På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Översiktsplanens innehåll

Granskad:

Det övergripande innehållet för en översiktsplan är att kommunen ska redovisa hur mark- och vattenområden bör användas i framtiden och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Innehållet för översiktsplanen är sedan inriktat på vissa områden som har särskild betydelse för den fysiska planeringen.

Detta ska redovisas i översiktsplanen

I 3 kap.3, 4 och 5 §§ plan- och bygglagen, PBL, finns bestämmelser om vad som ska redovisas i översiktsplanen. I översiktsplanen ska kommunen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena enligt 2 kap. PBL som kan ha en väsentlig betydelse för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

3 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Grunddragen ska framgå av en karta.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Lag (2020:76) .

4 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

5 §
  Av översiktsplanen ska även följande framgå
   1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
   2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
   3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
   5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

Det är viktigt att översiktsplanen inte tyngs av onödiga uppgifter och det är lämpligt att begränsa redovisningen av olika planeringsunderlag. Istället kan det vara en fördel att utelämna detaljerna om berörda förhållanden och hänvisa till var uppgifterna finns. Samtidigt får inte redovisningen bli för knapphändig utan att beskrivningen innehåller de uppgifter som behövs för att motiven för översiktsplanens utformning framgår klart, att eventuella konflikter mellan olika intressen synliggörs och att planen utgör stöd för efterföljande planering och prövning

Här nedan följer en beskrivning för varje punkt av översiktsplanens innehåll.

Mark- och vattenanvändning

I översiktsplanen ska grunddragen för den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen framgå och mark- och vattenanvändningskartan kan sägas utgöra basen i översiktsplanen. Med grunddragen avses den huvudsakliga användningen. Genom redovisningen av grunddragen i den avsedda användningen ger kommunen uttryck för sin uppfattning om hur mark- och vattenområden bör användas utifrån det eller de ändamål som områden är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov). Redovisningen visar också kommunens uppfattning om vad som utgör en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder respektive vad som utgör en långsiktigt god hushållning med mark och vatten.

2 §
  Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

3 §
  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

Redovisningen av den avsedda mark- och vattenanvändningen ska omfatta hela kommunen eftersom översiktsplanen bland annat kan behöva ge vägledning för bygglov och tillståndspliktiga verksamheter på alla platser i kommunen. Kommunen ska uttrycka en uppfattning om vilken inriktning som är avsedd för samtliga områden i kommunen, men om det inte behövs några särskilda planeringsöverväganden kan det vara tillräckligt att kommunen anger att den mark- och vattenanvändning som pågår ska i huvudsak fortgå.

Redovisningen ska göras på en karta, eller flera kartor om det finns behov av det, och ska ge en överblick över de större sammanhangen. Hur detaljerad och specificerad redovisningen ska vara avgör kommunen själv.

Boverket har utvecklat en modell för hur plankartan kan byggas upp, framför allt när det gäller vilka begrepp som är lämpliga att använda.

Här kan du läsa mer om ÖP-modell 2.1

Den byggda miljön

I översiktsplanen ska kommunen visa sina ställningstaganden för hur den byggda miljön, som bland annat omfattar bebyggelse, anläggningar, vegetation och parker, ska utvecklas, bevaras och användas i framtiden. Översiktsplanen ska ange utgångspunkter och riktlinjer för lokalisering och utformning av den byggda miljön till stöd för efterkommande planläggning och lovgivning. (jfr. prop. 1994/95:230 sid. 54)

3 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Grunddragen ska framgå av en karta.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Lag (2020:76) .

Riksintressen

Riksintressen ska alltid redovisas i översiktsplanen.

Av planen ska det också framgå hur kommunen anser att de redovisade riksintressena ska tillgodoses. Att tillgodose ett riksintresse kan ibland innebära att olika riksintressen måste vägas mot varandra i översiktsplanen. Ett riksintresse kan bara vägas mot andra riksintressen, inte mot andra allmänna intressen.

Under framtagandet av översiktsplanen sker en dialog mellan staten via länsstyrelsen och kommunen om hur riksintressena ska tillgodoses. Dialogen är en förutsättning för att översiktsplanen ska fylla sin funktion att göra det möjligt för kommunen att förutse eventuella ingripanden från statens sida under senare skeden av planeringsprocessen. Kommunens ställningstaganden i översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande är sedan vägledande för efterföljande beslut.

Bestämmelserna om riksintressen finns i 3 och 4 kapitlet miljöbalken.

Här kan du läsa mer om riksintressen i översiktsplanen

Miljökvalitetsnormer

Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen anser att gällande miljökvalitetsnormer ska följas. Det ska vara tydligt om det finns risk att miljökvalitetsnormer överskrids eller inte.

I översiktsplanen ska relevanta miljökvalitetsnormer redovisas med uppgifter om exempelvis kvävedioxid- och partikelnivåer, vattnets kvalitet och kvantitet, bullernivåer etcetera. Förutom att dagens situation kartläggs kan då även situationer där föroreningshalter, värden för vattenkvaliteten, bullernivåer etcetera riskerar att överskridas, förutses. Översiktsplanen kan då vara vägledande och hanteringen av normerna i detaljplaneskedet underlättas.

Normerna kan exempelvis hanteras på följande sätt i översiktsplanen:

  • Tydligt redovisa med text och kartor de mark‐ och vattenområden som har höga och förväntat höga kvävedioxid- och partikelhalter, höga bullernivåer, dålig vattenkvalitet etcetera
  • Peka ut områden där det finns risk att normer inte klaras.
  • Ange kommunens mål, rekommendationer och strategier för hur de utpekade områdena ska hanteras i efterföljande planer.
  • Analysera konsekvenserna av de föreslagna strategierna.

Läs mer om miljökvalitetsnormer i fysisk planering under rubriken ”Publikationer” i ”Relaterad information".

Här kan du läsa mer om miljökvalitetsnormer för luft

10 §
  Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.

Allmänna intressen

I översiktsplanen ska kommunen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena, som finns i PBL:s andra kapitel, kan ha en väsentlig betydelse för beslut om mark- och vattenanvändningen eller för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Av planen ska det också framgå hur kommunen beaktar de förhållanden som kommunen anser har väsentlig betydelse utifrån de allmänna intressena.

4 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

I den kommunomfattande översiktsplanen är det framför allt de övergripande strukturfrågorna och hur bebyggelsen i stort bör lokaliseras som i första hand ska hanteras, det vill säga de allmänna intressen som finns i paragraferna 2 kap 2-5, 10 §§ PBL. Kommunen kan avstå från att redovisa förhållanden som har begränsad eller liten betydelse för beslut om användningen av mark- och vattenområden. Om det är en avgränsad geografisk del av kommunen som kommunen planerar för med högre detaljeringsgrad kan det även vara andra allmänna intressen som kan behöva redovisas och beaktas.

2 §
  Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

3 §
  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

4 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

10 §
  Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.

Vad som utgör förhållanden av väsentlig betydelse ska bedömas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Till exempel om mark inte kan bebyggas på grund av att den är skyddad som naturreservat finns det inget behov av att redovisa förutsättningarna för att bebygga marken.

Här kan du läsa om allmänna intressen enligt PBL.

Långsiktigt behov av bostäder

Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet är ett allmänt intresse i PBL, och kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 § PBL och utgöra ett underlag för bland annat översiktsplaneringen.

Översiktsplaneringen är ett viktigt instrument för kommunen när det gäller att förbereda och genomföra kommunens bostadspolitiska intentioner. I översiktsplanen anger kommunen hur man tänker tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Både översiktsplanen och riktlinjerna för bostadsförsörjningen behövs för att nå kommunens bostadspolitiska mål.

Läs mer om hur en kommun kan arbeta med och ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen under rubriken ”På Boverket” i ”Relaterad information".

Samordning med nationella och regionala mål, planer och program

Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen i den fysiska planeringen tänker ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Exempel på sådana mål och program kan vara:

  • Regionala tillväxt- och utvecklingsprogram
  • Länsplaner för transportinfrastruktur
  • De transportpolitiska målen
  • De nationella och regionala miljömålen
  • Regionala klimat- och energistrategier

Det kan också handla om planer för:

  • Elektronisk infrastruktur
  • Avfallshantering
  • Kollektivtrafikförsörjning
  • Jämställdhet och integration

Det är upp till kommunen att bedöma vilka mål, planer och program som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen eftersom dessa ändras över tid. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 176-177).

Här kan du läsa mer om de nationella målen som Boverket sammanställde år 2015 

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Kommunerna kan i sina översiktsplaner peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Inom dessa områden kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas när man prövar dispenser och upphäver strandskyddet. Kommunen ska kunna motivera beslutet i varje enskilt fall. Utpekandet ska ske på ett sådant sätt att det långsiktiga skyddet för stränderna upprätthålls. Det ska fortfarande finnas god tillgång till strandområden för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.

18 e §
   /Upphör att gälla U:2024-09-11/
Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d § ett område som
   1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden,
   2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt,
   3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften,
      a) i eller i närheten av tätorter,
      b) i ett kust- eller kustskärgårdsområde från Forsmark till Klockestrand vid Ångermanälven eller från Skataudden vid Näskefjärden till gränsen mot Finland,
      c) på Gotland, eller
      d) vid Vänern, Vättern, Mälaren, Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön eller Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen, om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området, och
   4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Klockestrand vid Ångermanälven till Skataudden vid Näskefjärden.

En översiktsplan enligt 3 kap. 1 § plan- och bygglagen
(2010:900) ska ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett sådant område som avses i första stycket.
Översiktsplanen är inte bindande. Lag (2011:393) .

18 e §
   /Träder i kraft I:2024-09-11/
Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d § ett område som
   1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden,
   2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt,
   3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften,
      a) i eller i närheten av tätorter,
      b) i ett kust- eller kustskärgårdsområde från Forsmark till Klockestrand vid Ångermanälven eller från Skataudden vid Näskefjärden till gränsen mot Finland,
      c) på Gotland, eller
      d) vid Vänern, Vättern, Mälaren, Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön eller Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen, om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området, och
   4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Klockestrand vid Ångermanälven till Skataudden vid Näskefjärden.

En aktuell översiktsplan enligt 3 kap. 1 och 25 §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett sådant område som avses i första stycket. Översiktsplanen är inte bindande. Lag (2020:75) .

Läs mer om landsbygdsutveckling i strandnära lägen under rubriken ”På Boverket” i ”Relaterad information”.

Klimatrelaterade risker för den byggda miljön

Kommunen ska i sin översiktsplan redogöra för sin syn på klimatrelaterade risker för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion. Av översiktsplanen ska det även framgå hur dessa risker kan minska eller upphöra.

Syftet är att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt kommunalt klimatanpassningsarbete.

Redogörelsen för kommunens syn på klimatrelaterade risker i översiktsplanen gör att kommunen redan på övergripande strategisk nivå identifierar geografiska områden där det finns risk för skador på den byggda miljön och beskriver hur kommunen ska förhålla sig till dessa risker. Det kan också handla om att peka ut geografiska områden där det kan krävas mer detaljerade riskutredningar för den byggda miljön.

Redogörelsen bör utformas med hänsyn till kommunens geografiska förutsättningar och bebyggelsestruktur och behöver inte avse enskilda byggnader eller anläggningar. Kommunen bör prioritera de platser där risken för skador framstår som störst. I redogörelsen ska såväl användning och utveckling som bevarande av den byggda miljön behandlas.

Arbetet bör i huvudsak kunna genomföras med hjälp av tillgängliga geologiska, geotekniska och topografiska underlag som havsnivåhöjnings-, översvämnings-, ras- och skredkarteringar som nationella myndigheter och länsstyrelser tillhandahåller. I vissa fall kan ytterligare underlag behövas, till exempel från Trafikverket om statlig infrastruktur ligger i ett riskområde.

Länsstyrelsen ska under samrådet om översiktsplanen medverka till att redogörelsen för de klimatrelaterade riskerna i översiktsplanen blir så utförlig och ändamålsenlig som möjligt med hänsyn till tillgängligt underlag.

Här kan du läsa mer om miljö- och klimataspekter i översiktsplaneringen.

Förhållandet till regionplan

Om det finns en regionplan för länet ska det framgå av översiktsplanen om den avviker från regionplanen, vilket sätt planen avviker och skälen till att översiktsplanen skiljer sig från regionplanen.

Regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län och det är regionen som ansvarar för denna planering.  För andra län är det frivilligt att ta fram en regionplan.

1 §
  Regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län. Regionen ansvarar för denna planering.

Regionen ska
   1. utreda regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö,
   2. upprätta ett förslag till regionplan enligt 2-4 §§ eller förslag till ändring av en sådan plan,
   3. anta, pröva aktualiteten hos och vid behov ändra planen,
   4. lämna underlag om regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, andra berörda regioner och de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs,
   5. yttra sig över förslag till översiktsplaner inom länet under granskningstiden i fråga om hur dessa planer förhåller sig till regionplanen,
   6. verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och
   7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan och dess effekter.

Regionen ska lämna regeringen de uppgifter om den regionala fysiska planeringen som regeringen begär. Lag (2020:76) .

Mellankommunala frågor

Om det finns områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse ska det framgå av översiktsplanen.

5 §
  Av översiktsplanen ska även följande framgå
   1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
   2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
   3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
   5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

Kommuner har olika behov och förutsättningar och därmed skiljer det sig åt vilka områden och verksamheter som ska redovisas. Ett sätt att undersöka vad som kan vara av mellankommunal eller regional betydelse är att sätta in kommunen i ett regionalt sammanhang, exempelvis genom att referera till och orientera sig utifrån regionala mål och visioner.

Intressen som kan behöva mellankommunal samordning

Lagen redovisar inte vilka frågor som behöver mellankommunal samordning, men en viss vägledning kan hämtas från förarbeten och från regeringens avgöranden. Här nedan listas intressen som bland annat är hämtade från förarbeten. De ska enbart ses som exempel på mellankommunala och regionala frågor. Intressena är indelade i tre kategorier som kommunen kan utgå ifrån för att undersöka och identifiera om andra frågor är av mellankommunal eller regional betydelse. Det tre kategorierna är:

  • Mark- eller vattenanvändning som har stor omgivningspåverkan
  • Mark- och vattenanvändning som är känslig för påverkan
  • Frågor som rör regionen som helhet

Mark- eller vattenanvändning med stor omgivningspåverkan

En mark- eller vattenanvändning som kan antas ha stor omgivningspåverkan i form av till exempel buller, ljus, lukt eller ökad trafik kan påverka även närliggande kommuner. Vid planering av sådana användningar kan samordning krävas med hänsyn till befintlig eller planerad bebyggelse i andra kommuner. Det kan gälla exempelvis:

  • Flygplatser
  • Vägar, järnvägsbanor och ledningar
  • Större täkter
  • Anläggningar för sophantering
  • Större serviceanläggningar
  • Småbåtshamnar och andra fritidsanläggningar

(jfr. prop. 1985/86:1 sid. 337)

Här kan du läsa mer om godstransporter i fysisk planering

Känsliga områden

Områden som är känsliga för påverkan av olika skäl kan också aktualisera mellankommunal samordning. Det kan handla om gemensamma resurser där den samlade påverkan från flera kommuner kan antas vara sådan att samordning behövs. Det kan också gälla områden med höga naturvärden eller värden för friluftslivet där samordning krävs för att åstadkomma ett ändamålsenligt skydd. Till exempel kan det vara:

  • Friluftsområden som är regionalt betydelsefulla och som bör bevaras
  • Större sammanhängande grönområden
  • Kulturmiljöer

(jfr prop. 1985/86:1 sid. 337)

Andra exempel kan vara dricksvattentäkter som används av fler än en kommun. Det kan även gälla täkter som har sitt tillrinningsområde i en annan kommun, vilket kan behöva beaktas vid planering som påverkar tillrinningsområdet. Viss planerad markanvändning kan exempelvis försvåra möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för vatten i nedströms kommuner, vilket i sin tur kan kräva samordning. Ett ytterligare exempel kan vara att det som planeras innebär att befintliga markföroreningar riskerar att spridas och påverka andra kommuner. (jfr Regeringen 2019-09-02 dnr Fi2019/01223/SPN)

Här kan du läsa mer om vattenförsörjning i översiktsplanering

Regionala frågor

Enligt förarbeten till PBL omfattas även vissa frågor som rör regionen som helhet. Det handlar om:

  • Kollektivtrafikförsörjning
  • Större detaljhandelsanläggningar med ett upptagningsområde som omfattar mer än en kommun

(jfrprop. 1985/86:1 sid. 337)

Kollektivtrafikförsörjning är en fråga som hanteras av regionen och kommunerna i länet. Vid planering som påverkar möjligheterna att anordna en rimlig kollektivtrafikförsörjning kan mellankommunal samordning krävas. Särskilt vid planering av verksamheter med ett stort behov av kollektivtrafikförsörjning bör detta beaktas.

Vid planering av externa köpcentra framgår det av lagens förarbeten att mellankommunal samordning aktualiseras om anläggningen har ett upptagningsområde som omfattar mer än en kommun. Vidare finns det regeringsavgöranden om överprövade detaljplaner som kan vara till viss ledning. Avgörandena kan vara till stöd för bedömningen av hur frågan ska hanteras i översiktsplanen.

Avgörandena talar bland annat för att översiktsplaneringen behöver ta hänsyn till konsekvenser för handel, utbud och konkurrenssituation i länet. Behovet av trafiklösningar till större detaljhandelsanläggningar, särskilt kollektivtrafik, kan också innebära också ett behov av att samordna de mellankommunala frågorna. Regeringen har också uttalat att etablering av externa köpcentra normalt bör hanteras i kommunens översiktsplan innan detaljplanering inleds. (Regeringen 2003-06-05 dnr M/2001/4557/F/P, Regeringen 1999-11-18 dnr M/1999/100/Na)

Även vid havsplanering kan mellankommunal samordning vara en viktig aspekt.

Här kan du läsa mer i vägledning om översiktsplanering vid kust och hav

Invändningar från länsstyrelsen

Om länsstyrelsen i granskningsyttrandet inte har godtagit planen i en viss del ska det framgå av översiktsplanen.

5 §
  Av översiktsplanen ska även följande framgå
   1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
   2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
   3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
   5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

16 §
  Länsstyrelsen ska under granskningstiden lämna ett granskningsyttrande över planförslaget.

Länsstyrelsen ska i yttrandet enbart ange om
   1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller
4 kap. miljöbalken,
   2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
   3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och
   5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76) .

Filmer

Film med en överblick över innehåll i översiktsplanen. Filmen är drygt 2 minuter lång och hämtad från utbildningen Ny på jobbet som översiktsplanerare.
Film om att göra avgränsingar av en översiktsplan. Filmen är cirka 4 minuter lång och hämtad från utbildningen Ny på jobbet som översiktsplanerare.
Film med exempel på avgränsning av en översiktsplan från två kommuner. Filmen är drygt 2 minuter lång och hämtad från utbildningen Ny på jobbet som översiktsplanerare.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen