Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Klimatdata till beräkningen

Granskad:
Händer på dators tangentbord. På skärmen kalkylator och databas.
Illustration: Infab

För att kunna göra en klimatberäkning behövs klimatdata för de resurser som används vid uppförandet av byggnaden. Här kan du läsa mer om vad generiska klimatdata och specifika klimatdata är för något och hur de ska användas i en klimatdeklaration.

Generiska eller specifika klimatdata kan användas

Klimatdeklarationen kan baseras på antingen generiska eller specifika klimatdata. Klimatdata är uppgifter om utsläpp av växthusgaser i kilogram koldioxidekvivalenter per enhet resurs (i kilogram för byggprodukter och kilowattimme eller megajoule för energi). Se sidan ”Klimatdeklarationens omfattning” för mer information om enheten resurs. Se faktarutan nedan för mer information om viktiga begrepp som till exempel resurs och klimatdata.

4 §    Vid beräkning av klimatpåverkan i produktskedet ska specifika klimatdata eller generiska klimatdata användas.

Specifika klimatdata ska vara från en miljövarudeklaration som är framtagen enligt en beräkningsmetod som följer produktspecifika beräkningsregler med inventeringsdata ur ett livscykelperspektiv. Miljövarudeklarationen ska vara tredjepartsgranskad eller motsvarande.

Generiska klimatdata ska vara data ur Boverkets klimatdatabas för klimatdeklarationer. Innehållet i klimatdatabasen fastställs genom ett separat beslut.

Resurs: Material och energi.

Klimatdata: Utsläpp av växthusgaser i kilogram koldioxidekvivalenter per enhet resurs (vanligen i kilogram, kilowattimme eller megajoule).

Generiska klimatdata: Genomsnittliga klimatdata för resurs (material och energi) som är representativa för svenska förhållanden.

Specifika klimatdata: Produkt- och leverantörsspecifika klimatdata.

Boverkets klimatdatabas: Innehåller konservativt satta generiska klimatdata för byggprodukter (modul A1–A3) och byggspill (modul A5). Dessa data har cirka 25 procent högre klimatpåverkan per enhet än genomsnittsdata. Klimatdatabasen innehåller även klimatdata för transport (modul A4) samt för energi och bränslen (modul A5). Klimatdata för transport och energi och bränslen är inte konservativt satta.

fönster. Klammer om  alla: Generiska klimatdata. Klammer om ett: Specifika klimatdata.
Exempel som visar förhållandet mellan generiska klimatdata baserade på en produktgrupp och specifika klimatdata för en byggprodukt via en så kallad tredjepartsgranskad miljövarudeklaration (EPD). Illustration: Infab

När generiska klimatdata används i klimatdeklarationen ska dessa hämtas från Boverkets klimatdatabas. Notera att endast det konservativa värdet för byggprodukterna får användas i klimatdeklarationen. Om klimatdata saknas i Boverkets klimatdatabas för någon av de byggprodukter som använts, och inga specifika klimatdata finns för byggprodukten, är det inte möjligt att beräkna dess klimatpåverkan. Det uppstår då en så kallad datalucka. För hantering av dataluckor hittar du mer information på sidan ”Täckningsgraden ska beräknas”.

Täckningsgraden ska beräknas

Generiska klimatdata från andra databaser får inte användas i klimatdeklarationen. För mer information om Boverkets klimatdatabas, se sidan ”Om Boverkets Klimatdatabas”.

Om Boverkets klimatdatabas

I klimatdeklarationen får specifika klimatdata för byggprodukter användas

Dator med information om EPD på skärmen. Grön bock.
Illustration: Infab

För att klimatdeklarationen i så hög grad som möjligt ska spegla byggnadens faktiska klimatpåverkan kan specifika klimatdata användas för inköpta byggprodukter, om tillverkaren tagit fram sådana data. Den beräknade klimatpåverkan blir dessutom ofta lägre om specifika klimatdata används jämfört med om generiska klimatdata från Boverkets klimatdatabas används.  

Om specifika klimatdata används ska det vara produkt- och leverantörsspecifika klimatdata i form av en miljövarudeklaration (EPD) som följer beräkningsreglerna i standarden EN 15804 och som är tredjepartsgranskad eller motsvarande.

4 §    Vid beräkning av klimatpåverkan i produktskedet ska specifika klimatdata eller generiska klimatdata användas.

Specifika klimatdata ska vara från en miljövarudeklaration som är framtagen enligt en beräkningsmetod som följer produktspecifika beräkningsregler med inventeringsdata ur ett livscykelperspektiv. Miljövarudeklarationen ska vara tredjepartsgranskad eller motsvarande.

Generiska klimatdata ska vara data ur Boverkets klimatdatabas för klimatdeklarationer. Innehållet i klimatdatabasen fastställs genom ett separat beslut.

För att en miljövarudeklaration ska betraktas som tredjepartsgranskad (EPD) måste den vara registrerad hos en programoperatör enligt ISO 14025. Livscykelanalyser av byggprodukter som är utförda enligt den europeiska standarden EN 15804 men som inte är tredjepartsgranskade och publicerade hos en programoperatör kan användas på samma sätt som en EPD om de uppfyller något av följande krav:

  • Miljövarudeklarationen tas fram med ett tredjepartsgranskat EPD-verktyg för miljövarudeklarationer. Verktyget måste vara tredjepartsgranskat av en programoperatör. Vilka EPD-verktyg som är godkända går att hitta på respektive EPD-programoperatörs webbplats. Samma version eller en senare version av verktyget som användes vid framtagandet av den ursprungliga EPD:n (så kallad moder-EPD) ska användas när miljövarudeklarationen för den liknande byggprodukten (så kallad dotter-EPD) tas fram.
  • Miljövarudeklarationen bygger på en eller flera EPD:er. Den baseras på leverantörsspecifika data för byggproduktens tillverkningsprocess (modul A1–A3). Minst 90 procent av byggproduktens klimatpåverkan (modul A1–A3) täcks av egna processdata och uppgifterna i den eller de EPD:er som den aktuella miljövarudeklarationen baseras på. Ett exempel är en betongprodukt, i vilken cement utgör mer än 95 procent av klimatbelastningen och det finns en publicerad EPD för den cement som använts.

Källa måste anges när specifika klimatdata används

För byggprodukter där specifika klimatdata använts i klimatdeklarationen ska det framgå vilken EPD eller annan motsvarande källa som använts. En EPD som baseras på standarderna ”EN 15804:2012+A1:2013” respektive ”EN 15804:2012+A2:2019” kan användas. EPD:n måste gälla för den levererade produkten och vara giltig vid leveranstillfället. Se nedan mer om ”Skillnaden mellan olika versioner av EPD:er”.

Det finns flera olika programoperatörer på marknaden som publicerar EPD:er. Några av de största är ”The International EPD System”, ”EPD Norway”, ”INIES” (Frankrike) och ”IBU” (Tyskland).

Alla EPD:er har ett identifikationsnummer, kallat ”declaration number” eller ”registration number”, men utformningen av EPD:erna skiljer sig åt mellan de olika programoperatörerna.

EPD:er har vanligtvis en giltighetstid på fem år. En EPD kan uppdateras och fortfarande ha samma identifikationsnummer. För att vara säker på vilken version som avses identifieras en EPD med både ett identifikationsnummer och revideringsdatum.

En EPD för en byggprodukt kan ha baserats på olika versioner av standarden EN 15804. Det innebär att klimatpåverkan kan vara redovisad på olika sätt för olika byggprodukter. Uppgifter i en EPD utifrån olika versioner av standarden är därför inte helt jämförbara, men skillnaden är ofta mycket liten.

Läs mer om EPD:er i ”Boverkets vägledning om LCA för byggnader” som du hittar under Relaterad information.

Den europeiska standarden EN 15804 används för att ta fram en EPD för byggprodukter. Det finns två versioner av standarden – EN 15804:2012+A1:2013 och EN 15804:2012+A2:2019.

I den första versionen (EN 15804:2012+A1:2013) redovisas klimatpåverkan med hjälp av följande indikator:

  • GWP: klimatpåverkan växthusgaser.

GWP-GHG exkluderar upptag och utsläpp av biogen koldioxid. Om en EPD innefattar redovisning av biogen koldioxid så ska den biogena koldioxiden räknas bort från mängden bundet kol i produkten i den totala klimatpåverkan (GWP-TOT). Om biogen koldioxid inte framgår eller går att räkna bort i en EPD, så kan EPD:n inte användas när klimatdeklarationen upprättas.

I den andra versionen (EN 15804:2012+A2:2019) redovisas den potentiella klimatpåverkan uppdelad i följande indikatorer:

  • GWP-total: klimatpåverkan total.
  • GWP-fossil: klimatpåverkan fossil.
  • GWP-biogenic: klimatpåverkan biogen.
  • GWP-luluc: klimatpåverkan markanvändning.

GWP-total är summan av de tre andra indikatorerna.

I vissa EPD-system är det obligatoriskt att även redovisa GWP-GHG. GWP-GHG innehåller alla utsläpp av växthusgaser utom upptag och utsläpp av biogent kol i produkten och dess förpackningsmaterial. Denna slags GWP-indikator gör det möjligt att direkt jämföra klimatpåverkan mellan två produkter och dess tillverkning.

För mer information om Boverkets klimatdatabas se sidan ”Om Boverkets klimatdatabas” som du hittar i menyn.

