Standarder för LCA

Granskad: 3 juli 2024
Bild på hus och byggprodukter. Illustration: Infab/Tictac/Boverket

För att skapa enhetliga och transparenta arbetssätt vid genomförandet av livscykelanalyser finns standarder att ta hjälp av. Dessa standarder underlättar även tolkningen av resultaten. Olika nationella och internationella standardiseringsorganisationer har tagit fram metodstandarder för att beräkna byggnaders och byggprodukters miljöpåverkan.

Standarder kan ha antingen ett nationellt, europeiskt eller internationellt ursprung. Står det SS framför standardnumret är det en svensk standard, medan EN innebär att det är en europeisk standard och ISO att det är en internationell standard.

SS innebär svensk standard. Denna standard har antagits av något av Sveriges tre nationella standardiseringsorgan, till exempel Swedish Standards Institute (SIS), Svensk elstandard (SEK), eller Svenska Informations- och Telekommunikationsstandardiseringen (ITS). SS är beteckningen för en svensk standard men det innebär inte nödvändigtvis att den finns tillgänglig på svenska. En internationell ISO­-standard kan exempelvis bli fastställd som svensk standard och får då beteckningen SS-­ISO. På samma sätt får en europeisk EN­-standard beteckningen SS-­EN när den blir fastställd som svensk standard.

EN innebär europeisk standard (European Standard). EN­-standarder tas fram av den europeiska standardiseringsorganisationen CEN. Sedan ansvarar nationella standardorganisationer för att införa och eventuellt översätta standarderna i sina respektive medlemsländer. I Sverige har SIS ansvaret för standarder som tas fram av CEN. CEN­-standarder kan vara knutna till EU-­lagstiftning, till exempel metoder för att uppfylla krav i olika EU­-direktiv.

ISO innebär internationell standard (International Organization for Standardization). ISO utvecklar standarder på global nivå. Det innebär att ISO-­standarder används i hela världen, inte bara i Europa.

Standarder för LCA inom byggsektorn

Riktlinjer och beräkningsmetoder för LCA av byggnader finns i standarden SS-­EN 15978:2011. Denna standard kan användas såväl när man uppför en byggnad som när man ändrar byggnader. Standarden ger bland annat vägledning om

  • val av syfte och omfattning för LCA
  • avgränsningar inom undersökt system
  • data samt insamling och analys av data
  • indikatorer som ska inkluderas och hur dessa beräknas
  • hur resultatet ska redovisas.

Standarden kan jämföras med en omfattande checklista över vad som ska finnas med i en LCA för en byggnad och baseras på en så kallad bokförings-­LCA. I en bokförings­-LCA ingår de direkta miljöeffekterna inom den studerade produktens livscykel. Läs mer om bokförings-­LCA i "Relaterad information".

Riktlinjer för LCA av byggprodukter finns i standarden SS-EN 15804:2012+A2:2019. Standarden ligger till grund för miljövarudeklarationer (EPD) av byggprodukter. Vill du veta mer om EPD – läs avsnittet Mer om miljövarudeklaration för byggprodukter (EPD) som du hittar i menyn. 

Standarden SS-EN 15804 behandlar byggprodukter, SS-EN 15978 behandlar hela byggnader och ISO-standarderna 14040, 14044, 14097, 14048, 14049 behandlar LCA för produkter generellt. Illustration: Jenny Lilja/Tictac/Infab

Fördelar med att utgå från en standard

Om du genomför din LCA enligt en standard blir den transparent och väldokumenterad. Det blir också lättare att se vilka förutsättningar och antaganden resultaten grundar sig på. Används resultaten för att visa miljöfördelar hos en viss produkt är det viktigt att de är välgrundade och trovärdiga, eftersom detta ökar trovärdigheten för produktens miljöinformation.

Boverket (2024). Standarder för LCA. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/miljodata-och-lca-verktyg/standarder-for-lca/ Hämtad 2024-09-19