHIs analys här

Dammhaveri

Det finns flera underlag som kan vara till stöd för bedömning av risk för översvämning vid dammhaveri. Konsekvensutredning för dammhaveri finns framtaget för många dammar, men inte för alla. I konsekvensutredningarna ingår inte heller nödvändigtvis en översvämningskartering, utan om skador och störningar bedömts vara små eller okomplicerade kan översvämningens omfattning och följder beskrivas i textform. Om det saknas konsekvensutredning för dammar som är av betydelse för planområdet har kommunen ansvar för att se till att det finns tillräckligt underlag för bedömning av platsens lämplighet.

Det är viktigt att beakta att den föreslagna planen kan innebära att tidigare utförda risk- och konsekvensanalyser blir delvis inaktuella och behöver uppdateras. Detta eftersom den planerade exploateringen kan medföra ökade konsekvenser vid ett dammhaveri, jämfört med när analysen utfördes.

Säkerhetsklassificering av dammar

Länsstyrelsen spelar en viktig roll och bör ha inblick i pågående arbeten och processer som är relevanta för bedömning av översvämningsrisk till följd av dammhaveri. Dialog mellan länsstyrelse och kommun i tidigt skede under planprocessen är en viktig förutsättning för att kunna fånga upp sådana risker på ett bra sätt. Detta är särskilt viktigt eftersom det under de senaste åren har tillförts nya och förbättrade konsekvensutredningar för många dammar. De nya underlagen har inte alltid hunnit få genomslag i länsstyrelsens beslut om farliga verksamheter eller i kommunens olika planeringsdokument.

Planeringsunderlag om dammhaveri

För större reglerade vattendrag, där ett haveri i en damm kan förorsaka översvämningar längs en lång älvsträcka, finns framtaget planeringsunderlag för beredskap för dammhaveri tillgängligt hos berörda länsstyrelser och kommunala räddningstjänster.

Uppgifter om dammanläggningar beslutade som farlig verksamhet

Finns tillgängligt hos kommunen samt hos länsstyrelsen

Konsekvensutredningar för dammhaveri

Finns tillgängligt hos länsstyrelsen

Planeringsunderlag för beredskap för dammhaveri

Finns tillgängligt hos kommunens räddningstjänst samt hos länsstyrelsen. Övergripande information ges på Svenska kraftnäts webbplats.
Ta del av Svenska kraftnäts webbplats här

Framtida havsnivåer

SMHI har sammanställt underlag om nutida och framtida havsvattenstånd, med särskilt fokus på extrema nivåer. Underlaget kan användas vid beslut i frågor som påverkas av nutida och framtida havsnivåer. Resultaten presenteras på SMHIs webb, i form av rapporter, kartor och nedladdningsbara GIS-skikt, och inkluderar:

  • Framtida medelvattenstånd för hela Sveriges kust, baserat på IPCC bedömning av den globala vattenståndshöjningen och på ny kunskap om landhöjningen i Sverige.
  • Högsta beräknade havsvattenstånd för SMHIs mätstationer för havsvattenstånd, i nutida och framtida klimat. Baseras på historiska data och ger en bild av hur högt havet tillfälligt kan stiga under en storm.
  • En metod för att beräkna högsta vattenstånd även för andra platser runt Sveriges kust. Här måste hänsyn tas till lokala effekter.

Planeringsunderlag om havsnivåer

Scenarier för medelvattenstånd i havet för år 2050 och år 2100 presenteras i en karttjänst av SMHI.
Ta del av SMHIs karttjänst här 

Högsta beräknade havsvattenstånd för SMHIs mätstationer för havsvattenstånd utmed Sveriges kuster samt olika scenarier för framtida klimat.
Ta del av SMHIs underlag om havsnivåer

Vilket höjdsystem gäller?

De planeringsunderlag som finns tillgängliga för bedömning av översvämningsrisker är oftast utformade i RH 2000, som är Sveriges nationella höjdsystem sedan år 2005, men i vissa fall förekommer äldre höjdsystem. När det gäller havsnivåhöjning anges ofta en höjddifferens i förhållanden till medelvattenståndet för en referensperiod. Vid användning av höjdinformation från olika kartor och andra planeringsunderlag är det viktigt att kontrollera om höjden är angiven som en differens eller i ett visst höjdsystem, och hur det i sin tur förhåller sig till höjdsystemet som kommunen använder i plankartor.

När höjdnivåer används i planbestämmelser bör de utformas i det höjdsystem som plankartan är upprättad i, där höjdsystemet anger läget för kartans nollplan. Höjdnivåer angivna i RH 2000 som kommer från de nationella planeringsunderlagen behöver transformeras till det höjdssystem som används i plankartan.

På Lantmäteriets webbplats kan du läsa mer om höjdsystem

På Lantmäteriets webbplats kan du läsa mer om transformationer

Enkel skiss av en byggnad på mark sedd i profil. Grundläggningsnivån markeras av en horisontell streckad linje från undersidan av byggnadens lägsta punkt. Höjden för byggnadens grundläggningsnivå är angiven i tre olika höjdsystem: 3,10 meter i höjdsystem RH2000; 2,58 meter i höjdsystem RH00, samt 2,94 meter i höjdsystem RH70.. Illustration: Boverket / Altefur Development
Illustration av grundläggningsnivån för en byggnad angiven i tre olika höjdsystem. Höjdsiffran skiljer sig åt beroende på vilket höjdsystem som används. Hur stor skillnad det är mellan de olika höjdsystemen varierar över landet. Vid arbete med höjdnivåer är det viktigt att ha klart för sig vilket höjdsystem som används. Illustration: Altefur Development / Boverket
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej