Utformning som stödjer en nära och jämlik vård
Förändrade vårdbehov leder till att vården ställer om för att bli mer tillgänglig och hälsofrämjande. Det bidrar till en utveckling av nya arbets- och förhållningsätt i vården som utformningen av vårdens byggda miljöer behöver stödja och utvecklas inom.
Att tänka på
- Våra förändrade vårdbehov ställer nya krav på utformningen av vårdens byggda miljöer för att kunna erbjuda en jämlik, nära och tillgänglig vård för alla.
- Vårdens miljöer behöver utformas för att stödja ett personcentrerat arbetssätt som utgår från personen i behov av vård och omsorgs förutsättningar.
- Omställningsarbete till nära vård pågår just nu och därför är det viktigt att ha kunskap om förändringen vid utformning av vårdens miljöer så att den fysiska vårdmiljön ger stöd för en sammanhållen personcentrerad vårdprocess.
Omställningen till en nära och jämlik vård
I Sverige pågår just nu en omställning som innebär en stor förändring av arbetssätt inom vården. Krav på en sammanhållen vårdprocess tillsammans med ny teknik, digitalisering, medicinsk utveckling och kommande demografiska utmaningar leder till förändrade vårdbehov och att den svenska sjukvården successivt håller på att förändras och utvecklas. Förändringen innebär att vården behöver bli mer tillgänglig och jämlik med fokus på att främja hälsa utifrån individens behov och förutsättningar. Begreppet nära vård har utvecklats som ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Gestaltningen av vårdens byggda miljöer behöver därför stödja nya arbetssätt och omställningen till en nära vård.
Begreppet nära vård
Begreppet nära vård har vuxit fram och är ett begrepp som Sveriges kommuner och regioner, SKR, arbetar med. Begreppet i sig är inte reglerat i lagstiftningen men i hälso- och sjukvårdslagen (2017.30) finns en bestämmelse, 7 kap. 2 a §. Bestämmelsen innebär exempelvis att regionerna är skyldiga att organisera sin hälso- och sjukvårdsverksamhet så att vården kan ges nära befolkningen.
Många regioner och kommuner har startat omställningen till en nära och tillgänglig vård och nya arbetssätt har börjat att utvecklas.
På nationell nivå bedrivs olika utredningar kring omställningen av nära vård. En aktuell utredning, God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) har i april 2020 redovisat sitt huvudbetänkande. Utredningens slutsats är att den svenska sjukvården, utifrån exempelvis kommande demografiska utmaningar, behöver ställa om och fördela mer resurser till de delar inom sjukvården som har den bästa förmågan att hantera både närhet och vårdkomplexitet. Utredningen pekar på primärvårdens verksamhet som grund för att möta behoven. Denna del av vårdverksamheten i Sverige kommer enligt utredningen inom en snar framtid att få en ökad och betydande roll för att hantera förändrade vårdbehov i Sverige.
Förändrade vårdbehov leder till ny gestaltning av vårdmiljö
Nära vård såsom det är definierat av bland annat SKR och i andra statliga utredningar utgör en vision och intention som grundar sig i ett förändrat framtida vårdbehov. Kärnan i begreppet nära vård är ett personcentrerat arbetssätt som utgår från individens behov och förutsättningar. Det innebär att se, involvera och anpassa insatserna efter vad som är viktigt för just den personen.
Vårdens miljöer behöver utformas för att tillmötesgå individers olika behov för att främja sin hälsa. Det kan exempelvis röra sig om att erbjuda en gestaltning som stödjer och uppmuntrar till välbefinnande, självständighet, rörelse och flexibel användning. Gestaltningen av vårdens byggda miljöer har också stor betydelse vid utvecklingen av vård på distans, e-hälsa och utbildning inom vård. (E-hälsa 2020, Chalmers)
Nedan kan du ta del av hur Sveriges kommuner och regioner (SKR) beskriver de förändrade arbetssätt och förhållningsätt som omställningen till nära vård medför. Dessa exempel visar på vad gestaltningen av vårdens byggda miljöer behöver stödja.
Från fokus på organisation – till fokus på person och relation
- Utgå från patientens/brukarens individuella förutsättningar, förmågor och behov och bidra till trygghet.
- Utgå från att relationer är centrala för kvalitet och effektivitet.
Från invånare och patienter som passiva mottagare – till aktiv medskapare
- Skapa tillsammans med invånare, patienter och brukare.
Från isolerade vård och omsorgsinsatser – till samordning utifrån personens fokus
- Utgå från det bästa för patienten/brukaren i hela vård- och omsorgsprocessen.
- Främja gemensamt ansvarstagande och tillit.
- Skapa förutsättningar för jämlik vård och omsorg.
Från reaktiv – till proaktiv och hälsofrämjande
- Hälsofrämjande, förebyggande och proaktiva insatser är det mest hållbara arbetssättet.
- Skapa förutsättningar för självständighet och livskvalitet.
- Skapa förutsättningar för jämlik hälsa.
(Källa: SKR om Nära Vård)
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Läs mer i ”nära vård SKR” och ”Primärvård, nära vård SKR”. Länk finns i ”Relaterad Information”
Läs mer på sidan ”God och nära vård- Socialstyrelsen”. Länk finns i ”Relaterad information”.