Kontrollplan
Det ska finnas en kontrollplan för de flesta bygg-, rivnings- och markåtgärder som kräver lov eller anmälan. Denna ska fungera som ett kravställande dokument så att det går att verifiera att åtgärden kan antas komma att uppfylla samhällets krav enligt plan- och bygglagen, PBL. Byggherren är ansvarig för att en kontrollplan upprättas och följs och i de fall kontrollansvarig krävs ska denne hjälpa byggherren med detta.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som arbetar med lov- och byggprocessen på en kommun. Även du som är privatperson kan ta del av innehållet, men om du vill ha mer information, letar efter blanketter eller svar på en fråga ska du kontakta din kommun.
Vad är en kontrollplan?
En kontrollplan enligt PBL är ett dokument som innehåller de viktigaste kontrollerna som behövs för att säkerställa att åtgärden kan antas uppfylla samhällets krav enligt PBL. Oftast utformas kontrollplanen som en matris där det i rader och kolumner framgår detaljer kring kontrollerna. Detta beskrivs mer utförligt på sidan om kontrollplanens innehåll.
6 §
I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
7 §
Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att
1. alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls,
2. förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och
3. kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls. Lag (2011:335) .
8 §
Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
2. av en sakkunnig.
Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll). Lag (2026:712) .
8 a §
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd som avses i 3 § (avfallshanteringsplan) med uppgifter om
1. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
2. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.
Kravet på avfallshanteringsplan gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Lag (2026:712) .
Vad är syftet med kontrollplanen?
Syftet med kontrollplanen är att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om regelverket enligt PBL kan komma att uppfyllas.
Vid utförandet av lov- och anmälanspliktiga åtgärder är kontrollplanen grunden för kontrollsystemet i plan- och bygglagen. Kontrollplanen är ett dokument för verifiering av att samhällets krav kan antas komma att uppfyllas avseende de tekniska egenskapskraven, förbudet mot förvanskning samt varsamhetskravet. (jfr prop. 2009/10:170 sid 301)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
När behövs det en kontrollplan?
Det ska finnas en kontrollplan för alla lov- och anmälanspliktiga bygg-, rivnings- och markåtgärder som inte är enkla åtgärder. Detta gäller alltså även vid ombyggnad, annan ändring eller rivningsåtgärder som kräver lov eller anmälan, exempelvis om en byggnad tas i anspråk för ett väsentligt annat ändamål och vid installation av eldstad. Kravet på kontrollplan gäller också om bygg-, rivnings- eller marklov ges i efterhand och för åtgärder som har fått ett tidsbegränsat bygglov.
5 §
Byggherren ansvarar för att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra, och den projektering som ligger till grund för åtgärden, uppfyller de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrif-
ter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2026:712) .
5 a §
Byggherren ska se till att en åtgärd som är lov- eller anmälningspliktig kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i start-
beskedet. Lag (2026:712) .
5 b §
Om det är uppenbart för byggherren att en byggbedömare som använts för lovprövningen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren meddela det till bygg-
nadsnämnden. Lag (2026:712) .
5 c §
Om sådana uppgifter om byggherren, byggbedömare, kontrollansvariga eller certifierare som avses i 9 kap. 86 §
2-4 ändras eller kompletteras efter att ansökan kommit in till byggnadsnämnden, ska byggherren utan dröjsmål se till att de ändrade eller nya uppgifterna lämnas till nämnden. Lag (2026:712) .
6 §
I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
6 a §
Byggnadsnämnden får i det enskilda fallet besluta att en kontrollplan inte behövs för enklare åtgärder. Lag (2025:974) .
När behövs det inte någon kontrollplan?
Kravet på kontrollplan gäller inte för åtgärder som omfattas av en byggbedömares kontroll. Byggnadsnämnden kan även i enskilda fall besluta att kontrollplan inte krävs för enklare åtgärder.
Exempel på enklare åtgärder:
- trädfällning
- fasadändring
- mur
- plank
- skyltar
- ljusanordningar
- ändrad användning där ingen byggåtgärd vidtas
- mindre rivningsåtgärder.
(jfr prop. 2024/25:169 sid. 344)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
6 §
I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
6 a §
Byggnadsnämnden får i det enskilda fallet besluta att en kontrollplan inte behövs för enklare åtgärder. Lag (2025:974) .
Kontrollplan krävs inte när en byggbedömare används
Om byggherren vid genomförandet använder en byggbedömare, behövs det ingen kontrollplan.
6 §
I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
Om en byggbedömare används för kontroll vid genomförandet, ska byggbedömaren i stället ta fram en skriftlig beskrivning av vad som ska kontrolleras, vilka besök och andra kontroller som ska genomföras och vem som ska utföra kontrollerna. Beskrivningen ska baseras på en riskbedömning.
Byggbedömaren ska också se till att kontrollerna utförs av någon som har kompetens för uppgiften och är självständig i förhållande till den som utför åtgärden. En kontrollant kan till exempel vara en sakkunnig som ingår i byggbedömarens organisation. (jfr prop. 2025/26:172 sid 114)
Effektiv och säker byggprocess, prop. 2025/26:172 (på Sveriges riksdags webbplats)
13 a §
En byggbedömare som används för kontroll vid genomförandet ska
1. mot bakgrund av en riskbedömning ta fram en skriftlig be-
skrivning av vad som ska kontrolleras, vilka besök och andra kontroller som ska genomföras och vem som ska utföra kontrollerna,
2. se till att kontrollerna utförs av någon som har kompetens för uppgiften och är självständig i förhållande till den som utför åtgärden,
3. dokumentera de besök och andra kontroller som byggbedömaren ansvarar för,
4. informera byggherren om avvikelser från de krav som gäller för åtgärden och vid behov meddela byggnadsnämnden det,
5. delta vid tekniskt samråd och slutsamråd, och
6. som underlag för slutbesked lämna en skriftlig redogörelse för de kontroller som byggbedömaren har ansvarat för och ett intyg om att utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .
När ska kontrollplanen tas fram?
Det är bra om arbetet med att upprätta kontrollplanen påbörjas under planering av åtgärden. Projektörerna och entreprenörerna kan med sin specialkompetens inom sina områden peka ut vad som särskilt bör bevakas och kontrolleras, så kallade kritiska moment.
Byggherren ska senast fem dagar före det tekniska samrådet, eller inom den tidsfrist som byggnadsnämnden bestämmer, lämna in förslag på kontrollplan till byggnadsnämnden. Eftersom kontrollplanen till ett komplext byggnadsverk ofta är omfattande är det lämpligt att kontrollplanen lämnas till byggnadsnämnden i god tid före det tekniska samrådet, även om byggnadsnämnden inte har bestämt en längre tidsfrist. Detta för att ge byggnadsnämnden möjlighet att planera och förbereda det tekniska samrådet och avgöra vilka som bör närvara vid samrådet.
18 §
Byggherren ska senast fem arbetsdagar före det tekniska samrådet, eller inom den tidsfrist som byggnadsnämnden bestämmer, till nämnden lämna
1. förslag till den kontrollplan och avfallshanteringsplan som krävs enligt detta kapitel, och
2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 86 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked. Lag (2026:712) .
19 §
Det tekniska samrådet ska behandla följande frågor:
1. arbetets planering och organisation och användning av bygg-
bedömare,
2. byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan och de handlingar i övrigt som bygg-
herren har lämnat,
3. behovet av sakkunnigkontroll,
4. hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts,
5. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder,
6. behovet av ett färdigställandeskydd,
7. behovet av utstakning,
8. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan, avfallshanteringsplan eller startbesked, och
9. behovet av ytterligare sammanträden.
Om en byggbedömare används och byggnadsnämnden anser det lämp-
ligt, får nämnden bestämma att det tekniska samrådet inte ska behandla frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar eller att samrådet i de frågorna ska ersättas av en skriftlig kommunikation. Lag (2026:712) .
19 a §
Om det tekniska samrådet avser en ny byggnad som ska innehålla ett skyddsrum, ska samrådet också behandla behovet av åtgärder för att uppfylla de krav som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 kap. 5 § lagen
(2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen. Lag (2026:442) .
Vem ska ta fram kontrollplanen?
Det är byggherren som är ansvarig för att det finns en kontrollplan för bygg-, rivnings- eller markåtgärden. Kontrollplanen ska tas fram av byggherren med stöd av dennas organisation, vilket inkluderar entreprenörer, projektörer och övriga konsulter med biträde av kontrollansvarig.
5 §
Byggherren ansvarar för att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra, och den projektering som ligger till grund för åtgärden, uppfyller de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrif-
ter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2026:712) .
5 a §
Byggherren ska se till att en åtgärd som är lov- eller anmälningspliktig kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i start-
beskedet. Lag (2026:712) .
5 b §
Om det är uppenbart för byggherren att en byggbedömare som använts för lovprövningen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren meddela det till bygg-
nadsnämnden. Lag (2026:712) .
