Översiktsplanens innehåll

I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur mark- och vattenområden bör användas i framtiden och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen ska även visa hur kommunen tänker ta hänsyn till allmänna intressen samt hur riksintressen och miljökvalitetsnormer kommer att tillgodoses. Det ska även framgå hur den fysiska planeringen samordnas med nationella och regionala mål samt i vilka områden i strandnära lägen som dispens från strandskyddet bör kunna ges.

I 3 kap. 4 och 5 §§ PBL finns bestämmelser om vad som ska redovisas i översiktsplanen. I översiktsplanen ska kommunen precisera och konkretisera de allmänna intressen som anges i 2 kap. Vidare ska kommunen, om strategisk miljöbedömning krävs, redovisa miljökonsekvenserna på ett sätt som uppfyller kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning vid en strategisk miljöbedömning. Om kommunen gör bedömningen att en strategisk miljöbedömning inte krävs, ska skälen för detta redovisas.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 4,5 §§

Innehållet i översiktsplanen kan inte överklagas eftersom översiktsplanen inte är juridiskt bindande.

Mark- och vattenanvändning

Grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden ska framgå av översiktsplanen. Detta görs lämpligast på en karta. Hur detaljerad och specificerad redovisningen ska vara avgör kommunen själv. Det blir allt vanligare att kommunerna väljer att redovisa mångfunktionell användning, till exempel stadsbebyggelse i stället för en uppdelning i bostadsområden och verksamhetsområden. För att möjliggöra etablering av verksamheter som kan vara störande finns det dock ofta skäl att särredovisa verksamhetsområden där bostäder inte bör tillåtas.

Den byggda miljön

I översiktsplanen ska kommunen visa sina ställningstaganden för hur den byggda miljön som bland annat omfattar bebyggelse, anläggningar, vegetation och parker, ska utvecklas, bevaras och användas i framtiden. Översiktsplanen ska ange utgångspunkter och riktlinjer för lokalisering och utformning av den byggda miljön till stöd för efterkommande planläggning och lovgivning. (jfr prop. 1994/95:230 sid. 54)

Strategisk miljöbedömning

I en översiktsplan anges normalt förutsättningar för sådana verksamheter som alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, till exempel tätortsbebyggelse och anläggande av industriområden och vägar. Därför ska översiktsplanen i de allra flesta fall miljöbedömas.

Miljöbedömningsförordning (2017:966) 2 §

För planer där strategisk miljöbedömning krävs ska planen uppfylla miljöbalkens krav på en miljökonsekvensbeskrivning för strategisk miljöbedömning.

Här kan du läsa mer om miljökonsekvensbeskrivningens obligatoriska innehåll.

Miljöbalk (1998:808) 6 kap 11 §

Miljöbalk (1998:808) 6 kap 12 §

Vid framtagandet av en översiktsplan ska kommunen ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen. Det innebär att kommunen i översiktsplanen aktivt måste ta ställning till resultaten av miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljöbalk (1998:808) 6 kap 9 §

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 4 §

I översiktsplanen ska kommunen redovisa

  1. hur miljöaspekterna har integrerats i planen,
  2. hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter,
  3. skälen för att planen har antagits i stället för de alternativ som övervägts, och
  4. vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 4 §

Miljöbalk (1998:808) 6 kap 16 §

I de fall kommunen gör bedömningen att en strategisk miljöbedömning inte krävs, ska skälen för detta redovisas i översiktsplanen.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 4 §

Allmänna intressen

Översiktsplanen ska redovisa hur kommunen tänker ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. De allmänna intressena anges i plan- och bygglagens andra kapitel. I redovisningen av allmänna intressen ska områden av riksintressen särskilt anges. Kravet på redovisning av de allmänna intressena innebär att kommunen preciserar vilka intressen som ska tillgodoses, var de ligger, hur de avgränsas samt avgör vilket intresse som ska gälla om det råder konflikt mellan dem så kallad avvägning. I översiktsplanen anges vilken hänsyn som ska tas, till exempel när det gäller natur- och kulturvärden. Nationella och regionala mål kan användas för att avgränsa och konkretisera de allmänna intressena.

Här kan du läsa om allmänna intressen enligt PBL

Riksintressen

Av planen ska det framgå hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena. Att tillgodose ett riksintresse kan ibland innebära att olika riksintressen måste vägas mot varandra i översiktsplanen. Ett riksintresse kan bara vägas mot andra riksintressen, inte mot andra allmänna intressen.

Under framtagandet av översiktsplanen sker en dialog mellan staten via länsstyrelsen och kommunen om hur riksintressena ska tillgodoses. Dialogen är en förutsättning för att översiktsplanen ska fylla sin funktion att göra det möjligt för kommunen att förutse eventuella ingripanden från statens sida under senare skeden av planeringsprocessen. Kommunens ställningstaganden i översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande är sedan vägledande för efterföljande beslut.

Bestämmelserna om riksintressen finns i 3 och 4 kapitlet miljöbalken.

Här kan du läsa mer om riksintressen i översiktsplanen

Miljökvalitetsnormer

Enligt plan- och bygglagen ska miljökvalitetsnormer följas vid planläggning. Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer och det ska tydliggöras om det finns risk att miljökvalitetsnormer överskrids eller inte. Miljökvalitetsnormerna finns i miljöbalkens femte kapitel med tillhörande förordningar.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 10 §

I översiktsplanen ska relevanta miljökvalitetsnormer redovisas , med uppgifter om exempelvis kvävedioxid- och partikelnivåer, vattnets kvalitet och kvantitet, bullernivåer etc. Förutom att dagens situation kartläggs kan då även situationer där föroreningshalter, värden för vattenkvaliteten, bullernivåer etc riskerar att överskridas, förutses. Översiktsplanen kan då vara vägledande och hanteringen av normerna i detaljplaneskedet underlättas.

Normerna kan exempelvis hanteras på följande sätt i översiktsplanen:

  • Tydligt redovisa med text och kartor de mark‐ och vattenområden som har höga och förväntat höga kvävedioxid- och partikelhalter, höga bullernivåer, dålig vattenkvalitet etc.
  • Peka ut områden där det finns risk att normer inte klaras.
  • Ange kommunens mål, rekommendationer och strategier för hur de utpekade områdena ska hanteras i efterföljande planer.
  • Analysera konsekvenserna av de föreslagna strategierna.

Läs mer om miljökvalitetsnormer i fysisk planering under rubriken "Publikationer" i "Relaterad information".

Här kan du läsa mer om miljökvalitetsnormer för luft

Samordning med nationella och regionala mål, planer och program

Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen i den fysiska planeringen tänker ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Exempel på sådana mål och program kan vara:

  • Regionala tillväxt- och utvecklingsprogram
  • Länsplaner för transportinfrastruktur
  • De transportpolitiska målen
  • De nationella och regionala miljömålen
  • Regionala klimat- och energistrategier.

Det kan också handla om planer för:

  • Elektronisk infrastruktur
  • Avfallshantering
  • Kollektivtrafikförsörjning
  • Jämställdhet och integration

Exakt vilka mål, planer, program och strategier som kommunen bör ta hänsyn till i översiktsplaneringen går inte att säga eftersom dessa ändras över tid. Det är upp till kommunen att bedöma vilka som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 176-177).

Under år 2015 sammanställde Boverket de nationella målen.
Här kan du läsa mer om de nationella målen

Långsiktigt behov av bostäder

Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet är ett allmänt intresse i PBL, och kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 § plan- och bygglagen och utgöra ett underlag för bland annat översiktsplaneringen.

Översiktsplaneringen är ett viktigt instrument för kommunen när det gäller att förbereda och genomföra kommunens bostadspolitiska intentioner. I översiktsplanen anger kommunen hur man tänker tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Både översiktsplanen och riktlinjerna för bostadsförsörjningen behövs för att nå kommunens bostadspolitiska mål.

Läs mer om hur en kommun kan arbeta med och ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen under rubriken "På Boverket" i "Relaterad information.

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Kommunerna kan i sina översiktsplaner peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Inom dessa områden kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas när man prövar dispenser och upphäver strandskyddet. Kommunen ska kunna motivera beslutet i varje enskilt fall. Utpekandet ska ske på ett sådant sätt att det långsiktiga skyddet för stränderna upprätthålls. Det ska fortfarande finnas god tillgång till strandområden för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.

Miljöbalk (1998:808) 7 kap 18e §

Läs mer om landsbygdsutveckling i strandnära lägen under rubriken "På Boverket" i "Relaterad information".

Krav på riskbedömning

Kommunen ska bedöma och värdera risken för skador på den bebyggda miljön på grund av klimatförändringar. Kommunerna ska arbeta strategiskt med hur riskerna kan minska eller upphöra.

Avsikten med riskbedömningen är inte att bedöma markförhållandena för enskilda tomter eller på detaljnivå. Den behöver på en övergripande nivå identifiera områden där det finns risk för försämrad säkerhet, och där det därmed kan krävas mer detaljerade utredningar. Riskbedömningarna bör i huvudsak kunna genomföras med hjälp av existerande geologiska, geotekniska och topografiska underlag som havsnivåhöjnings-, översvämnings-, ras- och skredkarteringar som nationella myndigheter och länsstyrelser tillhandahåller. (jfr prop. 2017/18:163 sid 13)

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej