Förändringar i allmännyttans bestånd

I lite mindre än hälften av kommunerna med allmännytta förändrades det allmännyttiga beståndet under 2025. Totalt sett ökade allmännyttans bestånd mindre än 2024. Siffrorna bygger på de 286 kommuner som svarat på denna del av bostadsmarknadsenkäten 2026. 

Allmännyttan växer något långsammare än föregående år

Under 2025 ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet i 81 kommuner medan beståndet minskade i 39 kommuner. I resterande kommuner var beståndet lika stort som föregående år. En sammanställning utifrån kommunernas uppgifter visar att det allmännyttiga beståndet i hela Sverige ökade med knappt 4 100 bostäder under 2025 vilket var cirka 630 färre än 2024. Att ökningen var mindre än 2024 berodde huvudsakligen på att nybyggnationen av bostäder var betydligt lägre.

Beståndet förändras genom ny- och ombyggen, inköp, försäljning och rivning

Allmännyttan byggde nya bostäder i 44 kommuner 2025, vilket var 16 kommuner färre än under 2024. Totalt färdigställdes cirka 3 350 nya bostäder, vilket var hela 1 700 färre än 2024. I 27 kommuner köptes knappt 1 140 lägenheter, vilket var ungefär lika många som 2024. Genom ombyggnationer i 42 kommuner uppkom ett tillskott på närmare 540 bostäder. Å andra sidan minskade det allmännyttiga beståndet genom att 10 kommuner byggde om i sitt bestånd så att det uppstod en minskning med 95 bostäder. Det ger ett ”ombyggnadsnetto” om drygt 440 lägenheter, vilket var en minskning med cirka 270 bostäder jämfört med 2024.

I 15 kommuner revs sammanlagt knappt 300 bostäder vilket var ungefär samma antal som 2024. Jämfört med föregående år ökade antalet kommuner som sålde allmännyttiga bostäder med fyra kommuner till 32 kommuner. Det totala antalet sålda bostäder, knappt 550, var dock lägre än föregående år då drygt 1 350 bostäder såldes. Det kan konstateras att närmare 50 procent av de sålda bostäderna såldes av endast två allmännyttiga bolag, i Örebro och i Trollhättan.

Boverket har i tidigare års bostadsmarknadsenkäter frågat om försäljningen skedde till boende för ombildning till bostadsrätt, till privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning eller till någon annan köpare. Denna fråga ställs inte längre men en genomgång av de allmännyttiga företag som sålde flest bostäder visar att majoriteten av de sålda bostäderna under 2025 såldes till privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning, däribland bostäderna i Örebro och Trollhättan.  

Allmännyttan i storstadsregionerna

Storstockholm stod under 2025 för drygt 21 procent av alla allmännyttiga bolags nyproduktion, cirka 710 lägenheter, men det allmännyttiga beståndet i Storstockholm ökade med knappt 1 000 bostäder. Skälet till det var de mycket få avgångarna, endast ett tiotal sålda eller rivna lägenheter. Samtidigt köptes knappt 100 bostäder och närmare 190 bostäder tillkom genom ombyggnad. För 2024 var nettot högre för Storstockholmsområdet, cirka 1 325 lägenheter, vilket innebär att beståndet ökade med knappt 10 procent mer än föregående år. Det var dock endast i fem av Storstockholms 26 kommuner som allmännyttan byggde nya bostäder, och Stockholms stad stod för en klar majoritet av nybyggnationen, 375 stycken. I sex av länets kommuner saknas dessutom allmännyttiga bostadsföretag.

Stockholms stad stod för den övervägande andelen av färdigställda allmännyttiga bostäder i Storstockholmsområdet med drygt 375 bostäder. Det innebar att Stockholms stad stod för närmare 53 procent av den allmännyttiga nyproduktionen i Storstockholm. Därutöver byggdes nya allmännyttiga bostäder i Nynäshamn, Solna och Upplands Väsby.

Allmännyttan i Storgöteborg ökade med drygt 590 bostäder under 2025, vilket kan jämföras med föregående år då ökningen var drygt 460. Förändringarna i de allmännyttiga bostadsbestånden i Storgöteborgsområdet berodde till övervägande del på nyproduktion av drygt 500 bostäder. Det byggdes allmännyttiga bostäder i endast tre av regionens 13 kommuner. En övervägande majoritet, drygt 430 bostäder, byggdes i Göteborgs stad. Dessutom byggde Stenungssunds kommun och Kungsbacka kommun 61 respektive 11 allmännyttiga bostäder. Det såldes mycket få allmännyttiga lägenheter i Storgöteborg, ett knappt tiotal. Alla kommuner utom en anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag.

I Stormalmö ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet med drygt 460 bostäder, framför allt på grund av en nyproduktion av 330 lägenheter. Det var en marginell ökning jämfört med 2024 då beståndet ökade med drygt 440 bostäder. Nyproduktion av bostäder skedde i fyra av regionens 12 kommuner. Kävlinge stod för det största antalet med 155 färdigställda bostäder, följt av Trelleborg och Eslöv med cirka 80 bostäder vardera. Därutöver var förändringar i beståndet små, drygt 130 bostäder tillkom genom inköpt eller ombyggnad. Inga bostäder såldes och inga rivningar skedde i regionen. Alla kommuner utom två anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag.

Allmännyttan ökade i högskolekommunerna år 2025

I landets 18 större högskolekommuner utanför storstadsområdena ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet med knappt 1 360 bostäder under 2025. Det var cirka 500 färre än föregående år. Den väsentligaste beståndsdelen till nettoförändringen är en sammantagen nyproduktion om drygt 1 000 bostäder. I sju av de 18 kommunerna producerades nya bostäder. Flest byggdes i Uppsala, 378 stycken, följt av Linköping, 318 stycken. Relativt stora inköp av bostäder gjordes av de allmännyttiga företagen i dessa kommuner, drygt 510, samtidigt som det tillkom cirka 30 bostäder genom ombyggnad. Beståndet minskade genom försäljning av knappt 190 bostäder och rivning av ett drygt tiotal bostäder.

Bland de mindre högskolekommunerna, 12 kommuner, minskade dock det allmännyttiga beståndet marginellt, 15 bostäder, under 2025. Bakom denna nettosiffra döljer sig nyproduktion i tre av kommunerna, sammanlagt knappt 240 bostäder i framför allt Falun och Borlänge. Mot denna ökning ställs närmare 175 sålda bostäder i två av kommunerna, Trollhättan och Piteå. Drygt 80 bostäder revs och cirka 25 bostäder försvann genom ombyggnad. Samtliga högskolekommuner anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag.

Allmännyttan ökade även i de övriga kommunerna

I de 33 större kommunerna utanför storstadsområdena, det vill säga de som har fler än 25 000 invånare men som inte har någon högskola, tillkom 325 bostäder genom nyproduktion, förvärv och ombyggnation, medan knappt 90 bostäder såldes eller revs. Sammanlagt blev nettotillskottet under 2025 således knappt 240 bostäder vilket var hela 340 färre än under 2024.

I kommungruppen nyproducerades allmännyttiga bostäder endast i fem av de 34 kommunerna. Flest bostäder byggdes i Boden, 146 stycken, följt av Nässjö, 22 stycken. Två kommuner sålde allmännyttiga bostäder, Ludvika och Värnamo. Samtliga kommuner i denna grupp anger att de har ett allmännyttigt bostadsbolag.

I de 175 kommuner som har färre invånare än 25 000 har 11 kommuner uppgett att de saknar allmännyttiga bostadsbolag. I denna kommungrupp ökade det allmännyttiga beståndet med cirka 460 bostäder under 2025. Totalt tillkom 810 allmännyttiga bostäder genom nyproduktion, förvärv och ombyggnad medan cirka 350 såldes eller revs. Försäljningarna och rivningarna var utspridda över relativt många kommuner och således var det ingen enskild kommun som påverkade det totala resultatet i någon större utsträckning.

Under 2025 nyproducerades det allmännyttiga bostäder i endast 17 av gruppens kommuner, vilket var färre än föregående år då motsvarande antal var 19. Det nyproducerades således bostäder i endast cirka var tionde kommun i gruppen.

Allmännyttan inom och utanför storstadsområdena

Sammanfattningsvis kan sägas att storstadsområdena ökade sitt allmännyttiga bostadsbestånd med cirka 2 040 bostäder under 2025, vilket var cirka 200 mindre än ökningen var under 2024. Nyproduktion, förvärv och ombyggnationer uppgick till cirka 2 060 bostäder. Endast ett knappt 20-tal bostäder avgick genom försäljning, rivning eller ombyggnation.

Även kommungrupperna utanför storstadsområdena ökade beståndet med cirka 2 040 bostäder under 2025, vilket var cirka 440 färre än 2024. Totalt sett uppgick nyproduktion, förvärv och ombyggnationer till närmare 2 960 bostäder samtidigt som försäljningar, rivningar och ombyggnationer som lett till minskat antal bostäder uppgick till cirka 925 i dessa kommungrupper.

Allmännyttans försäljning – Stockholm i relation till övriga riket

I ett längre perspektiv har andelen sålda allmännyttiga bostäder inom övriga riket varit starkt beroende av hur många bostäder Stockholms stad, men även övriga kommuner i Stockholms län, beslutat sig för att sälja. Det framgår av diagrammet nedan.

Antal sålda allmännyttiga bostäder fördelat på Stockholm och riket i övrigt år 2000–2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2000–2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Stockholms stad är i princip osynlig i statistiken mellan 2015 och 2020 medan Stockholms län i övrigt har en jämnare fördelning av sålda allmännyttiga bostäder. För 2021 och 2022 såg vi dock en liten uppgång för Stockholms stad, vars andelar enbart avser försäljningar för ombildning till bostadsrätt. 2023–2025 såldes dock återigen inga allmännyttiga bostäder i Stockholms stad och endast ett fåtal i hela Stockholms län. Trenden de senaste åren har varit få och minskande antal försäljningar.