5 c §
Om sådana uppgifter om byggherren, byggbedömare, kontrollansvariga eller certifierare som avses i 9 kap. 86 §
2-4 ändras eller kompletteras efter att ansökan kommit in till byggnadsnämnden, ska byggherren utan dröjsmål se till att de ändrade eller nya uppgifterna lämnas till nämnden. Lag (2026:712) .
6 §
I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.
Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.
7 §
Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att
1. alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls,
2. förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och
3. kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls. Lag (2011:335) .
8 §
Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
2. av en sakkunnig.
Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll). Lag (2026:712) .
8 a §
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd som avses i 3 § (avfallshanteringsplan) med uppgifter om
1. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
2. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.
Kravet på avfallshanteringsplan gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Lag (2026:712) .
11 §
En kontrollansvarig ska
1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
5. överlämna protokoll från arbetsplatsbesök till den eller de sakkunniga,
6. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
7. lämna ett eget utlåtande, tillsammans med eventuella sakkunnigutlåtanden, till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
8. om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2026:712) .
11 a §
En kontrollansvarig får inte användas för kontroll av en åtgärd som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll, om han eller hon tidigare har varit delaktig i projektet. Lag (2026:712) .
11 b §
Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt
11 §, ska byggherren omedelbart meddela det till byggnadsnämnden. Lag (2026:712) .
11 c §
Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå och byggnadsnämnden utse en ny. Lag (2026:712) .
Kontrollplan när ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts
Även när ett certifierat byggprojekteringsföretag har anlitats finns möjligheten för byggnadsnämnden att begära komplettering av kontrollplanen. Byggnadsnämnden har även rätt att begära in de handlingar som krävs för att kunna fastställa kontrollplanen. (jfr prop. 2021/22:212 sid. 26)
19 §
Det tekniska samrådet ska behandla följande frågor:
1. arbetets planering och organisation och användning av bygg-
bedömare,
2. byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan och de handlingar i övrigt som bygg-
herren har lämnat,
3. behovet av sakkunnigkontroll,
4. hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts,
5. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder,
6. behovet av ett färdigställandeskydd,
7. behovet av utstakning,
8. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan, avfallshanteringsplan eller startbesked, och
9. behovet av ytterligare sammanträden.
Om en byggbedömare används och byggnadsnämnden anser det lämp-
ligt, får nämnden bestämma att det tekniska samrådet inte ska behandla frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar eller att samrådet i de frågorna ska ersättas av en skriftlig kommunikation. Lag (2026:712) .
19 a §
Om det tekniska samrådet avser en ny byggnad som ska innehålla ett skyddsrum, ska samrådet också behandla behovet av åtgärder för att uppfylla de krav som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 kap. 5 § lagen
(2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen. Lag (2026:442) .
Kontrollplan vid etappindelade åtgärder
När en åtgärd genomförs i etapper, kan det vara lämpligt att en separat kontrollplan upprättas för varje etapp. Innehållet i varje sådan kontrollplan skiljer sig inte från andra kontrollplaner. De bör dock rubriceras som exempelvis kontrollplan avseende etapp 1 av 3 samt till vilket startbesked kontrollplanen hör. I en åtgärd som ska genomföras i etapper kan det bli aktuellt med flera tekniska samråd och/eller flera startbesked.
Om en ombyggnad ska genomföras i etapper och ändringens omfattning medför krav på ändringar även i andra delar av byggnaden än den direkt berörda, får byggnadsnämnden i kontrollplanen eller i ett särskilt beslut bestämma att en sådan ändring inte behöver utföras förrän vid en viss senare tidpunkt, om detta av tekniska, sociala eller ekonomiska skäl är lämpligare. Tidpunkten för när ändringen ska genomföras ska framgå av kontrollplanen eller av beslutet.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. hållbar mobilitet.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2026:745) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
21 §
/Upphör att gälla U:2027-01-01 genom förordning (2026:1265)./
Om en ombyggnad ska genomföras i etapper och egenskapskraven i 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900)
medför krav på omfattande ändringar av andra delar av byggnaden än den direkt berörda delen, får byggnadsnämnden i kontrollplanen enligt 10 kap. plan- och bygglagen eller i ett särskilt beslut bestämma att en sådan ändring inte behöver utföras förrän vid en viss senare tidpunkt, om detta av tekniska, sociala eller ekonomiska skäl är lämpligare.
1 §
/Upphör att gälla U:2027-01-01 genom förordning (2026:1265)./
Om en ombyggnad ska genomföras i etapper, ska de tidpunkter som avses i 3 kap. 21 § framgå av kontrollplanen enligt 10 kap. plan- och bygglagen (2010:900).
/Rubriken upphör att gälla U:2027-01-01/
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.