Regler för  stomkomplettering

De krav på bärförmåga som ställs i Boverkets konstruktionsregler, EKS, avser i första hand byggnadsverks bärande stommar. För delar som inte är bärande, så kallad stomkomplettering, kan det i många fall vara tillräckligt att följa en tillverkares monteringsanvisningar för att uppfylla det generella krav på bärförmåga som ställs genom plan- och bygglagen.

Vad är stomkomplettering

Ett byggnadsverk innehåller förutom den bärande stommen (bärande väggar, pelare, takstolar, balkar, fackverk, pålar och så vidare) även en mängd stomkompletterande byggnadsdelar. Exempel på stomkomplettering kan vara

  • icke bärande ytterväggar,
  • icke bärande innerväggar,
  • fönster,
  • dörrar,
  • undertak,
  • taktäckningsmaterial,
  • fasadmaterial.

Enligt definitionen i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95, är stomkomplettering de delar som utgörs av husets klimatskärm och rumsbildande delar. TNC. Plan- och byggtermer 1994.
Du hittar Rikstermbanken här.

Krav på stomkomplettering

Stomkomplettering är inte en del av den bärande konstruktionen i en byggnad. Den måste ändå klara av att bära sin egentyngd och eventuella laster från inredning och annat som fästs i den. Stomkomplettering måste också tåla de klimatlaster i form av snö, vind och temperatur som den kan komma att utsättas för om den utgör en del av byggnadens klimatskal.

I EKS finns viss stomkomplettering uppräknad i tabellen i avdelning A, 13 § med råd om indelning av byggnadsdelar i säkerhetsklasser. Bland annat anges att infästning av tunga undertak i byggnader bör hänföras till säkerhetsklass 2 och att lätta innerväggar hänföras till säkerhetsklass 1.

För stomkomplettering behöver många gånger inte de preciserade krav på verifiering av bärförmåga som ställs i EKS användas. Det kan räcka med beprövade lösningar eller att följa de anvisningar för infästning som ges i montageanvisningar för olika produkter. Till exempel anger tillverkare av takpannor hur dessa ska fästas in för olika taklutningar så att de inte blåser ner. Även för fönster och ytterdörrar räcker det vanligtvis att följa tillverkarens anvisningar för infästning.

Om montageanvisningar används är det viktigt att säkerställa att produktens tillämpningsområde överensstämmer med den tänkta användningen. För utfackningsväggar och för fönster i höga byggnader, samt för infästning av fasadmaterial i dessa kan det vara nödvändigt att försäkra sig om att tillverkarens monteringsanvisningar är anpassade för höga byggnader och de vindlaster som kan förekomma där.

För stomkomplettering som utsätts för klimatlaster, till exempel utfackningsväggar, är det oftast nödvändigt att dimensionera och utföra dessa på samma sätt som om de vore en del av den bärande konstruktionen. Vägledning för val av säkerhetsklass hittas då i tabellen i avdelning A, 13 §.

När det gäller bärförmåga i händelse av brand kan det till exempel handla om att fästa in undertak med sådana infästningsdon som säkerställer att undertaket inte faller ned i ett så tidigt skede att funktionen hos en utrymningsväg försämras. Det kan också handla om att välja glas med sådana egenskaper att glaset i ett takfönster i en utrymningsväg inte i ett tidigt skede under ett brandförlopp spricker och faller ned på utrymmande personer eller räddningspersonal.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej