På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Kontrollplan

Det ska finnas en kontrollplan för de flesta bygg-,  rivnings- och markåtgärder som kräver lov eller anmälan. Byggherren är ansvarig för att en kontrollplan upprättas och följs och i de fall kontrollansvarig krävs ska denne biträda byggherren med detta.

För merparten av alla bygg-, rivnings- och markåtgärder ska det finnas en kontrollplan. Denna ska fungera som ett kravställande dokument så att det går att verifiera att åtgärden kan antas komma att uppfylla samhällets krav enligt plan- och bygglagen, PBL.

Vad är en kontrollplan?

En kontrollplan enligt PBL är ett dokument som innehåller de viktigaste kontrollerna som behövs för att säkerställa att samhällets krav enligt PBL för åtgärden kan antas komma att uppfyllas. Oftast utformas kontrollplanen som en matris där det i rader och kolumner framgår:

  • vad som ska kontrolleras
  • vem som ska kontrollera
  • hur och när kontrollen ska göras,
  • mot vad kontrollens resultat ska jämföras och
  • på vilket sätt resultatet ska redovisas.

Här kan du läsa mer om kontrollplanens innehåll

Vad är syftet med kontrollplanen?

Syftet med kontrollplanen är att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om regelverket enligt PBL kan komma att uppfyllas.

Vid utförandet av lov- och anmälanspliktiga åtgärder är kontrollplanen grunden för kontrollsystemet i plan- och bygglagen. Kontrollplanen är ett dokument för verifiering av att samhällets krav kan antas komma att uppfyllas avseende de tekniska egenskapskraven, förbudet mot förvanskning samt varsamhetskravet. (jfr prop. 2009/10:170 sid 301)

Här kan du läsa mer om varsamhetskravet och kulturvärden

När behövs en kontrollplan?

Det ska finnas en kontrollplan för alla lov- och anmälanspliktiga bygg-, rivnings- och markåtgärder. Detta gäller alltså även vid ombyggnad, annan ändring eller rivningsåtgärder som kräver lov eller anmälan, exempelvis om en byggnad tas i anspråk för ett väsentligt annat ändamål och vid installation av eldstad. Kravet på kontrollplan gäller också vid bygg-, rivnings- och marklov som ges i efterhand och för tidsbegränsade bygglov. (MÖD 2020-07-12 mål nr P 2162-20)

När behövs inte en kontrollplan?

Byggnadsnämnden kan besluta att det inte behövs någon kontrollplan för rivningsåtgärder i ett enskilt fall. Det kan exempelvis vara då det inte förekommer något avfall med farliga ämnen.

När ska kontrollplanen tas fram?

Det är bra om arbetet med att upprätta kontrollplanen påbörjas under åtgärdens planering. Projektörerna och entreprenörerna kan med sin specialkompetens inom sina områden peka ut vad som särskilt bör bevakas och kontrolleras, så kallade kritiska moment.

Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet lämna förslaget till kontrollplan. Eftersom kontrollplanen till ett komplext byggnadsverk ofta är omfattande är det lämpligt att kontrollplanen lämnas till byggnadsnämnden i god tid före det tekniska samrådet. Detta för att ge byggnadsnämnden möjlighet att planera och förbereda det tekniska samrådet och avgöra vilka som bör närvara vid samrådet.

Här kan du läsa mer om tekniskt samråd

Vem ska ta fram kontrollplanen?

Det är byggherren som är ansvarig för att det finns en kontrollplan för bygg- eller rivningsåtgärden. Kontrollplanen ska tas fram av byggherren med stöd av dennas organisation, vilket inkluderar entreprenörer, projektörer och övriga konsulter med biträde av kontrollansvarig.

Här kan du läsa mer om kontrollansvariga

Kontrollplan vid etappindelade åtgärder

När en åtgärd genomförs i etapper, kan det vara lämpligt att en separat kontrollplan upprättas för varje etapp. Innehållet i varje sådan kontrollplan skiljer sig inte från andra kontrollplaner. De bör dock rubriceras som exempelvis kontrollplan avseende etapp 1 av 3 samt till vilket startbesked kontrollplanen hör. I en åtgärd som ska genomföras i etapper kan det bli aktuellt med flera tekniska samråd och/eller flera startbesked.

Om en ombyggnad ska genomföras i etapper och ändringens omfattning medför krav på ändringar även i andra delar av byggnaden än den direkt berörda, får byggnadsnämnden i kontrollplanen eller i ett särskilt beslut bestämma att en sådan ändring inte behöver utföras förrän vid en viss senare tidpunkt, om detta av tekniska, sociala eller ekonomiska skäl är lämpligare. Tidpunkten för när ändringen ska genomföras ska framgå av kontrollplanen eller av beslutet.

Webbutbildning

I webbutbildningen ”PBL och kulturvärden” får du lära dig mer om varsamhetskravet och kulturvärden i byggprocessen.

Här kan du ta del av Boverkets webbutbildning

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej