Friyta med kvalitet

Detaljplaneringen och framför allt de tidiga planskedena kan ge goda förutsättningar för tillräckliga friytor för skola och förskola. Exempelvis behövs ordentligt underlag som lyfter fram viktiga kvaliteter som vegetation och topografi så att de tas tillvara i planen. Bedömning kan då göras av vilken naturmark som har förutsättningar att klara sig efter exploatering, viktiga höjdförhållanden att uppmärksamma, behov av marklovplikt med mera.

I ett tidigt skede anges utgångspunkter och mål för framtida detaljplanearbete och syftet med det är att samla in synpunkter och information från berörda. Ett tidigt skede kan vara i översiktsplanearbetet, i en fördjupning av översiktsplanen, ett planprogram eller förarbetet till en detaljplan I ett tidigt skede tar kommunen fram syftet med planen och avgör lokalisering av funktioner och hur stora områden och ytor som ska avsättas för skolor och förskolor med tillhörande gårdar och närmiljöer. Kommunen kan ta fram underlag som landskapsanalyser och vegetationsinventeringar, och möjligheterna kan stämmas av mot rekommendationerna i översiktsplanen.

Flexibla och användbara friytor

Ska ett stort område med bostäder byggas kan planeringen inriktas på gemensamma byggnader för förskola och skola förutsatt att friytan anpassas därefter. Sådana byggnader och lokaler kan utformas flexibelt så att de kan användas av både förskole- och skolbarn när ålderskullarna och verksamhetsbehoven förändras. Därmed skapas också verksamhetsmässiga fördelar mellan förskola och skola. Även utemiljön kan få flera användningsmöjligheter, men förskolebarnen kan behöva ha en egen inhägnad friyta.

Det är viktigt att tidigt i planeringen av stadsdelar och kvarter ta höjd för det framtida behovet av skolor och förskolor med tillhörande gårdar och avsätta tillräckliga ytor för verksamheten. Lämplig storlek på verksamheten måste också bedömas utifrån omgivningens karaktär.

Om förskolorna ska ligga i bottenplanen på flerbostadshus är det viktigt att bostadsgårdarna är tillräckligt stora så att konflikter med de boende inte uppstår.

Hur stor friyta behövs

Utifrån beprövad praxis och aktuell forskning har flera kommuner tagit fram egna riktlinjer med dimensionerande mått för friyta som stöd i de konkreta ärendena. Bedömningen av tillräckligt stor friyta bör ta hänsyn till både friytan per barn och till den totala storleken på friytan.

Ett rimligt dimensionerande mått utifrån antalet barn kan vara 40 m2 friyta per barn i förskolan och 30 m2 friyta per barn i grundskolan. Forskning visar att den totala storleken på friytan helst bör överstiga 3000 m2. På en gård som är mindre, oavsett antal barn, kan en barngrupp få svårt att utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov (Mårtensson, Boldemann, Söderström, Blennow, Englund, & Grahn, 2009).

Platsens förutsättningar, lokalisering och färdvägsmiljöer

Det är lämpligt att skolor och förskolor lokaliseras och planeras med tillräckligt stor friyta med goda förutsättningar för ändamålsenlig verksamhet, varierade terräng- och vegetationsförhållanden, samt goda luft-, ljud- och ljusförhållanden. Det är lämpligt att ta vara på befintliga kvaliteter som stora träd och naturmark i de områden där nya skolor och förskolor planeras. Om barn redan vistas i området så är det angeläget att utreda vilka favoritplatser barnen har i området och utgå från den lek och det sociala samspel som redan finns etablerat i en miljö. Det handlar både om respekt för barnen och om att ta tillvara den lekkultur och aktivitet som redan fungerar.

Det är önskvärt att lokalisera skolor och förskolor nära parker och naturmark som kan komplettera dem med kvaliteter som inte behöver eller ryms på den egna gården. Vid lokaliseringen är det också viktigt att planera för goda och säkra färdvägar för gång och cykel så att barnen på ett enkelt och självständigt sätt kan ta sig mellan bostaden och skolan.

Ljud- och luftkvalitet på gården

Både buller och luft bör ha så goda värden som möjligt och det är viktigt att tidigt i planeringen beakta trafikmängder samt avstånd till vägar och industrier.

Ljudkvalitet

Det finns inga bindande regler för skol- och förskolegårdar vad gäller buller utomhus. För trafikbuller vid bostadsbyggnader finns dock regler. Dessa anger att buller från spårtrafik och vägar inte bör överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. Om en uteplats ska anordnas i anslutning till byggnaden bör ljudnivån på uteplatsen inte överskrida 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå.

Om ljudnivån vid bostadsbyggnadens bullerexponerade fasad överstiger 55 dBA ekvivalent ljudnivå bör det också finnas en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden. Ljudnivåerna som gäller för fasader och uteplatser vid bostäder kan vara vägledande för lokalisering av förskoleverksamhet. (Regeringsavgörande (S 2013/8768/PBB) Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader på Sveriges riksdags webbplats

Boverket har tagit fram vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Denna vägledning kan även tillämpas vid planläggning av skolor och förskolor, men den bör tillämpas för de tidpunkter då lokalerna används. På skolgårdar eller förskolegårdar är det önskvärt med en högsta ljudnivå från industri- eller annat verksamhetsbuller på 50 dBA ekvivalentnivå dagvärde på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet. En målsättning kan vara att resten av ytorna ska ha högst 55 dBA. Boverkets rapport 2015:21

Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för tillsyn enligt miljöbalken avseende buller på befintliga och nya skolgårdar.  Dessa värden kan också ge vägledning vid planering och prövning av bygglov. Läs mer under ”Relaterad information”.

Buller från vägar kan minskas genom att man begränsar trafiken och hastigheten samt genom tystare vägbeläggningar. För höga bullernivåer kan till viss del styras genom gestaltning av den fysiska miljön. Vegetation har begränsad inverkan på ljudnivån, men skolbyggnaden kan användas som bullerskärm.

Luftkvalitet

Jämfört med vuxna är barn på grund av sin kroppsstorlek mer exponerade för kemiska miljöföroreningar. Under barns tillväxtår kan miljöföroreningar försämra den fysiska utvecklingen, exempelvis immunförsvaret. Barn med astma och allergisjukdomar är en särskilt känslig grupp för luftföroreningar. Beräkningar visar att exponering för luftföroreningar medför att ca 600 unga per årskull växer upp med påtagligt sänkt lungfunktion. Det är därför angeläget att luftkvaliteten vid barns och ungas inomhus- och utomhusmiljöer är så god som möjligt.

De främsta källorna för luftföroreningar är utsläpp från fordon, vägslitage och energiproduktion. En utgångspunkt vid bedömning av luftkvalitén kan därför vara avstånd och påverkan från stora vägar, miljöstörande verksamhet med mera. Det finns också miljökvalitetsnormer för utomhusluft i luftkvalitetsförordningen (2010:477). Miljökvalitetsnormerna sätter gränsen för vad som är möjligt att acceptera. Vid planläggning ska miljökvalitetsnormerna enligt miljöbalken följas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 10 §

Placering av friytan

För att friytan ska kunna användas av barn, elever och skolpersonal utan hinder behöver den ligga i direkt anslutning till byggnaden. För förskola, förskoleklass, skola upp till årskurs sex samt fritidshem bör friytan ligga vid byggnaden. För årskurs sju till nio bör den ligga i direkt eller nära anslutning till byggnaden och eleverna bör själva kunna ta sig till dit. Barnen bör till exempel inte behöva passera en trafikerad gata, väg eller större cykelstråk för att ta sig till friytan eller vara beroende av att personal leder dem till deras skolgård. För gymnasieskolor bör friytan placeras och ordnas på det sätt som är skäligt med hänsyn till elevernas och verksamhetens behov.

Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet

Friytor på tak kan ha en begränsad tillgänglighet och betraktas därför som kompletterande utemiljö.

Hantera framtida behov av utemiljö vid skola, förskola och fritidshem

För att kommunen ska kunna uppfylla skollagens krav och erbjuda alla barn över ett år plats i förskola och annan pedagogisk verksamhet krävs en långsiktig och noggrann planering med fleråriga lokalförsörjningsplaner. Dessa planer måste förhålla sig till kommunens planerade bostadsbyggande och prognoser för antalet barn och elever.

Det är viktigt att tidigt i planeringen ha kunskap om det totala servicebehovet i planeringsområdet och dess omnejd eftersom det i efterhand kan bli svårt att på kort sikt hitta bra lösningar för utbildningslokaler och utemiljöer för barn och unga. När frågorna lyfts för sent i planeringsprocessen blir det ofta sämre lösningar med paviljongbyggnader och både små och otillfredsställande friytor med olämpliga placeringar.

Ett komplicerande moment inom grundskoleplaneringen är att varje elev har rätt att välja skola, kommunal eller fristående. En relativt stor andel av eleverna väljer en annan grundskola än den närmaste, vilket innebär att kommunens skolor blir olika belastade. Det får konsekvensen att det blivit allt svårare för kommunerna att planera för behovet av friyta vid en skola eller förskola då det är svårt att uppskatta antalet elever.

Det är lättare för kommunen att få till tillräckliga ytor för barn och unga i nybyggnadsområden om kommunen äger marken. I områden med stora ekonomiska mark- och fastighetsvärden kan det annars vara svårt att förhandla fram ytor för barn och unga. Med ett eget markinnehav bestämmer kommunen över hela processen från idé till färdigställande liksom över till- och ombyggnad för förändrade behov.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej