Social inkludering och plats för möten

Hur våra närmiljöer är utformade kan påverka förutsättningarna för sociala kontakter, social kontroll samt tillit till sina grannar. Allt detta påverkar hur trivseln i närområdet uppfattas. Det är därför viktigt att vi planerar våra samhällen så att vi skapar utrymme för naturliga mötesplatser och interaktion grannar emellan. Det har stor betydelse för vårt välbefinnande och en jämlik hälsa.

Positiva hälsoeffekter

Livsmiljöer som är inkluderande och uppmuntrar till möten mellan människor kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa och en hållbar utveckling. Många hälsofrämjande effekter och mervärden kan följa med på köpet när vi sätter hälsan först. Tillsammans bidrar de till flera viktiga samhällsmål. 

Bostadsområden och offentliga platser där sociala faktorer beaktats tidigt i planeringen, gynnar välbefinnandet. En livsmiljö som är socialt inkluderande ökar känslan av gemenskap, trygghet och tillit. Att ha sociala kontakter är positivt främst för vår psykiska hälsa. Hälsoeffekterna är påtagliga för alla människor men får störst betydelse i socioekonomiskt svaga områden. Genom att planera och säkerställa goda livsmiljöer som främjar gemenskap, tillit och aktivt deltagande i samhället för alla ökar förutsättningarna för en jämlik hälsa. En fysisk miljö som tillgodoser och främjar tillgänglighet också för människor med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, främjar ett brett aktivt deltagande i samhället.

Livsmiljöer med blandande boende- och upplåtelseformer och gemensamma mötesplatser, både inom och mellan bostadsområden, kan bidra till en ökad självkänsla. I längden kan det också bidra till att minska risken för socialt utanförskap samtidigt som tillit och trygghet i närmiljön ökar. Genom en ökad trygghet i närmiljön ökar rörelsefriheten och fler människor kan välja att gå ut och vistas i miljöer inom och utanför bostadsområdet. Det ger förutsättningar för människor att vara fysiskt aktiva och att tillgodogöra sig dagsljus, frisk luft och spendera tid i områden för återhämtning och stressreducering.

Mervärden

Utöver de direkta hälsoeffekterna av att planera för närområden för social inkludering och möten så leder det till en rad positiva mervärden.

En närmiljö som främjar möten och social inkludering kan leda till ökat engagemang boende emellan. I områden med hög tillit, där de boende känner tillhörighet till platsen, är förutsättningarna större för att de engagerar sig och tar hand om sin närmiljö, än i områden där tillit och tillhörighet saknas. De boendes och civilsamhällets engagemang kan i sin tur öka tryggheten och skapa ytterligare ringar på vattnet kopplat till engagemanget i den byggda miljön. Det kan bland annat leda till ökad interaktion mellan människor, omhändertagande och särskild omsorg om miljön som man vistas i.

En planering som främjar social inkludering skapar förutsättningar för att fler människor kan och vill vistas i våra gemensamma livsmiljöer. Det bidrar till att fler perspektiv, såsom barnperspektiv, äldres perspektiv, jämställdhetsperspektiv, universell utformning med mera, i större utsträckning blir synliga i den byggda miljön och i det offentliga rummet.

Åtgärder som genomförs som följd av medveten planering för social inkludering, kan även bidra till ekonomisk hållbarhet. Områden med hög trygghet och tillit är mer attraktiva för företag att etablera sig i. Verksamheterna kan både skapa arbetstillfällen och erbjuda ett utbud lokalt, men även attrahera arbetskraft och kunder från andra områden. Närvaro av verksamheter och handel bidrar till att den upplevda tryggheten i sin tur ökar och skapar än mer gynnsamma förutsättningar för företag.

Bidrag till Agenda 2030 mål och delmål

Tips till er som vill planera för social inkludering

Nedan samlas framgångsfaktorer och medskick från exemplen om social inkludering och möten. Vi hoppas att dessa tips kan bidra med nya perspektiv och vara värdefulla i ert arbete!

Planeringsprocessen

• Frågor om social inkludering behöver finnas med i hela planeringsprocessen! I den översiktliga planeringen hanteras frågor om övergripande strukturer som påverkar hur staden används, hur olika områden knyts samman och hur mentala och fysiska barriärer kan överbryggas. På denna nivå skapas de övergripande strukturerna för våra livsmiljöer som lägger grunden för tillit och gemenskap i samhället.
  
  På detaljplanenivå kan frågorna hanteras genom att ges utrymme för och ange vilken typ av användning en viss yta ska ha. Utrymmen för gemensamma mötesplatser behöver prioriteras, såsom gatan, torget och andra platser för spontana möten och umgänge. Frågor om social inkludering behöver därför finnas med genom hela processen och genom alla skalor för att verkligen göra skillnad.

Dialog

• Involvera fler i processen kring utformningen av människors livsmiljö! Desto fler medborgare som involveras i processen – desto fler perspektiv förmedlas och chansen är större att fler trivs på platsen. Olika människor har olika uppfattningar och boende i områden som klassas som socioekonomiskt svaga, upplever generellt en lägre tillit till sitt närområde än boende i socioekonomiska starka områden. En inkluderande samrådsprocess bidrar till att de boende känner sig mer delaktiga i utvecklingen, vilket kan öka känslan av tillhörighet till platsen.

Helhetsperspektiv

• Se till staden som en helhet! För att alla medborgare ska känna en ökad tillit till sin närmiljö och ett socialt samspel i sin boendemiljö, behöver staden ses som en helhet. Insatser i socioekonomiskt svaga områden är dock extra viktiga, eftersom det är där hälsoeffekterna får störst betydelse. Beakta därför staden som en helhet för att på så sätt kunna kartlägga var förändringar i den fysiska miljön kan få som störst betydelse för social inkludering.

Samhällsservice och viktiga funktioner i boendemiljön

• Planera utrymme för service och sociala mötesplatser! För att kunna uppnå positiva hälsoeffekter genom social inkludering behövs tillgång till samhällsservice och verksamheter. Tillgången till sjukvård, bibliotek och möjligheter till kultur och fritid bidrar till att skapa trygghet och tillit till samhället. En medveten planering och lokal samverkan behövs för att erbjuda medborgare en jämlik tillgång till samhällsservice och skapa förutsättningar för trivsel och hälsa.
• Planera in utrymme för viktiga sociala funktioner i boendemiljön! Åtgärder som ökar tilliten i sin direkta närmiljö är minst lika viktiga som att brygga över sociala och fysiska barriärer till intilliggande områden. Säkerställ åtgärder som uppmuntrar till spontana möten - platser som trapphus och gemensamhetslokaler, service i bottenvåningar, samt yta för socialt umgänge i och intill bostadsgården. Allt detta kan ha betydelse för vilken typ av möten och social inkludering som sker i grannskapet.