Att hitta rätt värden om klimatpåverkan i en EPD

I klimatdeklarationen ska klimatpåverkan beräknas som utsläpp av växthusgaser enligt GWP-GHG. Det inkluderar den sammantagna effekten av utsläpp av växthusgaser, exklusive upptag och utsläpp av biogen koldioxid. För mer information, se sidan ”Klimatdeklarationens omfattning”.

Klimatdeklarationens omfattning

En EPD för en byggprodukt kan ha baserats på olika versioner av standarden EN 15804. Det innebär att klimatpåverkan kan ha beräknats på olika sätt för olika byggprodukter, men skillnaden är liten, ofta bara någon procentenhet. Se nedan för mer information om att hitta rätt värde i en EPD när en klimatdeklaration upprättas.

En EPD innehåller bland annat följande uppgifter:

  • En beskrivning av den eller de produkter som omfattas (produktinnehåll, användningsområde, med mera) tillsammans med information om analysens systemgränser (vilka delar i produktens livscykel som har inkluderats och vilka delar som ej är med).
  • Vilken version av standarden EPD:n baseras på.
  • Vilken deklarerad enhet som resultaten är uttryckta i. Tänk på att enhetsomvandling kan behövas när en EPD ska användas, det vill säga att klimatdata i EPD:n stämmer överens med den enhet som mängden byggprodukt anges i.

Klimatpåverkan redovisas med hjälp av följande indikator:

  • GWP: klimatpåverkan växthusgaser.

GWP-GHG exkluderar upptag och utsläpp av biogen koldioxid. Om en EPD innefattar redovisning av biogen koldioxid så ska den biogena koldioxiden räknas bort från mängden bundet kol i produkten i den totala klimatpåverkan (GWP-TOT för A1–A3). Om biogen koldioxid inte framgår eller går att räkna bort i en EPD, så kan EPD:n inte användas när klimatdeklarationen upprättas.

Klimatpåverkan redovisas i kilo koldioxidekvivalenter per livscykelmodul och deklarerad enhet. Det är GWP från livscykelfaserna A1–A3 som är aktuellt att använda för beräkningen till klimatdeklarationen. GWP kan återfinnas redovisat separat per modul eller summerat med endast en indikator för A1–A3.

En EPD innehåller bland annat följande uppgifter:

  • En beskrivning av den eller de produkter som omfattas (produktinnehåll, användningsområde med mera) tillsammans med information om analysens systemgränser (vilka delar i produktens livscykel som har inkluderats och vilka delar som ej är med).
  • Vilken version av standarden EPD:n baseras på.
  • Vilken deklarerad enhet som resultaten är uttryckta i. Tänk på att enhetsomvandling kan behövas när en EPD ska användas, så att klimatdata i EPD:n stämmer överens med den enhet som mängden byggprodukt anges i.

Klimatpåverkan redovisas med hjälp av följande indikatorer:

  • GWP-total: klimatpåverkan total.
  • GWP-fossil: klimatpåverkan fossil.
  • GWP-biogenic: klimatpåverkan biogen.
  • GWP-luluc: klimatpåverkan markanvändning.

GWP-total är summan av de tre andra indikatorerna. Detta inkluderar alltså mer än GWP-GHG. Samtidigt redovisas ofta också GWP-GHG som ett tillägg, vilket är den indikator som ska användas när en klimatdeklaration upprättas. Ibland benämns GWP-GHG för GWP-IOBC (instant oxidation of biogenic carbon), vilket har samma innebörd.

GWP-GHG, eller GWP-IOBC, redovisas i de flesta nya EPD:er, men inte i alla. Om inte dessa redovisas behöver en omräkning utföras, där GWP-biogenic räknas bort från GWP-total för A1–A3. Resultatet är jämförbart med GWP-GHG och kan användas i en klimatberäkning för klimatdeklaration av en byggnad.

Klimatpåverkan redovisas i kilo koldioxidekvivalenter per livscykelmodul och deklarerad enhet. Det är GWP från livscykelfaserna A1–A3 som är aktuellt att använda för beräkningen till klimatdeklarationen. GWP kan vara redovisat separat per modul eller summerat med endast en indikator för A1–A3.

Underlaget måste sparas i fem år

Tänk på att byggherren, vid Boverkets tillsyn, ska kunna styrka de uppgifter som registrerats i en klimatdeklaration hos Boverket. Därför behöver byggherren spara underlaget som ligger till grund för beräkningen. Notera att delar av beräkningsunderlaget ska verifieras enligt specifika krav. För mer information om vilket underlag som ska verifieras respektive sparas i fem år av byggherren, se sidan ”Spara underlag”. Se även sidan ”Processen för tillsyn av en klimatdeklaration”.

12 §
  Byggherren ska se till att de underlag som verifierar uppgifterna som har angetts i klimatdeklarationen sparas i fem år från det att klimatdeklarationen har getts in.

Spara underlag

Processen för tillsyn

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen