Planeringsförutsättningar

Att planera för godstransporter innebär olika förutsättningar beroende på var i landet man befinner sig och vilken typ av godstransporter som trafikerar kommunens olika delar. Det är därför viktigt att ha en god kännedom om såväl godstransporterna som passerar genom kommunen som de som har slutdestination i kommunen.

Godstransporters olika behov och villkor

Godstransporter skiljer sig mycket åt och möjligheterna eller utmaningarna varierar i olika delar av staden samt i olika delar av landet. Utmaningarna spänner från tätare innerstadsområden med stor konkurrens om marken samtidigt som aktiviteter och verksamheter i staden leder till många leveranser, till landsbygdernas utmaningar som ofta karaktäriseras av lågt antal leveranser och låg fyllnadsgrad i lastbilarna över långa sträckor.

Godstransporternas olika behov och villkor ställer stora krav såväl på planerare i regioner och på kommuner som på transportörer. Den fysiska planeraren behöver både ställa krav på leverantörer och godshanterare samt möta deras behov. Nedanstående bild är ett försök att illustrera leveranskostnader per enhet beroende på vart leveransen ska gå.

Samband mellan bebyggelsetäthet och transporteffektivitet. Källa: Boverkets bearbetning av Behrends och Rodrigue, 2018 (The dualism of urban freight distribution – city vs suburban logistics.) Illustration: Jenny Lilja/Boverket

På lands- och glesbygden, där det är få invånare per ytenhet, är godsvolymerna relativt små, vilket lätt leder till låg fyllnadsgrad i fordonen förutsatt att man vill hålla en hög servicenivå. Detta ger sammantaget en relativt hög kostnad per levererad enhet. Fördelen i de glesare delarna av Sverige är den låga konkurrensen om marken som ger goda möjligheter till stora lagringsutrymmen. Det finns inte heller så många restriktioner gällande lastning och parkering i dessa miljöer.

På den andra sidan av skalan finns storstädernas centrala delar där det ofta är stor konkurrens om marken och ofta finns restriktioner gällande fordonsstorlekar. Detta medför att leveranser ofta sker med mindre fordon. Därmed blir leveranserna fler och volymerna mindre. I staden finns det små utrymmen för lagerhållning, men å andra sidan är det ofta korta leveransavstånd. En ytterligare utmaning är att det ofta finns restriktioner kopplade till lastning, lossning och parkering av fordon.

Mellan dessa två ytterligheter finns de tätorter som har något lägre bebyggelsetäthet. I dessa områden är leveranskostnaden per enhet som lägst, mycket beroende på att det går att köra med fulla lastbilar. Det är relativt få restriktioner för parkering och lastning samtidigt som det sker fler leveranser.

Ökade godstransportvolymer

Utvecklingen av godstransporter följer i stort den ekonomiska utvecklingen. I Sverige har transportarbetet ökat från drygt 70 miljarder tonkilometer 1975 till ungefär 100 miljarder tonkilometer 2014. Utvecklingen för de olika trafikslagen ser dock väldigt olika ut. Under denna period har sjötransporter och järnvägstransporter varit i princip oförändrade medan vägtransporterna har fördubblats. Trafikverkets prognoser fram till 2040 pekar på ett ökat transportarbete. För den kommande 20-årsperioden prognosticeras stora ökningar för såväl väg, järnväg som sjöfart.

Transportarbete utveckling och prognos. Illustration: Trafikverket

Läs mer om godstrafikens utveckling och prognoser i Trafikverkets rapport ”Prognos för godstransporter 2040 – Trafikverkets Basprognoser 2018” under rubriken ”På andra webbplatser” i ”Relaterad information”.

Konkurrens om utrymme i stadsmiljön

Många kommuner och städer planerar för täta stadsdelar med höga krav på attraktivitet och hållbarhet. Visionen är en stad med mer plats för människor och mer attraktiva miljöer. Samtidigt ser vi en utveckling som går mot fler godstransporter i den täta miljön, bland annat till följd av en snabbt ökande e-handel. Varutransporternas behov av utrymme och tillgänglighet är en utmaning för kommunerna i deras ambition at