På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Regler för  stomkomplettering

Granskad:

De krav på bärförmåga som ställs i Boverkets konstruktionsregler, EKS, avser i första hand byggnadsverks bärande stommar. För delar som inte är bärande, så kallad stomkomplettering, kan det i många fall vara tillräckligt att följa en tillverkares monteringsanvisningar för att uppfylla det generella krav på bärförmåga som ställs genom plan- och bygglagen.

Vad är stomkomplettering

Ett byggnadsverk innehåller förutom den bärande stommen (bärande väggar, pelare, takstolar, balkar, fackverk, pålar och så vidare) även en mängd stomkompletterande byggnadsdelar. Exempel på stomkomplettering kan vara

  • icke bärande ytterväggar,
  • icke bärande innerväggar,
  • fönster,
  • dörrar,
  • undertak,
  • taktäckningsmaterial,
  • fasadmaterial.

Enligt definitionen i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95, är stomkomplettering de delar som utgörs av husets klimatskärm och rumsbildande delar. TNC. Plan- och byggtermer 1994.
Du hittar Rikstermbanken här.

Krav på stomkomplettering

Stomkomplettering är inte en del av den bärande konstruktionen i en byggnad. Den måste ändå klara av att bära sin egentyngd och eventuella laster från inredning och annat som fästs i den. Stomkomplettering måste också tåla de klimatlaster i form av snö, vind och temperatur som den kan komma att utsättas för om den utgör en del av byggnadens klimatskal.

I EKS finns viss stomkomplettering uppräknad i tabellen i avdelning A, 13 § med råd om indelning av byggnadsdelar i säkerhetsklasser. Bland annat anges att infästning av tunga undertak i byggnader bör hänföras till säkerhetsklass 2 och att lätta innerväggar hänföras till säkerhetsklass 1.

13 §    Med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelen hänföras till någon av följande säkerhetsklasser

  • a)  säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador,
  • b)  säkerhetsklass 2 (normal), någon risk för allvarliga personskador, eller
  • c)  säkerhetsklass 3 (hög), stor risk för allvarliga personskador. (BFS 2015:6).
Allmänt råd Exempel på indelning i säkerhetsklass för olika byggnadsdelar i olika typer av byggnadsverk.

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Fasta cisterner för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga eller kan medföra brand eller andra olyckshändelser av allvarlig karaktär bör räknas till säkerhetsklass 3. Fasta cisterner där människor vistas mer än tillfälligt och som inte innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen eller kan medföra brand eller andra olyckshändelser av allvarlig karaktär bör räknas till säkerhetsklass 2. Fasta cisterner där människor endast vistas tillfälligt och som inte innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen eller kan medföra brand eller andra olyckshändelser av allvarlig karaktär bör räknas till säkerhetsklass 1. Vindkraftverk (torn och fundament) där människor vistas mer än tillfälligt bör räknas till minst säkerhetsklass 2. Övriga vindkraftverk (torn och fundament) kan räknas till säkerhetsklass 1. (BFS 2019:1).

För stomkomplettering behöver många gånger inte de preciserade krav på verifiering av bärförmåga som ställs i EKS användas. Det kan räcka med beprövade lösningar eller att följa de anvisningar för infästning som ges i montageanvisningar för olika produkter. Till exempel anger tillverkare av takpannor hur dessa ska fästas in för olika taklutningar så att de inte blåser ner. Även för fönster och ytterdörrar räcker det vanligtvis att följa tillverkarens anvisningar för infästning.

Om montageanvisningar används är det viktigt att säkerställa att produktens tillämpningsområde överensstämmer med den tänkta användningen. För utfackningsväggar och för fönster i höga byggnader, samt för infästning av fasadmaterial i dessa kan det vara nödvändigt att försäkra sig om att tillverkarens monteringsanvisningar är anpassade för höga byggnader och de vindlaster som kan förekomma där.

För stomkomplettering som utsätts för klimatlaster, till exempel utfackningsväggar, är det oftast nödvändigt att dimensionera och utföra dessa på samma sätt som om de vore en del av den bärande konstruktionen. Vägledning för val av säkerhetsklass hittas då i tabellen i avdelning A, 13 §.

13 §    Med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelen hänföras till någon av följande säkerhetsklasser

  • a)  säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador,
  • b)  säkerhetsklass 2 (normal), någon risk för allvarliga personskador, eller
  • c)  säkerhetsklass 3 (hög), stor risk för allvarliga personskador. (BFS 2015:6).
Allmänt råd Exempel på indelning i säkerhetsklass för olika byggnadsdelar i olika typer av byggnadsverk.

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Fasta cisterner för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga eller kan medföra brand eller andra olyckshändelser av allvarlig karaktär bör räknas till säkerhetsklass 3. Fasta cisterner där människor vistas mer än tillfälligt och som inte innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen eller kan medföra brand eller andra olyckshändelser av allvarlig karaktär bör räknas till säkerhetsklass 2. Fasta cisterner där människor endast vistas tillfälligt och som inte innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen eller kan medföra brand eller andra olyckshändelser av allvarlig karaktär bör räknas till säkerhetsklass 1. Vindkraftverk (torn och fundament) där människor vistas mer än tillfälligt bör räknas till minst säkerhetsklass 2. Övriga vindkraftverk (torn och fundament) kan räknas till säkerhetsklass 1. (BFS 2019:1).

När det gäller bärförmåga i händelse av brand kan det till exempel handla om att fästa in undertak med sådana infästningsdon som säkerställer att undertaket inte faller ned i ett så tidigt skede att funktionen hos en utrymningsväg försämras. Det kan också handla om att välja glas med sådana egenskaper att glaset i ett takfönster i en utrymningsväg inte i ett tidigt skede under ett brandförlopp spricker och faller ned på utrymmande personer eller räddningspersonal.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen