Två enkätundersökningar om praxis

För att belysa hur brottsförebyggande och trygghetsperspektiv, samt hur olika åtgärder har tillämpats i praktiken har två enkätundersökningar genomförts i svenska kommuner. Detta för att kunna spegla hur trygghetsskapande och brottsförebyggande perspektiv ser ut idag och vilka åtgärder som vidtas i utformningen av fysiska miljöer i de olika skedena av samhällsbyggnadsprocessen.

För att belysa det praktiska arbetet med trygghetsskapande och brottsförebyggande perspektiv skickade forskaren Vania Ceccato ut två olika webbenkäter ut till kommunerna. Enkäter skickade dels till dem som arbetar med planering och byggande av städer (planerare), dels till dem som är säkerhetsexperter på kommunal nivå (trygghetsamordnare). Enkäterna bestod av frågor om brottsförebyggande och trygghetsperspektiv och åtgärder i relation till byggd miljö.

Av enkätsvaren framgår att två av tre kommuner saknar ett eller flera policydokument, styrdokument eller motsvarande handlingar, som beskriver utformning av brottsförebyggande och trygghetsskapande fysiska åtgärder i planeringen.

En av fyra kommuner arbetar inte med säkerhet och trygghet avseende brott i den fysiska planeringen. Av samtliga svarande kommuner anser de allra flesta att samarbete och samråd med andra aktörer är viktigt i kommunens arbete med trygghet, säkerhet och brottsprevention.

Det finns en tendens att betona säkerhetslösningar snarare än trygghetslösningar. De förslag till åtgärder som nämns bygger mycket sällan på kartläggningar och analyser. I några kommuner där det påstås finnas en stark grund för trygghetsarbete, säger planerarna att de får ägna mycket tid åt att diskutera trygghetsdefinitioner och att de ofta måste återupprepa motiven bakom kommunens trygghetsarbete.

I planerarnas enkätsvar lyfts bland annat fram att ny bebyggelse bör utformas så att den naturliga övervakningen stärks och att den tillkommande bebyggelsen ska vara tydligt avgränsad i förhållande till andra fysiska områden. Genomgående svarade planerarna att den viktigaste åtgärden i planeringen för att förebygga brott och skapa trygghet är att sammanlänka bostäder med vägnätet till det omgivande samhället. Av de tillfrågade planerarna svarade 79 procent att de beaktar denna aspekt i den fysiska planeringen.

Av enkätsvaren framgår att praxis idag handlar om:

  • Att naturlig övervakning främjas av egenskaper som maximerar att människor syns och rör sig i området.
  • Att fysiska miljöer utformas och byggs för att kommunicera ägande av områden och egendom.
  • Att det är viktigt att offentliga utrymmen, såsom parker eller lekplatser, underhålls.

Bland planerarna finns också en övertygelse om att funktionsblandad markanvändning kan motverka brottslighet i centrala områden, liksom en stark tro på att arkitektur och landskapsbild kan användas för att skapa en positiv image och identitet för ett område.

I trygghetssamordnarnas enkätsvar framkommer att majoriteten anser att fysiska barriärer, såsom att sätta upp grindar eller andra fysiska hinder, kan öka tryggheten. Bland planerarna är det nästan ingen som förespråkar fysiska barriärer som trygghetsskapande åtgärd. En annan skillnad mellan planerarna och trygghetssamordnarna är att den senare gruppen inte betonar hållplatser, funktioners lokalisering eller områdesidentiteter som viktiga faktorer för att motverka brottslighet och skapa trygghet. Deras fokus ligger istället på människor och sociala aspekter, det vill säga det som kallas för situationell brottsprevention.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej