Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Värdeöverföring från allmännyttiga bostadsföretag

Granskad:

Exempel på beräkning

Ett allmännyttigt bostadsbolag har ett aktiekapital på totalt 42 miljoner kronor. Av detta har 2 miljoner tillkommit genom fondemission, 5 miljoner genom emission med apportegendom och 35 miljoner genom kontantemission. Tillskjutet kapital blir då 40 miljoner kronor. Den genomsnittliga statslåneräntan under år 2023 är 2,48 procent. Bolagets resultat efter skatt är 5 miljoner kronor.

Bolaget har lämnat dels en aktieutdelning på 412 000 kronor, dels ett koncernbidrag inklusive skatteeffekt på 1 500 000 kronor till moderbolaget. Moderbolaget har återfört 1 000 000 kronor som aktieägartillskott till bolaget.

Högsta belopp för värdeöverföringar är 1 392 000 kronor (40 000 000 x 3,48 %). Bolaget har lämnat värdeöverföringar på totalt 912 000 kronor (412 000 + 1 500 000 - 1 000 000), vilket är inom ramen för vad bolaget får föra över.

Koncernbidrag

Regler om så kallade koncernbidrag finns inom skatterätten. Dessa regler syftar till att den samlade skattebelastningen för en koncern ska vara lika stor som om koncernens verksamhet hade bedrivits inom ett enda bolag. Koncernbidrag är därför i princip avdragsgilla för det givande bolaget och skattepliktiga för det mottagande bolaget.

Reglerna om värdeöverföringar i aktiebolagslagen (ABL) gör inget undantag för de fall då koncernbidrag överförs inom en koncern från ett dotterbolag till dess moderbolag. Sådana koncernbidrag är normalt att betrakta som värdeöverföringar och är underkastade samma regler som andra värdeöverföringar till aktieägarna. Detsamma gäller bidrag från ett dotterbolag till ett annat dotterbolag (systerbolag). Även i detta fall är det normalt fråga om en värdeöverföring. Däremot är ett koncernbidrag eller aktieägartillskott från moderbolag till dotterbolag i princip inte att betrakta som en värdeöverföring (prop. 2004/05:85 s. 385–386 och Rodhes Aktiebolagsrätt av Rolf Skog, tjugotredje upplagan 2011 s. 93).

Vid beräkningen av värdeöverföringar uppkommer några frågor. Det förekommer att allmännyttiga bostadsbolag lämnar koncernbidrag till moderbolag kombinerat med att moderbolaget lämnar ett aktieägartillskott till bostadsbolaget.

Hur ska då värdeöverföringen beräknas?

Boverket har utifrån tidigare lagstiftning om allmännyttiga bostadsföretag och praxis från regeringen beaktat mottaget aktieägartillskott, d.v.s. vi har räknat nettot av lämnat koncernbidrag och mottaget aktieägartillskott. Om ett bolag lämnar koncernbidrag med 1 000 kronor till moderbolaget och får tillbaka 900 kronor som aktieägartillskott är värdeöverföringen 100 kronor.

En annan fråga är hur värdeöverföringen ska beräknas vid koncernbidrag som innebär en skattebesparing för bolaget som lämnar bidraget? Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (AKBL) innehåller en begränsning av värdeöverföringar jämfört med tidigare lagstiftning (SFS 2002:102) som innehöll en begränsning av utdelningar. För att det ska vara fråga om en värdeöverföring ska det enligt aktiebolagslagen röra sig om en överföring som minskar bolagets förmögenhet och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. Därför menar vi att även skattebesparingen ska beaktas. Sammanfattningsvis ser Boverket på nettot av lämnade koncernbidrag (inkl. skatteeffekt) och mottagna aktieägartillskott.

Redovisningsregler från 2014

Genom nya redovisningsregler ska aktiebolag från och med den 1 januari 2014 använda ett K-regelverk, K3 eller K2 (K2 för mindre aktiebolag). Det är tillåtet att använda det nya regelverket även tidigare.

Juridiska personer som tillämpar K3 eller K2 ska redovisa koncernbidrag som bokslutsdisposition i resultaträkningen. Tidigare har många bostadsbolag redovisat lämnade koncernbidrag i eget kapital i balansräkningen. Med de nya redovisningsreglerna påverkas i stället årets resultat som blir lägre än om koncernbidraget redovisats i balansräkningen. Detta behöver beaktas när man bedömer värdeöverföringen enligt 3–5 §§ AKBL. Om ett bostadsbolag redovisar lämnat koncernbidrag till moderbolag eller systerbolag i resultaträkningen behöver årets resultat justeras med tillägg för lämnat koncernbidrag minus skatteeffekt.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen