Solpaneler
Hur ska solcellspaneler och solfångare betraktas i förhållande till de krav som finns på brandskydd för fasader och taktäckning i Boverkets byggregler? Vad finns det för risker som måste beaktas vid installation av solpaneler som elsäkerhet och räddningstjänstpersonalens säkerhet? Behöver installation av solpaneler i så fall därför anmälas till kommunens byggnadsnämnd i de fall de inte är bygglovspliktiga?
Krav på taktäckning
Taktäckning på byggnader ska utformas så att antändning försvåras, brandspridning begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden.
Det innebär att taktäckning normalt bör utformas i lägst brandteknisk klass BROOF (t2). Detta för att en mindre flygbrand inte ska få fäste på taket och innebära att hela byggnaden kan brinna upp och i värsta fall att branden sedan sprider sig vidare till andra tak och i slutändan för att undvika stora stadsbränder.
Taktäckningen på byggnader ska utformas så att antändning försvåras, brandspridning begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Med försvårad antändning avses exempelvis skydd mot flygbränder eller gnistor. Taktäckning bör utformas med material av klass A2-s1,d0 alternativt med material av lägst klass BROOF (t2) på underliggande material av klass A2-s1,d0. Brännbar taktäckning, i lägst klass BROOF (t2), kan användas på brännbart underlag på byggnader som är belägna minst 8 meter från varandra eller på småhus. Brännbar taktäckning på brännbart underlag bör inte förekomma på byggnader, förutom småhus, inom 8 meter från en skorsten ansluten till värmepanna med förbränning av fasta bränslen. På småhus kan material av lägst klass E användas som taktäckning på tak över uteplats, skärmtak eller liknande. Detsamma gäller i verksamhetsklasserna 1 och 2A för tältbyggnader med ett enkelt skikt dukmaterial. Regler om skydd mot brandspridning från intilliggande tak finns i avsnitt 5:536 och detta gäller även mellan byggnader. (BFS 2014:3).Hur ska då solpaneler betraktas i förhållande till kravet på taktäckning? Ett sätt att se det är att paneler som inte är en integrerad del av yttertaket inte utgör en del av taktäckningen då definitionen av taktäckning är att det är byggnadens skydd mot det yttre klimatet. Därmed är inte reglerna i BBR 5:62 direkt tillämpliga för saker monterade uppe på taket.
Att det inte finns några detaljregler innebär däremot inte att det inte finns något krav, utan de övergripande kraven på brandskydd i lagstiftningen ska ändå uppfyllas. Vad det gäller brandskydd beskrivs de grundläggande kraven på byggnadsverk i plan- och byggförordningens 3 kap. 8 §.
8 §
För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att
1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,
2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,
3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och
5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.
Hur ska man då tolka PBF i de fall det inte finns några detaljerade föreskrifter? Ett sätt är att jämföra med den situation som är mest lik den aktuella och som finns reglerad. I detta fall avsnitt 5:62 i BBR och genast så är man tillbaks på brandteknisk klass BROOF (t2) som en vägledande nivå. Skillnader kan dock finnas som motiverar en annan nivå. Till exempel täcker inte alltid solpaneler hela takytan.
Krav på fasadmaterial
Krav på brandskydd för fasader finns i BBR avsnitt 5:551. Fasadbeklädnader får vid brand endast utveckla värme och rök i begränsad omfattning.
Ytterväggar i byggnader i klass Br1 ska utformas så att
- 1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller,
- 2. brandspridning inuti väggen begränsas,
- 3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas,
- 4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas.
- - byggnaden har högst två våningsplan,
- - beklädnaden, oavsett byggnadens höjd, täcker endast byggnadens bottenvåning,
- -
byggnaden har högst åtta våningsplan och förses med automatiskt släcksystem samt att fasadytan i bottenvåningen utförs i material i lägst
A2-s1,d0, - - byggnaden har högst åtta våningsplan och brännbart material av lägst klass D-s2,d2 endast täcker en begränsad del av fasadytan.
- a) inga stora delar av fasaden faller ned, t.ex. stora putsstycken, plåtar eller glasskivor, vilka kan orsaka fara för utrymmande människor eller räddningspersonal,
- b) brandspridningen i ytskiktet samt inuti väggen begränsas till underkanten av fönster två våningar ovanför brandrummet, och
- c) inga yttre flammor uppträder som kan antända takfoten belägen ovanför fönstret två våningar ovanför brandrummet. Som likvärdigt kriterium gäller att gastemperaturen strax under takfoten inte överstiger 500 °C under en sammanhängande tidsperiod längre än 2 minuter eller 450 °C längre än 10 minuter.
På samma sätt som för placering på tak kan man fråga sig om solpanelerna tillhör fasaden eller inte då de i de flesta fall inte utgör en del av byggnadens klimatskal. Även om de inte gör det ska de uppfylla kraven på brandskydd enligt PBF 3 kap. 8 §. Eftersom solpaneler kan placeras med ett luftmellanrum mot fasaden är det extra viktigt att beakta risken för brandspridning.
Kraven på ordinarie fasad skiljer sig åt beroende på byggnadsklass. Byggnader i klass Br2 och Br3 som oftast är lägre byggnader har lägre krav på fasadmaterial som kan uppfyllas med till exempel en träpanel och där kan motsvarande nivå anses gälla för solpaneler.
Ytterväggar i byggnader i klass Br1 ska utformas så att
- 1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller,
- 2. brandspridning inuti väggen begränsas,
- 3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas,
- 4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas.
- - byggnaden har högst två våningsplan,
- - beklädnaden, oavsett byggnadens höjd, täcker endast byggnadens bottenvåning,
- -
byggnaden har högst åtta våningsplan och förses med automatiskt släcksystem samt att fasadytan i bottenvåningen utförs i material i lägst
A2-s1,d0, - - byggnaden har högst åtta våningsplan och brännbart material av lägst klass D-s2,d2 endast täcker en begränsad del av fasadytan.
- a) inga stora delar av fasaden faller ned, t.ex. stora putsstycken, plåtar eller glasskivor, vilka kan orsaka fara för utrymmande människor eller räddningspersonal,
- b) brandspridningen i ytskiktet samt inuti väggen begränsas till underkanten av fönster två våningar ovanför brandrummet, och
- c) inga yttre flammor uppträder som kan antända takfoten belägen ovanför fönstret två våningar ovanför brandrummet. Som likvärdigt kriterium gäller att gastemperaturen strax under takfoten inte överstiger 500 °C under en sammanhängande tidsperiod längre än 2 minuter eller 450 °C längre än 10 minuter.
Byggnader i klass Br1 som normalt är tre våningar eller högre ska uppfylla högre krav enligt följande fyra punkter.
1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller,
2. brandspridning inuti väggen begränsas,
3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas,
4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas.
Ytterväggar, i byggnader i klass Br2 och Br3, ska utformas så att brandspridning längs fasadytan begränsas. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Fasadbeklädnader bör uppfylla kraven för klass D-s2,d2. För tältbyggnader i verksamhetsklasserna 1 och 2A med ett enkelt skikt dukmaterial kan klass E accepteras. (BFS 2014:3).För att visa att kraven uppfylls kan fasaden uppföras antingen med obrännbart material (klass A2-s1,d0) eller genom att fasadsystemet provas med ett fullskaletest (SP Fire 105).
I fullskaletestet som simulerar en fullt utvecklad brand ut genom ett fönster testas förutom om fasaden bidrar till brandspridning längs byggnaden också om större delar faller ner som kan skada räddningstjänstpersonal eller utrymmande personer. Motsvarande funktion får därmed anses rimlig att ställa på solpaneler som placeras på fasader på flervåningsbyggnader.
Räddningsmanskapets säkerhet
Förutom risken att falla ner och skada människor vid brand så kan solpaneler utgöra en fara för räddningstjänstpersonal då de fortsätter att producera el så länge de utsätts för solljus. Det innebär att det finns risker för elchocker från själva solpanelerna men även från den likstömskabel som går från panelerna till omvandlaren till växelström. För att minska risken finns olika system som bryter strömmen så nära panelen som möjligt.
En annan risk som främst finns vid större byggnader är att solpanelerna kan försvåra räddningstjänstens arbete på tak. För att begränsa brandspridning mellan sammanbyggda byggnader görs ofta håltagning i närheten av brandväggar mellan olika byggnader för att vädra ut brandgaser och utföra släckning. Många kommuner har därför gett ut riktlinjer för hur solceller bör placeras i närheten av fastighetsgräns så att storbränder kan undvikas.
Projektering av solcellspaneler
Eftersom solpaneler kan påverka risken för brandspridning såväl inom som utanför byggnaden och även räddningspersonalens säkerhet samtidigt som BBR inte reglerar i detalj hur panelerna ska utföras behöver en projektör ta hänsyn till en rad olika aspekter. Exempel på aspekter som kan behöva beaktas vid projektering av solpaneler är:
-
Påverkar solceller på fasad möjligheten till utrymning med hjälp av räddningstjänsten?
-
Är solcellspaneler monterade över eller i närhet av brandväggar?
-
Finns behov av orienteringsritningar av solcellsanläggningen som beskriver anläggningens uppbyggnad, kablarnas placering, vilka delar som blir spänningslösa av brytaren, namn på kontaktperson m.m.?
-
Hur påverkas brandspridningen av solceller placerade på fasad respektive tak?
-
Är anläggningen tillräckligt tydligt skyltad?
-
Bryts strömmen till solcellspanelerna när brandlarmet aktiveras?
-
Behöver räddningstjänsten ha möjlighet att nå taket från två håll för att kunna göra en insats?
-
Hur utformas drift- och underhållsinstruktioner för att säkerställa en säker anläggning över tid?
Bygglov eller anmälan
Att installera solpaneler på byggnader kan i vissa fall vara bygglovspliktigt.
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
I det fall bygglov inte behövs men en byggnadsåtgärd avsevärt påverkar byggnadens brandskydd eller berör dess bärande delar kan en anmälan till kommunen istället krävas. Exempelvis berörs brandskyddskravet att beakta räddningsmanskapets säkerhet vid räddningsinsatser när solceller installeras. En anmälan innebär sedan att samma byggprocess påbörjas som vid bygglov och att startbesked behövs innan man kan påbörja arbetet.
5 §
För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.
Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).
Någon utarbetad praxis eller vägledning för hur stora anläggningar eller vilken effekt de får ha för att det ska krävas en anmälan finns i dagsläget inte. Vänd dig därför till byggnadsnämnden i din kommun och fråga om du behöver bygglov eller anmälan innan du påbörjar att installera solpaneler.
Egenskapskraven gäller även om det inte krävs bygglov eller anmälan
Oavsett om det varken krävs bygglov eller anmälan gäller att de tekniska egenskapskraven ska uppfyllas, dock kan viss anpassning och avsteg ske. Det innebär i stort att de tekniska krav som beskrivits ovan i denna vägledning behöver uppfyllas.
8 §
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .
Webbutbildning
I webbutbildningen "Brandskydd i PBL" kan du fylla på dina kunskaper om brandskydd.