Planbestämmelsekatalogen

Boverkets planbestämmelsekatalog tydliggör hur planbestämmelser ska skrivas och struktureras för att fungera i digitala sammanhang.

Planbestämmelsekatalogen

Planbestämmelsekatalogen innehåller alla de planbestämmelser som Boverket i föreskrifterna om detaljplan föreskriver att kommuner kan använda vid planläggning av nya detaljplaner. Katalogen innehåller även alla tidigare bestämmelser som rekommenderats i vägledningar av Boverket och motsvarande ansvariga myndigheter sedan år 1949 och framåt.

Katalogen används vid upprättande av nya detaljplaner, vid tolkning av äldre planbestämmelser samt vid digitalisering av befintlig detaljplaneinformation. Boverket ansvarar inte för hur katalogen används i program eller vid digital framställning av planer. Planbestämmelsekatalogen är senast uppdaterad 2024-05-02 och nås via länken nedan.

Syftet med planbestämmelsekatalogen

Planbestämmelsekatalogens syfte är att tydliggöra hur planbestämmelser ska skrivas och struktureras för att fungera i digitala sammanhang. Planbestämmelseinformationen ska kunna återanvändas, överföras mellan olika IT-system och tillgängliggöras nationellt. Boverkets Planbestämmelsekatalog är en exempelsamling som är uppbyggd enligt Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan och Boverkets allmänna råd (2020:6) om redovisning av reglering i detaljplan. 

Det finns inget krav på att följa katalogen. Reglering i detaljplanering måste dock följa plan- och bygglagen, PBL, och Boverkets föreskrifter om detaljplan. Det finns även en generell rekommendation i form av Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Genom att följa katalogen så uppfylls kraven i både PBL, föreskrifterna och rekommendationerna i de allmänna råden. 

Planbestämmelsekatalogens uppbyggnad

I katalogen anges varje planbestämmelse med information om under vilken tidsperiod de har rekommenderats. Alla planbestämmelser från och med 2015 presenteras också med en unik bestämmelsekod. Bestämmelsekoden är den direkta kopplingen mellan katalogen och Boverkets föreskrifter om detaljplan och den är nödvändig för att den digitala hanteringen ska fungera. Alla planbestämmelser har också ett UUID, en unik identifierare, som används vid överföring mellan olika IT-system.

Digital detaljplaneinformation

Digital detaljplaneinformation måste kunna tillgängliggöras på en europeisk nivå, enligt de krav som följer av EU:s INSPIRE-direktiv och som finns reglerat i lag (2010:1767) om geografisk miljöinformation och förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation, från och med 2022. 

Planbestämmelsekatalogen ger tillsammans med den nationella specifikationen för detaljplan, som Lantmäteriet ansvarar för, förutsättningar för att överföra detaljplaneinformation mellan olika IT-system. Exempel på sådan överföring är från kommunen till Lantmäteriets nationella geodataplattform. Tillsammans ger de också förutsättning för att utveckla nationella e-tjänster som använder detaljplaneinformation och för att digitalisera plan- och bygglovsprocessen.

Samtliga av de programvaruleverantörer som Boverket känner till använder katalogen när de bygger GIS-program för framtagande av detaljplaner. Dessa program används i sin tur av landets kommuner.

Om kommunen väljer att inte tillgängliggöra sin planinformation enligt den nationella specifikationen bär kommunen själv ansvar för att informationen följer regelverket i INSPIRE.

Läs mer om den nationella specifikationen för detaljplan under rubriken ”På andra webbplatser i ”Relaterad information”.

Bakgrund

Arbetet med Planbestämmelsekatalogen påbörjades 2013. Boverket hade då tillsammans med andra offentliga organisationer identifierat ett behov av ett förbättrat och effektivare arbetssätt med detaljplanebestämmelser.

Det huvudsakliga syftet med katalogen är att ersätta information som endast funnits tillgänglig i analoga böcker med digitalt sökbar information. Detta för att effektivisera och underlätta verksamheten för alla som arbetar med detaljplaner, samt för att förenkla informationsutbyte mellan olika aktörer.

Katalogen bestod från början av två kataloger, en för äldre bestämmelser och en för pågående bestämmelser. Katalogen släpptes externt, i Excel-format, första gången i mars 2016 och innehöll då endast pågående bestämmelser. Efter det fortsatte arbetet med utveckling av katalogen. De två katalogerna slogs ihop, en förstudie för en e-tjänst gjordes och därefter byggdes e-tjänsten Planbestämmelsekatalogen samt ett tillhörande administrationsgränssnitt. Hela katalogen publicerades som en e-tjänst för första gången i mars 2017.

Sedan dess har ytterligare uppdateringar gjorts och katalogen har bland annat byggts om för att uppfylla tillgänglighetskraven och för att öka användarvänligheten.

Planbestämmelsekatalogen består idag av följande delar:

• En e-tjänst
• Ett internt administrationsgränssnitt
• Öppna data
• Vägledning på PBL kunskapsbanken
• En informationsmodell ”I41 Planbestämmelsekatalogen i UML”