Bärförmåga, stadga och beständighet
Kraven på bärförmåga, stadga och beständighet ska säkerställa att en byggnad är säker och går att använda under hela sin livstid. Byggreglerna om konstruktion preciserar det tekniska egenskapskravet om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. Du hittar samtliga undersidor till vägledningen i menyn.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. Den vänder sig till dig som arbetar med att projektera och bygga och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.
PBL och PBF ställer krav på bärförmåga, stadga och beständighet
De grundläggande kraven på bärförmåga, stadga och beständighet finns i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. Byggreglerna om konstruktion preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet om tillräcklig bärförmåga, stadga och beständighet.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. hållbar mobilitet.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2026:745) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
7 §
För att uppfylla det krav på bärförmåga, stadga och beständighet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till
1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
2. oacceptabla större deformationer,
3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.
Byggreglerna gäller vid uppförande och får anpassas vid ändring
Byggreglerna om bärförmåga, stadga och beständighet som är preciseringar av kraven i PBL och PBF gäller vid uppförande av byggnader och vissa andra anläggningar. Vid ändring av en befintlig byggnad är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som vid uppförande av nya byggnader men om det finns skäl får man anpassa kraven.
2 §
Föreskrifterna i 1 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen.
Föreskrifterna i 2–7 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader.
Föreskrifterna i 8 kap. gäller vid ändring av byggnader.
Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid mark- och rivningsarbeten.
Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid uppförande och ändring av andra anläggningar än byggnader, där bristande bärförmåga, stadga och beständighet kan medföra risk för oproportionerligt stora skador, om inte annat särskilt anges.
Föreskrifterna gäller inte bergtunnlar eller bergrum.
Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.
Byggherren har ansvaret för att uppfylla kraven
Det är byggherren som ansvarar för att reglerna i PBL, PBF och byggreglerna uppfylls. Dessa är samhällets minimikrav på byggnader och andra anläggningar utifrån plan- och bygglagstiftningen. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.
5 §
Byggherren ansvarar för att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra, och den projektering som ligger till grund för åtgärden, uppfyller de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrif-
ter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2026:712) .
5 a §
Byggherren ska se till att en åtgärd som är lov- eller anmälningspliktig kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i start-
beskedet. Lag (2026:712) .
5 b §
Om det är uppenbart för byggherren att en byggbedömare som använts för lovprövningen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren meddela det till bygg-
nadsnämnden. Lag (2026:712) .
5 c §
Om sådana uppgifter om byggherren, byggbedömare, kontrollansvariga eller certifierare som avses i 9 kap. 86 §
2-4 ändras eller kompletteras efter att ansökan kommit in till byggnadsnämnden, ska byggherren utan dröjsmål se till att de ändrade eller nya uppgifterna lämnas till nämnden. Lag (2026:712) .
Konstruktören
För att uppfylla kraven i Boverkets byggregler behöver byggherren projektera sin byggnad. Den projektör som projekterar bärverket kallas vanligen för konstruktör. Konstruktören har inget direkt ansvar mot samhället att kraven i Boverkets regler om bärförmåga, stadga och beständighet uppfylls. Det är alltid byggherrens ansvar att byggnadsverk projekteras och utförs enligt projekterade handlingar, att rätt material används och att de kontroller som ska göras utförs och dokumenteras. Konstruktörens ansvar omfattar det avtal som upprättats mellan konstruktören och byggherren. Detta kallas för civilrättsliga avtal. Avtalet kan innehålla hänvisningar till reglerna i Boverkets byggregler som då blir gällande mellan byggherren och konstruktören.
Byggnadsnämndens roll
Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att handlägga lov- och anmälansärenden. Vid handläggningen av en ansökan om lov, prövar nämnden om kraven för lov är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har nämnden alltså bedömt att alla förutsättningar för lov som prövats är uppfyllda. I anmälningsärenden prövar byggnadsnämnden inte om kraven är uppfyllda utan bedömer om åtgärden kan antas uppfylla kraven.
Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. De bedömer också om varsamhetskravet är uppfyllt och om förvanskningsförbudet efterlevs. I dessa situationer gör byggnadsnämnden en bedömning om kraven i PBL och föreskrifter kan antas komma att uppfyllas, respektive ett godkännande att en åtgärd anses slutförd, om alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda.
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked god-
känna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas. Startbesked får ges endast efter prövning av byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan, behovet av sakkunnig-
kontroll och det som har framkommit vid det tekniska samrådet eller annars vid handläggningen av ärendet.
Startbesked ska ges om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. en kopia av ett beslut om skyddsrum enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen har visats upp för nämnden, om en underrättelse krävs enligt 3 kap. 2 § samma lag och ett sådant beslut inte har visats upp tidigare,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har ställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap.
83 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .
23 a §
Om en byggbedömare har använts för prövningen av lov eller för kontroll vid genomförandet av en åtgärd som avser en sådan nybyggnad som avses i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 2, ska startbeskedet i frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar ges utan prövning av om kraven i
8 kap. 1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .
23 b §
När byggnadsnämnden ger startbesked enligt 23 § för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, får nämnden samtidigt ge startbesked för en tillbyggnad efter en ansökan enligt 9 kap. 53 § eller för inredning av ytterligare en bostad efter en ansökan enligt 9 kap. 54 §. Lag (2025:974) .
23 c §
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 2 får påbörjas om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4-7 §§ och föreskrifter om tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag. Lag (2026:442) .
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses vara slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om byggherren har
1. visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och kompletterande villkor är uppfyllda,
2. visat att en klimatdeklaration för byggnadsverket har lämnats in enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte krävs en klimatdeklaration, och
3. lämnat in byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller och ett intyg om att utformningskraven enligt
8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt
8 kap. 4 § är uppfyllda.
Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.
Byggnadsnämnden ska inte ge slutbesked om nämnden har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. och den brist som föranlett ingripandet inte är åtgärdad. Lag (2026:712) .
Utformningskrav och tekniska egenskapskrav
Kraven i Boverkets regler om konstruktion innehåller tekniska egenskapskrav.
De tekniska egenskapskraven hanteras vid tekniskt samråd och startbesked. Det som är granskat i bygglovet ska inte tas upp igen inför startbesked. Det är alltså olika krav som prövas vid lovprövningen och bedöms inför start- och slutbesked.
Utformningskrav, tomtkrav och tekniska egenskapskrav
Utformningskrav är ett flertal krav i kapitel 8 i PBL som prövas vid ansökan om lov. Det finns även krav på tomter som prövas i lovet. Det som är prövat och beslutat i bygglovet ska inte prövas igen vid den bedömning som görs inför startbesked.
1 §
En byggnad ska
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas med en byggnad ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med en byggnad som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. Lag (2025:974) .
De tekniska egenskapskraven bedöms vid tekniskt samråd och inför start- och slutbesked. Det gäller både som en del i en lovprocess om åtgärden kräver lov, och om en åtgärd enbart kräver en anmälan.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. hållbar mobilitet.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2026:745) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
Om en åtgärd bara kräver anmälan, bedöms även utformningskraven och tomtkraven inför startbeskedet.
3 §
En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden omfattas av krav på
1. bygglov, rivningslov eller marklov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
Kravet på startbesked gäller även för en åtgärd med frivilligt lov enligt 9 kap. 52-54 §§, om sökanden har begärt ett startbesked för åtgärden. Lag (2025:974) .
3 a §
Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked god-
känna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas. Startbesked får ges endast efter prövning av byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan, behovet av sakkunnig-
kontroll och det som har framkommit vid det tekniska samrådet eller annars vid handläggningen av ärendet.
Startbesked ska ges om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. en kopia av ett beslut om skyddsrum enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen har visats upp för nämnden, om en underrättelse krävs enligt 3 kap. 2 § samma lag och ett sådant beslut inte har visats upp tidigare,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har ställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap.
83 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .
23 a §
Om en byggbedömare har använts för prövningen av lov eller för kontroll vid genomförandet av en åtgärd som avser en sådan nybyggnad som avses i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 2, ska startbeskedet i frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar ges utan prövning av om kraven i
8 kap. 1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .
23 b §
När byggnadsnämnden ger startbesked enligt 23 § för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, får nämnden samtidigt ge startbesked för en tillbyggnad efter en ansökan enligt 9 kap. 53 § eller för inredning av ytterligare en bostad efter en ansökan enligt 9 kap. 54 §. Lag (2025:974) .
23 c §
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 2 får påbörjas om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4-7 §§ och föreskrifter om tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag. Lag (2026:442) .
De preciserade kraven i byggreglerna om bärförmåga, stadga och beständighet innehåller tekniska egenskapskrav. Det innebär att kraven som ställs i byggreglerna när det gäller bärförmåga, stadga och beständighet ska bedömas vid tekniskt samråd och inför start- och slutbesked. Kraven på bärförmåga, stadga och beständighet prövas alltså inte i lov eftersom de är tekniska egenskapskrav.
Lovbeslut före och startbesked efter 1 juli 2026
Om beslut om lov meddelas före 1 juli 2026, och man då har valt äldre regler, ska äldre regler tillämpas även vid startbeskedet. Detta gäller även om startbeskedet ges efter 1 juli 2026.
Äldre vägledning om Boverkets byggregler (BBR)
Jämförelsetabeller för krav på bärförmåga, stadga och beständighet
Konsekvensutredningar
När Boverket tar fram nya byggregler görs även en konsekvensutredning. Den kan liknas med förarbetena till en lag.
Konsekvensutredningen är en bra källa till information om hur Boverket har resonerat om de nya reglerna. Där finns bland annat en beskrivning av de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje bestämmelse och en utredning av deras konsekvenser. Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:6 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.