På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Människa och vårdmiljö i centrum

Granskad:
Illustration för området Människa och vårdmiljö i centrum. Hjärta som rymmer träd, hus, bil, cykel, människor.
Människa och vårdmiljö i centrum. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Vårdens byggda miljöer är en betydelsefull del av vår gestaltade livsmiljö. Utmärkande för vårdens miljöer är att vi uppsöker dem när vi inte mår bra och när vi kanske är både är sårbara och sköra. Det är därför av största vikt att målsättningarna i Politik för gestaltad livsmiljö beaktas i utformandet av vårdens miljöer.

Illustrerade människor i olika färger, åldrar och situationer.
Den byggda vårdmiljön ska stödja hälsa och välmående för de människor som använder den. Illustration: Infab/Boverket

Människa och vårdmiljö i centrum

Utformningen av våra gemensamma miljöer ska bidra till ett hållbart samhälle. När det gäller vårdens byggda miljöer handlar det om att arkitekturen och den byggda miljön också måste stödja de särskilda behov som finns i en vårdmiljö. Långsiktig hållbarhet innebär förutom hög arkitektonisk kvalitet att den byggda miljön ska hålla för att stödja hälsa och välmående. Social hållbarhet är i vårdens byggda miljöer starkt kopplad till att miljön ska stödja hälsa och välmående för de människor som använder den. Miljömässiga kvalitéer i vårdens byggda miljöer innefattar både hälsa och välmående för miljön och för människan i miljön.

Utformningen av vårdmiljön har påverkan på människors hälsa och välbefinnande och bör ses som en del av främjande av hälsa, förebyggande av ohälsa samt i vissa fall även vård och behandling av patient. Utformningen av vårdmiljön bör även ses som ett viktigt stöd för alla som vistas och arbetar i vårdens miljöer. Möjligheten till en tillgänglig och god vårdmiljö har påverkan på vår hälsa och återhämtning. Vårdmiljön bör också ses som en betydande faktor för jämlik hälsa och vård.

Utmärkande för vårdens miljöer är att vi uppsöker dem när vi inte mår bra och när vi kanske är både är sårbara och sköra. Det är också inom vårdens byggda rum som människor oftare ger och tar emot besked som kan gälla stora förändringar i livet. Vårdens miljöer bör så långt det är möjligt ge stöd till såväl personer i behov av vård och omsorg som till vårdens medarbetare och studenter inom vård och främja jämlik vård, hälsa och välmående.

Redan Florence Nightingale framhöll att den byggda miljön spelade stor roll för människans hälsa både fysiskt, psykiskt och socialt. Hon betonade betydelsen av dagsljus, ljud, doft och värme och menade att om patientens omgivning är optimal underlättar det läkningsprocessen.

Hälsa sker inuti människan och vårdens uppgift är att skapa sådana förutsättningar att hälsa skapas.

– Nightingale F. Notes on nursing. D. Appelton and Company, New York 1860.)

I en aktuell rapport från Göteborgs Universitet framhåller Helle Wijk, professor i omvårdnad med inriktning mot vårdmiljö och gästprofessor Chalmers Arkitektur, att ”God omvårdnad omfattar även den miljö där man vistas som patient, närstående eller personal. Det är en miljö där alla som berörs tillsammans har möjlighet och ansvar att skapa en personcentrerad miljö som är medveten om den sjukes sårbarhet och värnar om integritet och välbefinnande och som ger stöd för bästa möjliga hälsa” (Wijk, H (red) 2014, Vårdmiljöns betydelse. sid 52 personcentrerad utformning av vårdmiljön)

Utgångspunkten för att skapa en hälsosam fysisk miljö är att den harmonierar och stödjer förmågan hos dem som vistas där. 

– Helle Wijk, ur Vårdmiljöns betydelse 2014)

Gestalta vårdens byggda miljöer förebildligt

De vårdmiljöer och vårdfastigheter som stat, regioner, kommuner och privata aktörer förfogar över har stor påverkan på människors dagliga liv. Miljöerna påverkar många människors vardag och bör prioriteras i alla skalor − från den lilla mottagningen till universitetssjukhuset − och med ett tydligt tillgänglighets-, jämställdhets-, äldre- och barnperspektiv. Det offentliga kan med genomtänkt och hållbar lokalisering och utformning stärka sin roll som förebild för att på bästa sätt utveckla och förvalta den gestaltade livsmiljön. (prop.2017/18:110)

Så här kan du arbeta

I denna vägledning vill Boverket orientera om viktiga utgångspunkter och faktorer kring vad som skapar framtidens goda vårdmiljöer.

Läs mer på följande sidor:

Vårdmiljön i samhället

Schematisk illustration som beskriver vårdmiljön i samhället.

På denna webbsida beskrivs varför den byggda vårdmiljön är en viktig del av samhället och hur den kan bidrar till vår livsmiljö som helhet.

Vårdmiljö för nära vård

Två fotografoer som visar en person som står mellan olika vårdinrättningar och symboler.

Här får du en inblick i det utvecklingsarbete som Sveriges kommuner och regioner har startat under begreppet Nära vård och en övergripande beskrivning kring hur vårdens byggda miljöer kan stödja omställningen.

Styrning av vårdmiljöer

Foto som visar en blåklädd vårdperson på väg till ett konferensbord där annan blåklädd vårdpersonal redan sitter.

Denna text beskriver kortfattat hur styrningen av Sveriges vårdmiljöer ser ut samt några av de aktörer och nätverk som arbetar med frågor kring vårdens byggda miljöer.

Evidens och kunskap

Triangel med cirkulationspilar i mitten. Spetsarna visar Evidens, Kontext och Praxis.

Här hittar du orienterande beskrivning av begrepp och förhållningssätt kring olika typer av kunskap. Här finns även utdrag ur forskningssammanställningar med tillämpning inom vårdmiljö.

Referenser

Nightingale F. (1860). Notes on nursing. D. Appelton and Company, New York.

Wijk, H (red) (2014). Vårdmiljöns betydelse.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen